Utan el - vad händer?

"Flera döda, hus som står i lågor och kraftverk som exploderar. Likväl är det första jag ser när monsterstormen Sandy bedarrat en kvinna som skäller ut sin mobiltelefon för att den vägrar plocka upp någon täckning. Åh, dessa New York-bor..."                                                                               SvDNäringsliv, 121031 

                                        The Star Ledger: Homeowners with power outages following the hurricane 
                                        are finding it hard to buy gasoline for their portable home generators

Forskare har räknat ut att sannolikheten för ett större elavbrott i Sverige är som störst en tidig helgmorgon i december, januari eller februari. Brr. 

Men vad händer egentligen vid ett strömavbrott?
Efter en minut får intensivvården problem om inte reservaggregaten fungerar. Som här.
Efter en timme slutar trafikljusen fungera, efter åtta timmar riskerar vattnet att bli förorenat och många människor börjar frysa i sina hem. Efter åtta timmar slutar också bankomater, ja, hela banksystemet att fungera. Mobiltrafiken fungerar oftast inte heller. Det leder till att folk blir oroliga för sina släktingar och vänner och tar stora risker för att få kontakt med dem.  Efter ett dygn blir många hungriga och efter några dygn finns en risk för tilltagande laglöshet. 

Det är några av slutsatserna från de undersökningar som finns, och de är många. Ett särskilt ställe där man tydligen inte vill befinna sig vid ett strömavbrott är i en hiss:

"Speciell uppmärksamhet bör till exempel ägnas elektriskt manövrerade lås, betalningsautomater, bankautomater, möjligheten att tanka bensin, kassaapparater, reservbelysning och hissar. Hissar borde alltid utformas så att de stannar på ett våningsplan och att dörrarna går att öppna." 

                                  Energimyndigheten "Blackout" 2004.  

Men alla människor blir naturligtvis inte kriminella och konstiga av ett elavbrott. Det är, precis som vid andra kriser beroende på vem du är och hur väl förberedd du är. 

"Människor reagerar olika på ett elavbrott; beroende på sammanhanget kan folk lika gärna börja slåss som att de kan bli vänner för livet. Som regel tenderar de dock att göra detta utomhus. När tillgången på el är säkrad nöjer sig folk med att sitta framför datorn eller tv-apparaten, men så snart strömmen går söker man sig ut i trapphallen eller på gården för att undersöka om grannen också har drabbats. " 

David Nye, "When thew lights went out, blackouts in America. " 

Det kommer vara på gatan det händer. 

Mycket dåligt väder

Det kan bli mycket dåligt väder
på kort tid.
Storm, snöoväder, ösregn
och åska kan göra stor skada i samhället
och bli en risk för människor.

Sjöar och andra vattendrag kan svämma över.
Åskan kan slå ner i skog eller hus
som börjar brinna.
Mark kan komma i rörelse
så att vägar, järnvägar och bostadsområden skadas.  

Nej, detta är inte poesi. Det är vacker, lättläst svenska, från Krisinformation.se.

When the Levee breaks

Nästa år får MSB mindre med pengar att dela ut till kommuner som vill förbereda sig för klimatförändringar. Bland annat för att förebygga jordskred och översvämningar. Just nu brister flodfördämningar i New Jersey.

Idag blir det blues. Inte Led Zeppelin. Gamla bilder. Gamla översvämningar. Tids nog får vi vår framtid.

Riders of the storm

"Äldre personer tog elavbrottstiden med ro. Yngre och barnfamiljer blev mycket otåliga. En mentalt nedbruten familjemedlem ger samma effekt som en trasig komponent i ett värmesystem. Båda effekter leder till ett icke-fungerande hushåll" 

                            Nicklas Guldåker, Kristhantering, hushåll och stormen Gudrun 

Stormar kommer att bli vanligare. Havsvattnet blir varmare och isen smälter och det ökar sannolikheten för oväder. Av stormar följer översvämningar och elavbrott - som medför elände. Elände kommer att bli det nya svarta. Några miljoner människor är ju utan el i USA just nu. President Obama har precis deklarerat att läget i delstaten  New York ska klassas som ett katastroftillstånd.

