tisdag 19 mars 2013

Jag och min man pratar med sjukvården

I vanliga fall är Jussi en mycket snäll katt. 
I söndags morse hämtade min man morgontidningen ute vid brevlådan. Han var barbent, iklädd morgonrock. När han steg in i hallen hoppade vår annars mycket snälla katt på honom och bet honom i benet. Min man, som är en van sjukvårdare, tvättade av sig blodet och plåstrade om sig själv.

I söndags kväll sade han att det gjorde ont.
- Du behöver säkert få stelkramp och antibiotika, sade jag. Åk till närakuten. Se här: Närakuten har drop-in.

Min man åkte till närakuten. Carema, stod det. Över Carema var det en ny skylt där det istället stod Capio. Någon hade tagit över efter någon. Det stod mycket riktigt "Drop-in" på samma skylt.

-Nej, vi har inte drop-in, sade läkaren. Åk hem två timmar så får du komma tillbaka klockan nio för antibiotika.

Min man åker hem. Han har frossa. Två timmar senare åker han tillbaka till närakuten. Då är det en ny läkare där. Min man får ingen stelkrampsspruta. Han får ingen antibiotika. De tvättar av såret och säger att han inte behöver mer vård.

- Men kom gärna tillbaka imorgon om det blir värre.

Måndag: Min man linkar runt och har ont i benet. Måndag eftermiddag ser vi att det är mer rött, svullet och varmt. Han har frossa igen. Min man ringer närakuten. Han får en tid klockan nio på kvällen.

- Oj då, säger läkaren efter att ha tagit ett blodprov. Det ser visst ut som om det växer otäcka bakterier i ditt sår. Det här kan jag inte behandla här. Jag skriver en remiss så får du åka in till SöS-akuten.

Måndag kväll: Min man stiger in på SöS-akuten. En sköterska i receptionen säger:

- Här har vi totalt kaos, ingen kommer hinna ta hand om dig på hela natten, det är lika bra du åker hem!

Min man kommer hem. Han är trött och vill sova. Han har frossa och har ont. Han har sökt vård tre, nej fyra gånger. Jag ringer vårdguiden, får prata med en sköterska. Hon låter inte glad när hon hör vad som hänt.

- Jag säger inte vad jag tänker nu, men ack, vad jag tänker, säger hon.

Hon får tag i en jourläkare som kollar min mans blodprover över nätet. Han säger att han ska skicka en ambulans.

- Så att dom inte kan strunta i honom. Kommer han med ambulans måste dom ju göra något. Din man måste mycket snabbt få antibiotika intravenöst. Annars riskerar han sepsis.

Måndag kväll 23.30. Min man åker iväg i ambulans.

Tisdag morgon 04.30. Min man får stelkrampsspruta, antibiotika intravenöst och är i för dåligt skick för att få åka hem. Men ändå vid gott mod. Och trött.

Jäklar, vad han har konsumerat vård! Två samtal till vårdguiden, två, nej, tre besök på närakuten eftersom vårdcentralen var stängd, två besök på akuten, en ambulanstransport.

Vi måste vara mycket nära hela sjukvårdens kollaps. Vad hände med rätt insats på rätt nivå?

33 kommentarer:

  1. Per Teofilusson19 mars 2013 kl. 07:41

    det är som en mardröm. Och jag fattar att du inte hittar på. Jag vet att den här låtsasbehandlingen av din man är lönsam för det system vi har, givetvis på kort sikt. Så och det vet du ju också: detta är ingen slump eller tillfällighet. Fanfanfan. Aj,jag nyper mig i armen och nej jag är vaken och aj, jag hallucinerar inte, jag dagdrömmer inte, jag konspirerar inte. Jag hör ser fattar tänker: ser att det som beskrivs här är ett symtom på en kollaps. Ingen vill det längre (jo såklart fattar somliga makthavare att jobbskatteavdrag får konsekvenser i andra änden, men det är inte politik längre, det är religiositet, flum), läkarna larmar, sjuhusledningar larmar, men det är en självgående byråkrati som tickar och tuggar. Det finns ingen botten, och det är vad den enskilde får förhålla sig till: hur ta den mörka samhällsbilden i hand, leva med den, utan att vanmakt och vrede gnager sönder? Alternativet är inte vackert, ty det är ju att göra som strutsen. Bra, Maria, bra! /Per

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste vara jobbigt att vara sköterska vid Vårdguiden och ännu jobbigare att vara jourläkare där. Bra att dom finns, men herreminje vilket arbete! Att ständigt städa upp efter andras misstag.

      Radera
  2. Systemet fungerar. Helt enligt gällande styrprinciper. Styrprinciperna har införts av de av oss valda politikerna. Det dör människor på grund av detta. Men det ser vi inte. Dessutom tjänar någon pengar på det här.

    Hoppas verkligen din man kryar på sig. Resten är upp till oss väljare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Per Teofilusson20 mars 2013 kl. 01:44

      tydliga ord, de räcker. Den bärande frågan är om vi kan rösta bort den självrullande verksamheten som SKL rattar. Hur många onödiga liv ska släckas i det halvdolda?

      Radera
  3. Sverige 2013. En man söker vård för ett kattbett. Resultatet är potentiell blodförgiftning. DET ÄR SÅ OBEGRIPLIGT ATT JAG INTE FATTAR ALLS!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja. Vi vill bara att han ska komma hem nu. Jag är rätt trött på vården.

      Radera
    2. Käre värld, hoppas att han kan komma hem nu!

      Vet du, det känns som att allt hör ihop, det du skriver alltså. Vi har ett megaklimatproblem - alla är överens om att det är ett reellt och odiskutabelt problem, ändå görs ingenting som har verklig verkan. Vi har fetproblem med vården, alla vet det, men ingenting görs som har en verklig effekt. Skolan... Arbetslösheten...
      Vad är det här för struktur?

