 |
| Sara Granér. Lånad från Galago. |
- De kommer inte kunna förvänta sig att högre utbildning leder till en anställning. Kanske kommer de inte kunna förvänta sig någon anställning alls.
- De kommer inte kunna leva på sin pension.
- De kommer inte kunna förvänta sig att en svår funktionsnedsättning leder till någon form av samhälleligt stöd. Inte heller kommer de kunna förvänta sig att deras gamla mamma blir omhändertagen av någon annan än av dem själva.
- De kommer inte kunna lita på sjukvården. Eller på att de har råd med läkemedel. Eller lita på att läkemedel som botar ens finns.
- De kommer inte kunna ta demokratin för given.
- De kommer få leva med en lägre levnadsstandard än vad de fått göra under sin uppväxt. Jag förväntar mig inte att någon av mina ungar eller barnbarn kommer höra till de rikaste procenten.
- De kommer se arter dö ut i en rasande takt. Glömma bort hur fisk smakar.
- De kommer inte kunna känna sig trygga. Våld, oro, extrema väderhändelser, svåra kriser kommer avlösa varandra.
- De kommer ha mindre att säga till om.
- Deras barndoms landskap kommer vara förändrat. Det går kanske inte att bada i sjöar eller hav, förgiftningsskandaler och gruvprospekteringar eller naturgasutvinning eller annat fult och otrevlig som vi varit förskonade från, som vi placerat i andra delar av världen, kommer äga rum här, i deras närområde.
- De kommer be Gud, snarare än stat eller kommun, om hjälp.
- De kommer kanske inte kunna äta sig mätta.
- De kommer kanske inte ha rent vatten.
- De kommer kanske bli hänsynslöst utnyttjade som arbetskraft, missbrukade och kränkta utan att kunna anmäla någon för brott eller driva en rättsprocess.
- Deras barn kommer förmodligen få växa upp utan ett allmänt stöd från MVC, BVC, specialpedagoger, SYO, kuratorer, psykologer, soc, fältsekreterare, ungdomskonsulenter, whatever.
- De kommer få jobba mer och hårdare för mindre.
Jag blir så glad om du talar om för mig att jag har helt fel.
Det mesta av detta löstes utan att ta varvet över beskattning och politisk styrning när Sverige med dagens mått var fattigt.
SvaraRaderaBygg på gemenskaper så kan människor lösa sina behov och problem med mindre resursförbrukning.
Vilka gemenskaper avser du här? Idrottsföreningar, kommuner eller familjer? Och varför skulle det leda till mindre resursförbrukning? En sjuksköterska är en sjuksköterska, varför skulle han/hon dra mindre resurser för att han/hon är anställd av en "gemenskap" istället för ett landsting.
RaderaOch för övrigt så är ju stat, kommun och landsting också gemenskaper.
Det är komplexiteten som är resurskrävande.
RaderaÄr kommuner komplexa?
RaderaJag trodde bara det var jag som tänkte så...
SvaraRaderaJa, visst känner man sig ensam?
RaderaRent vatten lovar jag lära ut hur man fixar, dvs nog för dryck och matlagning. Nöjer mig med det löftet just nu.
SvaraRaderaVänliga hälsningar
Nanotec
Tack :-)
RaderaLustigt, det verkar vara en vanlig "liten ångest" bland svenska 30-40åringar.
SvaraRaderaDessa produkter av välfärdsstaten, bortskämda av en stor stat som inte bara fixar, utan också tar-hand-om och befriar från ansvar.
Sent ska syndaren vakna!
Omvänd dig! Lär dina barn att ta ansvar tidigt. Att ingen gör det åt dem. Skydda dem från det riktigt farliga; försoffning.
Älska dina barn. Släng ut tv-spelet, ingen dator/telefon utan föräldra-uppsikt.
Läs böcker med dem, tala med dem, lita på dem. Lär dem rätt och fel.
Spela riktiga spel och lekar med dem. Låt inte förskolan/skolan vara den som uppfostrar dina barn! Laga riktig mat med dem, strunta i dina "latte-polare". Motverka egoism. Se dina egna fel och arbeta med dem - ett i taget.
Drick inte sprit! Rök inte men ta vilopauser/fika.
Var ett föredöme!
Om du "gräver där du står" så gräver jag där jag står. Tillsammans blir det bra.
Detta är det Gud vår Herre har lärt oss. Jag tror inte på ateisternas gud heller - den gud de inte tror på tror inte en kristen på heller.