                                                     bild från CNN:s vädersajt 121029
Vi kommer inte få några tropiska stormar, men vi har de klassiska december- och januaristormarna. Nog så tuffa. I USA är folk i allmänhet bättre förberedda på elände än vad vi är här. Till exempel har många affärer och restauranger har reservaggregat. I Sverige har tyvärr kommuner och landsting för få.

De bästa  - och värsta erfarenheterna vi har runt krishantering kommer från stormen Gudrun, som forskaren Nicklas Guldåker har skrivit en utmärkt bok om: Krishantering, hushåll och stormen Gudrun. I boken tar han upp viktiga sårbarhetsfaktorer: Det är hushåll som har en begränsad fysisk, mental, ekonomisk och materiell krishanteringsförmåga. Samt begränsad tillgång till externa nätverk.

"De medborgare som klarade sig bäst var de som hade tillgång till alternativa uppvärmningsmöjligheter,   samt i viss mån de som hade tillgång till eget vatten, reservelkraftverk, gasolkök, pannlampor, motorsågar, m. m. Erfarenhet, kunskap, inititativtagande och nätverk var andra viktiga faktorer. "

Jaha. Men ett förberett och stabilt psyke kan tydligen vara viktigare än en bra vedspis.

Solsidan

Det ska komma in en jättestorm över New York i eftermiddag. Det är inget konstigt med det. Oväder, naturkatastrofer, översvämningar, stormar - de blir fler och fler. Vi lär få vänja oss.

Diagrammet visar antal naturkatastrofer i världen. Från Harald Welzers bok "Climate wars"

När människor förbereder sig i sista sekunden tar mat och andra förnödenheter som ljus och batterier snabbt slut i affärerna. I Stockholm skulle det ta mellan ett och tre dygn att tömma allt.

Om det blir ett mer långvarigt avbrott i försörjningen? Då blir det otrevligt.
Vid ett elavbrott kan du inte tanka bilen, inte komma in i en affär (nästan alla har elektriska dörrar), inte ta ut pengar från bankomaten. Du får klara dig med det du redan har.

Vart skulle hungriga människor ta vägen för att hitta mat? När jag frågade mina söner tittade de på varandra, skrattade och började tralla den här låten:

Många vill bo här redan nu.  Enligt bosajten Hemnet har antalet sökningar på Saltsjöbaden ökat med 87 procent sedan serien hade säsongspremiär. På Solsidan är människor trygga och starka, inbäddade i bomull. Stackarna. Att både bo översvämningsnära och ingå i hela Sveriges medvetande som det mest resursstarka området. 

Ingen rädder för vargen här

                               "Hans och Greta sover tryggt i skogen omgivna av älvor." 

                                 En bild från teaterföreningen i Mariehamn, 1972. 

Hans och Greta sattes ut i skogen för att familjen led nöd. Det fanns ingen mat. Beskrivningen av nöden hamnar liksom i skymundan eftersom sagan fokuserar på de äventyr som barnen sedan upplever - och på den lyckliga hemkomsten. 

De tre små grisarna led också nöd. Deras mamma hade ingen mat till dem, så hon skickade iväg dem ut i världen. Att söka sin lycka. 

Hur många folksagor börjar inte så? Det har vi glömt. Nöden var ursprunget, anledningen, äventyret höjdpunkten, slutet lyckligt återförenande.  

Idag lämnar nödställda föräldrar i Grekland in sina barn på barnhem. Det kan man läsa om i Johan Norbergs utmärkta reportagebok "Eurokrasch".  Föräldrarna söker sin lycka i andra länder. 

Nöd betyder egentligen "svårt eller farligt läge" eller "stor fattigdom eller misär".  
Eldsvåda, väderlek eller angrepp av vilda djur kan vara sådant som skapar nöd i lagens mening. En kortvarig väderkatastrof då, förstås. Ingen klimatförändring som bara håller på och håller på. 

Meningen med nöden är ju att den ska ta slut. 