      Men för er nu, hoppas jag bara att allt går bra!

      Radera
    3. Allt är en del av en struktur där människorna abdikerat inför systemet. Systemet styr mänskligheten mer än mänskligheten styr systemet. Läs "Technological slavery" från pärm till pärm så framgår det ganska tydligt att vi inte längre har makten över vår framtid.

      Radera
  4. Dålig kvalitet är dyrt, i vården såväl som i annan industri. Synd bara att det ska vara så svårt att fatta.

    SvaraRadera
  5. Jag har tyvärr liknande historier att berätta. Exempelvis när min fru hade fött vårt första barn så fick hon totalt ligga på sjukhus i en månad. Hon fick flera blodförgiftningar, lunginflammation och en rad andra allvarliga problem. Tidsvis fick hon ligga på intensiven och jag vill inte tänka på hur nära hon var att dö. Allt p.g.a. av uppenbara misstag i behandlingen av en tämligen enkel åkomma från början. Det är oerhört viktigt att hålla sig så långt bort ifrån vården som möjligt. Någon läkare har sagt att de i BÄSTA FALL bara botar de åkommer som ändå är självläkande och det ligger nog mycket i det. Men läkemedelsbranschen gör naturlitgvis enorma pengar på spektaklet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Antibiotikaresistens. Bara ordet skrämmer mig.

      Radera
    2. Japp. På en bekants arbetsplats så fick en man amputera båda benen efter vad som från början var en enkel knäinfektion som dock inte fick någon attention vid initial kontakt med primärvården.

      Radera
  6. Helt orelaterat: problem med kylningen i Fukushima och konfiskerar av privatpersoneras bankmedel i Cypern. Och folk kallar oss alarmister?

    Lyssna på denna:
    Arnie Gundersen presents “The Fukushima Daiichi Disaster In Comparison To Chernobyl” in Vancouver, Canada.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läste det. Det tar aldrig slut. Jag längtar ut i skogen. #trött alarmist.

      Radera
  7. Det här blogg-inlägget var riktigt skrämmande. Makalöst. Själv har jag turen att ha en nära släkting som är läkare som jag kan vända mig till när jag behöver medicinska råd, så jag slipper vända mig till vårdcentralen i onödan.

    SvaraRadera
  8. Det vore praktiskt om man kunde gå till en veterinär, de har god koll på däggdjurs sårskador med infektioner...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har du banne mig rätt i. Vi bor ju granne med Djursjukhuset :-)

      Radera
    2. Nu kom han hem! Med venflon kvar i armen. Ingen hade haft tid att ta bort det. Fast det fixar han själv.

      Radera
    3. Fast i takt med att allt mer pengar forsar in i veterinärsektorn så dras läkemedelsbranshens fokus även dit.

      Radera
    4. Maciej Zaremba har haft ett antal artiklar i DN nyligen om det här. Läsvärda. Det är ett systemskiften som genomförts och ert och massor av liknande exempel är "bara" konsekvenserna därav. Det är utpmordentligt allvarligt på många sätt.

      Radera
    5. Det är mycket bra artiklar!

      Radera
  9. Systemskiftet i sjukvården är dödligt. Kan vi anklaga de ansvariga för mordförsök eller kan Filippa väcka åtal för något då?

    Trevligt att läsa att din man kommit hem.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  10. Men stackars männska! Att sitta en hel natt på SöS-akuten är ingen höjdare. Han behöver ompyssling!

    SvaraRadera
  11. Är det någon som vet var man kan köpa antibiotika?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I Turkiet fanns det över disk i "tobaksaffären"

      Turkisk läkare jag talade med 2004 "Medlemskap i EU är det sista vi behöver då vi behöver flexibilitet, inte regler"

      Radera
  12. Jag har egna erfarenheter liknande denna. Det är precis så här det är. Absolut livsfarligt.

    SvaraRadera
  13. Och när nu maken är åter och i hyfsat skick så undrar man ju hur det gick med katten. Måste den också omhändertas för behandling?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, katten mår finfint. Är helt oberörd, faktiskt. Min makes ben verkar vara ett rätt rent ställe att hugga in på.

      Radera
  14. Suck, din man tycks ha mött alltför stressade och i många fall odugliga individer inom vårdapparaten...

    Att man skall ta kattbett på stort allvar är inte direkt en medicinsk nyhet.

    När ni orkar bör ni kontakta verksamhetsansvariga samt patientnämnden så att kompetensbristen ovan kan belysas och kanske åtgärdas.

    Att anmälan skulle leda till förändring av vårdapparaten är mindre sannolikt - då är din blogg ett bättre verktyg för att öppna folks ögon. Tyvärr räcker det inte att byta parti/block i maktposition. Ingen politiker har i dagsläget fullständig insyn i systemet. Tror uppriktigt sagt inte ens någon byråkrat har det.

    Hoppas din man snart repar sig.

    /Erik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar segt. Han är fortfarande dålig. Hoppas verkligen att han har fått rätt slags antibiotika. Jag är faktiskt riktigt orolig.

      Radera
  15. Storstadsfenomen? Mycket folk, lite resurser/person?
    Gjorde illa mig rejält på liten ort. 50 min senare lingar jag iväg, rengjord, sydd med 10 stygn och tabletter i magen och fickan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken liten ort var detta? Kan vara bra att veta vad man bör befinna sig nära.

      Radera
  16. Fantastiskt sorgligt. Hur orkar ni svenskar betala in er skatt med gott humör?

    SvaraRadera

Suck, vad jag är trött på spam. Nu får du visa att du är en riktig människa. Välkommen att kommentera! :-)