Ordspråk som behandlar ämnet: 
"När nöden är som störst är räddningen som närmast". 
Det är bara lögn, förstås. Men man kan säga så i efterhand. När man väl har blivit räddad. Puh! Vi brukar också säga så när vi är kissnödiga och hittar en toalett. 
"I nöden prövas vännen" 
Det kan du säga till den vän som hjälpt dig - eller svikit dig. Kuriosa: Det är inte staten eller företaget som prövas i nöden. 
"Nöden har ingen lag" Eller, jo, det har den ju. Du får slå in ett fönster om du blir överraskad av en kortvarig väderkatastrof eller ett vilt djur. 

Och så Bertold Brecht : (tack, Hans)

det enda vi vet är att vi inte vet

               egen bild från Kårehamn, sommaren 2012. Det finns något där bortom. 


"Det enda vi vet är att vi inte vet", säger någon. Och tar det som intäkt för att bränna på i 140 och inte ändra någonting. "Du borde stapla hårda fakta på varandra", säger någon annan. "För folk tycker så olika om eventuella klimatförändringar och oljebrist och ekonomisk kris". 
Som om det vore fakta som fattas oss. "Man kan ju inte gå runt och vara rädd", vädjar en tredje. 

Det ligger en viss skillnad i att vara rädd och att vara förberedd. Men det är inget fritt val. Är du tillitsfull eller misstrogen? Tränad eller aningslös? Även om vi tror att vi fattar våra beslut efter noggrant övervägande är det till största delen intrapsykiska faktorer som avgör hur vi väljer att förhålla oss till framtiden. En fråga om konstitution. Har livet hittills varit som en räkmacka för dig finns det kanske ingen anledning att förvänta sig det värsta? 

Eller - fråga medelklassen i USA, Grekland och Spanien.

 I DN idag  konstateras på ledarsidan att 

"Dessutom har stora delar av den svenska infrastruktur som tidigare var statlig, till exempel transporter, vård och kommunikation, tagits över av privata entreprenörer. Ett stort orosmoln är hur ansvarsfördelningen mellan privat och offentligt ska se ut vid en allvarlig kris."

När de som drivit på utvecklingen mot det samhälle vi idag har börjar bli oroliga - då kanske även folk i allmänhet borde börja förbereda sig?  

"Förbereda sig på vad?" På att ha alternativa uppvärmningsmöjligheter, möjligheter till självhushållning, på att orka gå och cykla långa sträckor, på att kunna laga sin cykel själv. Tänk själv: Vad behöver du? Vad behöver de du älskar? Eller så gör du ingenting. Du kan hitta gott stöd i Bibeln för den inställningen: 

"Därför säger jag: Oroa er inte för pengar till mat och dryck och för kläder att ha på kroppen. Livet är mer än att äta och dricka, och en människa betyder mer än kläderna hon har på sig.Se på fåglarna! De oroar sig inte över vad de ska äta. De behöver inte så eller skörda eller skaffa sig matförråd för er himmelske Far ger dem mat. Och ni är mycket mer värda för honom än de.Kan all er oro lägga ett enda ögonblick till era liv?- - -Bekymra er alltså inte för morgondagen. Även den kommer Gud att ta hand om."

                                                              Matteus, kapitel 6, delar av verserna 25 - 34. 

Min översvämningsbild från Nackareservatet, oktober 2012. Så här har det inte sett ut tidigare på de 15 år som jag har bott här. Och hösten har varit regnig över hela landet, många hundraåriga nederbördsrekord har, enligt SMHI spräckts. 

Allt ligger ändå inom den normala variationen. Ingen anledning till oro för det. 

Men regeringen kommer framöver genomföra en lagändring (källa: Per Larsson, FOI, Folk & Försvars seminarium om beredskap) som medför att du som fastighetsägare själv blir tvungen att ha tillgång till pump i källaren. Det finns ingen som hjälper dig framöver. 

Ansvaret är ditt. Vare sig du förbereder dig eller inte. 

grannsämja

                                                                   bild från www.krisinformation.se

Hemma på min gata i Bagarmossen ligger radhusen tätt. Vi ser nästan in till varandra. Så här års lyser det hemtrevligt i husen om kvällarna. Jag funderar på hur det skulle vara om vi fick ett planerat elavbrott, en omstyrning av elen enligt StyrEl. (ny lag) Om vi satt här i mörkret, huttrade över våra värmeljus och såg våra grannar på andra sidan gatan ha det precis som vanligt? Skulle vi plötsligt bli jättesolidariska med varandra (det vill säga, de med oss) och bjuda in varandra på ett spolbart toalettbesök, en varm dusch, lite morgonkaffe? Eller skulle ilskan och frustrationen börja växa ganska omgående?

 Frågor och svar om StyrEl finns på Energimyndighetens webbplats. Det här är den viktigaste: 

-Varför lyser det hos grannen men inte hos mig?

-Det kan bero på att grannens hus av en ren händelse råkar ligga på en elledning som är prioriterad. Ledningen är prioriterad eftersom det finns samhällsviktiga elanvändare på just den ledningen. Det kan exempelvis vara ett sjukhus eller ett äldreboende. --- Efterhand som elbristen upphör och mer el blir tillgänglig, tillkopplas elanvändare om möjligt med länsstyrelsens beslutsunderlag som utgångspunkt.                                

- Men Hallå! Jag får väl ersättning sedan? Kan man få skadestånd om man får sin el bortkopplad och som en orsak av detta drabbas av materiella skador eller ekonomiska förluster? 

- Svaret är nej på den frågan. Bortkoppling enligt Styrel-planeringen är en lagreglerad myndighetsutövning och en del av samhällets krishantering som inte kan ligga till grund för skadestånd. Därför har alla energianvändare i Sverige även ett eget ansvar för att trygga sin egen energiförsörjning. Det handlar om att alla energianvändare utifrån sina egna behov måste kunna förebygga och lindra effekterna av olika störningar eller avbrott i energiförsörjning, till exempel när det gäller el- eller värmeförsörjning.

Det intressanta med StyrEl är att ingen jag känner, känner till lagen. Ingen kommer någonsin i sitt liv ha funderat över det här förrän det händer.  

Det blir lite som att skrapa en Trisslott, tror jag. Plötsligt händer det! Fast tvärtom. 

Let it rain

" Melancholy and creativity go together like ebony and ivory on a piano. Let’s embrace Swedish melancholy. Embracing rain is a good start." 

                         reklamtext och bild från Regnjackeföretaget Stutterheims hemsida 

Det är lite komiskt att när företag väl börjar tillverka kläder i Borås igen, så är det regnjackor som ser ut som om din farfar hade ägt den - men om du ser regnjackan i verkligheten så sitter den förmodligen på en en välbetald reklamkille i City.  Hösten 2012 har varit osedvanligt regnig. Folk har fått god användning för sina regnkläder. Och kommer så även framöver - för, som det kommer att regna under kommande höstar!

"Eftersom temperaturen stiger framförallt under vintern tros en stor del av nederbörden komma som regn istället för snö. Detta medför att antal dygn med snötäcke kommer att minska med ca 50 % ca 100 dygn i jämförelse med normalperioden. Utvecklingen för både inlandet och fjällen ser lika ut i detta fall. Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt bli drygt 30 dygn kortare till år 2010 och drygt 100 dagar kortare för A2 till år 2100 för både inlandet och fjällen "

                        Rapport från Länsstyrelsen Jämtland "Anpassning till ett förändrat klimat" 

SMHI åskådliggör utvecklingen på ett snyggt sätt:

Länk till scenario för temperatursökningar i Sverige

länk till scenario för nederbördsökningar i Sverige

"Slåss vi med naturens krafter eller bara med våra inre demoner?" som Stutterheim frågar i reklamen.  Time will tell.  Men det räcker nog inte med en schysst regnjacka. Vi behöver en ark.

Prinsessan Maddes snubbe gillar elände

Greek Crisis Good for Euro Zone: De Noronha

"Krisen i Grekland kommer innebära mycket gott för eurozonen". 

Vem säger det? Det gjorde hedgefonden Nosters VD Pedro de Noronha. I mars 2010 uttalade han det här. Sedan dess har han och Chris O´Neill tjänat massor med pengar på europeiskt elände. Våra pengar, dina och mina eftersom vi får fortsätta stoppa in svenska skattepengar i EU:s svarta hål. Pedro leder fonden som Chris O´Neill äger, genom pengar som Chris har ärvt av sin pappa. 

Dagens Industri beskriver hedgefonden Noster så här:

"I praktiken är Noster en hedgefond med oklar struktur som på senare tid framför allt har utmärkt sig genom att spekulera i att saker och ting ska utvecklas till det sämre."

Hedgefonden Noster spekulerar alltså i elände, deras vinstmarginal ligger i de misstag som europeiska banker och utvecklingsländer gör. Det är de i och för sig inte ensamma om. Det ligger i fondens intresse att sprida desinformation. Det är sånt man tjänar pengar på längre fram, när andra har gått på skvallret och stått på näsan. 

Jag är inte bra på världsekonomi och absolut inte på hedgefonder. Men bilden av Chris O´Neill som "en hårt arbetande kille" borde kanske balanseras. 

Eller;  jag har en annan lysande idé: Ge honom hela det kungliga apanaget och låt dem sedan för all evighet få klara sig på de pengar han lyckas spekulera fram. Då slipper vi betala två gånger. 

Ta kanoten till kyrkogården

Snart ska många medborgare göra sitt årliga besök på en kyrkogård. Men just den här hösten svämmar kyrkogårdar över hela landet över. Som här i Byske församling. Det gör besökarna oroliga.

                                                                                       foto: Janne Lindberg

"Som tidigare rapporterats har ett antal gravstenar vält, detta beroende på underminering av marken. Kyrkogårdspersonalen arbetar kontinuerligt med återställande av dessa gravvårdar allt eftersom marken återfår sin fasthet. Av säkerhetsskäl ber vi er vänligen kontakta kyrkogårdsförvaltningen innan dessa stenar hanteras på egen hand. Det har uttryckts oro över hur de gravsatta påverkats av översvämningen. Det finns inga tecken på att gravsatta kistor/urnor tagit någon skada. Höga grundvattennivåer är något vi ofta får uppleva, men det finns väl fungerande dräneringsanläggningar på begravningsplatsen. Hur marken påverkats under jord i det stora hela är trots allt svårt att säga. Därför ber vi er att iaktta stor försiktighet när ni beträder mark som verkar ihopsjunken. Det är också mycket viktigt att respektera de eventuella avspärrningar kyrkogårdspersonalen har satt upp." 

                                           Svenska Kyrkans hemsida, Byske församling.

Så bra då. Allt är som det ska. VA-systemet fungerar. Här behövs inga klimatanpassningar.

Nämen, om vi skulle ta och uppmuntra kommunerna att planera för klimatförändringar?

Idag har SKL en kurs för kommunala beslutsfattare och tjänstemän. Den kostar 1900 kronor och handlar om hur vi behöver förbereda oss för framtida klimatförändringar. Här kommer några intressanta punkter på programmet:

Vad innebär klimatförändringarna för kommunerna?

SMHI ger oss senaste rönen om klimatförändringarna i Sverige

Sten Bergström, professor, SMHI

Extrema väderhändelser – hur kan kommunerna anpassa sig? MSB berättar om hur man kan ta fram översvämnings- och stabilitetskarteringar och hur tidigare inträffade händelser kan fungera som underlag till risk- och sårbarhetsanalyser. Vi får också information om statsbidrag för förebyggande åtgärder.

Cecilia Alfredsson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Klimat- och sårbarhetsanalyser på kommunnivå – så har SGI gjort. Vilka risker och konsekvenser bör prioriteras?

Linda Blied, Statens geotekniska institut

Klimatet och juridiken

Kan kommunen bli skadeståndsskyldig för att ha planerat ”fel”? Vad är kommunens ansvar för klimatanpassning i den fysiska planeringen?

Olof Moberg, förbundsjurist, SKL

Stan är full av vatten!

Höjda vattennivåer och översvämningsrisker måste integreras i den fysiska planeringen.

Hans Bäckman, Svenskt Vatten

Någon som hittar den minsta, gemensamma nämnaren? 

Köp en lägenhet - få mat!

                                     brev från NCC till kunder, Dagens Industri 121024


Knappt hann folk köpa en lägenhet i Norra Djurgårdsstaden innan NCC började erbjuda andra, potentiella köpare avgiftsfritt boende, flyttbidrag och - mat. Allt till en nätt liten summa av 100 000 kronor. Eftersom de första köparna har surnat till öppnar byggbolagets VD för att kompensera dem. De ska få en "flyttstädningscheck." Vilket inte lär förbättra de ekonomiska möjligheterna att ro hela projektet i hamn. 

Undrar vad det blir för middag NCC bjuder på. Hur som helst kommer det kosta mer än det smakar. Och bostadsbubblekraschen fortsätter att flåsa oss i nacken. 

privatisering, valfrihet, krisberedskap?

 Vid Folk & Försvars seminarium igår förklarade Andreas Hedskog (4 C Strategies AB) att privatiseringen gjort att det idag är nästan helt omöjligt att styra krishanteringen i Sverige. I tanken styr svenska myndigheter fortfarande uppifrån och ned, trots att man inte längre äger resurserna. 

Det verkar konstigt nog bara vara ett diskussionsämne ämne för privata konsultföretag: 

"I dag utförs en omfattande del av samhällsservicen i det svenska samhället av privata utförare, även inom sjukvården. De verksamheter som fortfarande bedrivs i offentlig regi är även de beroende av privata leverantörer, bland annat för el och mat samt personal genom bemanningsföretag. Ändå så sker all "samordning" endast myndigheter emellan. En undersökning gjord i höstas om kommunernas samverkan med det privata näringslivet visade på omfattande brister, sämst var läget i storstadsregionerna. Vilka privata vårdbolag, utförare av hemtjänst, äldreboenden, bemanningsföretag eller utförare av vägunderhåll skulle idag få igång ett fungerande samarbete med övriga delar av det svenska samhället i händelse av en kris? Sannolikt inte så många" 

                                         Johan Färm, vd BRM Europe AB, DN Debatt 110318

 I utvärderingen av krisarbetet efter stormen Gudrun konstaterades att samarbetet fungerade rätt bra, trots bristande resurser, på grund av den sociala kontroll som fanns i Småland. Att folk visste vem som bodde ensam och vem som var sjuk. 

Vem hittar till din mammas servicelägenhet vid ett långvarigt strömavbrott? 

ditt scenario

Trendspaning, del två: Företagen tar glatt till sig beredskapsspråket. De kanske har gått en kurs?

"Det handlar om att förstå riskerna med krympande efterfrågan och att förstå hur en kris kan påverka investeringarna. Det handlar om att ha en beredskapsplan." 
                                        Investors vd Börje Ekholm till Dagens industri 121024

Dmitri Orlov genomlevde tiden efter Berlinmurens fall i ett Ryssland som saknade allt. Hans bok "Reinventing Collapse" ger en skarp och spännande genomgång av hur ett samhälle i djup kris reagerar. Och hur dess invånare reagerar.  Här skriver han om anpassning:

"Ibland känns det som slöseri med tid att försöka förebygga. Istället för att ta på sig hjälterollen och försöka dämpa och hindra det som inte går att stoppa, att försöka få världen att gå i en annan riktning - verkar det bättre att försöka omvandla sig själv till någon som har en möjlighet att klara sig. En stor del av den här omställningen är psykologisk och för med sig att du måste släppa en stor del av dina tidigare föreställningar."

Nu ska vi inte deppa ihop. En inledningsvis smärtsam omställning kan ju leda till att man efter tjugo år kan turnera med rockstjärnor istället för att bara sjunga på förstamajparaden i Moskva.

Men hur förbereder man sig för det som inte går att förutse? Att träna mer på det som redan hänt kan ju kännas betryggande - men kommer det att hjälpa? Hur ska vi bli bättre på att tolka framtiden?

Benny Jansson från MSB ställde igår, vid Folk & Försvars seminarium, upp en egen variant av "window of opportunity" till hjälp för framtidstolkning. Jag brukar använda modellen när jag föreläser om opinionsbildning, där "samma fråga" ligger på höjdaxeln och "tiden" ligger på längdaxeln. Men här ska vi plocka in "händelser" på höjden och "förutsättningar" på längden.

En "händelse" är enligt MSB "ett elände." Typ storm, elavbrott, terrorangrepp, whatever.
En "förutsättning" är exempelvis demografi, glesbygdsavfolkning, politisk situation.
I nedre, vänstra hörnet har du dagens förutsättningar och de elände som kan uppstå idag.

Stapla nu de eländen som du tror är realistiska på varandra, lägg de förutsättningar du tror att vi kommer stå inför om tjugo år på andra axeln - och vips har du i fönstrets högra, översta ruta fått ett framtidsscenario att förhålla dig till. Titta på variabler som befolkning, ekonomi, information, klimat, teknik och politik.

Vad ser du?

                                                              

de osårbara

                                       mitt eget nostalgiexemplar, lite manipulerat 

"Webbportaler är nog bra för de som aktivt söker information. Men knappast för dem som behöver nås av informationen"

                                    åhörare vid Folk & Försvars krisberedskapsseminarium 121023 


Dagens trendspaning kommer från Folk & Försvar:
Krisberedskapsfrågor är lite hippare nu än i våras.

Då samlade Folk & Försvar bara trettio-fyrtio åhörare vid sina beredskapsseminarier om olja, el och livsmedel. I morse var vi nog hundra som satt där och väntade.

Tre män, Per Larsson från FOI, Benny Jansson från MSB och Andreas Hedskog, styrelseordförande för 4C Strategies AB (privat företag som beredskapstränar organisationer och företag), gav oss sin bild av igår, idag och imorgon. Eller; blev det egentligen så mycket av imorgon? Nåja, vi börjar med igår:

Här ser ni samlade medborgare som snällt evakuerar sig själva. Lugnt och fint. Alla vet vad de ska göra. Alla hjälper varandra. Alla vet dessutom vart de ska ta vägen. 

Under andra världskriget byggde vi i Sverige upp en offentlig krigs- och krishanteringsorganisation som kunde styras uppifrån och ned. Vi hade beredskapslager som byggde på Sveriges tradition av självförsörjning och meningen var att det civila försvaret skulle hjälpa det militära. Om kriget kom. Efter att Berlinmuren fallit skulle allt monteras ned. Det fanns inte längre något yttre hot. Under kommande år avskaffades alla beredskapslager (utom det med olja) och något nytt skulle istället byggas.

När vi skulle bygga upp något nytt hade vi börjat privatisera delar som behövdes i krisorganisationen. Vi skulle gå från hemvävt till internationellt invävt (Per Larssons ord)  - men världen såg inte längre likadan ut. Allt hade blivit mer komplext och därmed mer sårbart. Militären skulle stötta det civila samhället - men militären befinner sig istället utomlands idag, på internationella uppdrag. Vi vet dessutom inte hur framtiden kommer se ut, eftersom vi bara tränar på sådant som redan har hänt. Vi är reaktiva istället för proaktiva. Nåväl, framöver vill MSB ändra på det. Tills dess kan vi gå in på deras webb och läsa på.

Men...det gör inte folk! Vi är annorlunda idag. Teknikutvecklingen och vår identitet som otåliga, självmedvetna konsumenter gör att vi vill ha lite action först när det hänt något. Vi vill inte förbereda oss. Någon (annan) ska göra något åt saken. Annars startar vi ett twitteruppror. Om el och telekommunikation fungerar.

                                           Lista från förr - i - tiden. För old people. 

Det som var robust i vårt civilförsvar har vi avskaffat. Och eftersom vi har privatiserat en hel del och förmodligen kommer att fortsätta med det, är det svårt - för att inte säga omöjligt - att styra hela landets krishanteringsförmåga idag. Det måste till lokala lösningar. Aha - något för kommunerna? Tja, en del är på väg, många är långt efter. Man blir liksom inte omvald på att ha tränat storm och på att ha förnyat VA-systemet.

"När du väl kartlagt ett beroende har förutsättningarna redan förändrats"

                                  Andreas Hedskog, F&F 121023

Slutsats: Samhällets funktionalitet måste säkras via offentlig styrning. Hur göra det när man inte styr över alla delar? "Den kollektiva nyttan måste stå i fokus", tycker Andreas Hedskog. Jomenvisst. Hur då? Medborgarperspektiv är det mest omoderna begrepp som finns.

Folk & Försvar lägger säkert ut en sändning från seminariet på sin sajt. Det brukar de göra.