Bygg gemenskapen i byn, gå till kyrkan, följ buden. Läs vad det handlar om, bilda dig en god Gudsbild av det - inte av dina förutfattade meningar. Döp dina barn, gift dig i kyrkan - skilj dig inte. Värna Sveriges kultur - berika den med andras.
Jesus är Herren - du är den fria människan - obunden av stat och andras godtycke över dina pengar.
PS. Är född 1972 i djupaste och mörkaste bergslagen men har aldrig lyssnat på Jante. Älskar mina barn och läser "Lilla huset på prärien" för dem. Kunde Charles och Charlotte så kan väl vi!? Framtiden ÄR ljus!
Du och dina sektkamrater kan se fram emot en ny vår när tekniksamhället faller sönder, -grattis.
RaderaDe svaga, fattiga och vilsna kommer i horder. Det är bara att snickra på fler kyrkbänkar så ni är klara att frälsa dem från ondo.
Själv ska jag ta ett stort glas vin. En av de få sakerna här i världen jag tillskriva gudomliga egenskaper.
Skål!
Ja, jag blev också lite törstig. Skål.
RaderaLåter klart bättre än att ta till flaskan och kalla andra för sektmedlemmar. Tråkigt med bittra människor.
RaderaI princip alla punkter du skriver gäller redan för en majoritet av världens befolkning. Istället för att vara livrädd för att dina barn ska förlora dina privilegier så kan du ju fundera på hur en värld med låg komplexitet skulle se ut. Människor har klarat sig ypperligt utan MVC, BVC, specialpedagoger, SYO, kuratorer, psykologer, soc, fältsekreterare, ungdomskonsulenter och allt vad det är i alla tider. Kanske var de till och med lyckligare än dagens psykofarmaka-stinna befolkning är.
SvaraRaderaJag är inte livrädd. Den som är rädd agerar förmodligen helt annorlunda, stoppar huvudet i sanden, shoppar bort sin ångest eller gör någon annan avledande manöver. Men jag tycker att det är sorgligt att ett land med de bästa förutsättningar inte är berett att ställa om. Och det där med att folk var lyckligare förr och kommer att bli lyckligare sen, efter en samhällskollaps, det köper jag bara inte.
Radera...och jag radade upp de här sakerna för att det är så jag föreställer mig framtiden. Och jag tänkte att det kan vara en bra början för andra att fundera över om jag gör en rimlig bedömning eller ej.
RaderaÄr en innekatt lyckligare än en utekatt bara för att den har jämn tillförsel av skydd, föda och värme? Knappast. Jag tror att evolutionen leder till att alla djur är som lyckligast i den miljö och med förutsättningar som de genom årmiljonen mejsalts fram. Antropologiska studier antyder att människan inte är något undantag. Förklara gärna varför det är fel!
RaderaOm man ska vara lite sarkastisk och anekdotisk så kan man säga att din blogg knappast antyder att just du skulle vara lyckligare än t.ex. en pygmé i Amazonas, men du får som sagt gärna motbevisa mig. :)
RaderaAha, du tror att folk som skriver om lyckliga, lättsamma saker per automatik är lyckliga själva? Då måste Blondinbella vara Sveriges lyckligaste människa och jag Sveriges olyckligaste. Intressant.
RaderaJag har iofs aldrig träffat Blondinbella, men jag är ganska säker på att hon inte är någon pygmé i Amazonas. Jag är inte ute efter att trampa på några ömma tår. Jag tror bara att vi ska akta oss för att utmåla oss själva som så himmelens lyckliga när vi trots allt lever liv som till stor del strider mot vad vi utvecklats för - både psykiskt och fysiskt.
RaderaInstitutionaliserad utbildning, pensionsystem, representativ (sken)demokrati.. din punktlista innehåller en massa pusselbitar av en gravt hierarkisk struktur som du tror att du blir lycklig av att vara beroende av. Själv ser jag eländet mer som en drog. Det är klart att det gör ont att avgiftas, men det är nog värt att genomlida.
Jag satt precis med en av sönerna lutad mot den varma ladugårdsdörren och kisade mot solnedgången. För att han skulle hålla värmen medan jag högg ved så hade jag tänt en brasa som pyrde och skänkte en mysig doft. Han är väldigt djurintresserad så vi satt helt stilla och lyssnade på alla fåglar som sakta hittar tillbaks efter äventyren i söder. Han är en mästare på att härma deras ljud. Det trollbindande skränandet från tranorna kan få vem som helst att rysa av välbehag. Många människor får idag inte ens uppleva den typen av njutning, medan det för människor "förr" var vardag.
Vi försöker få tid att plocka bär, jaga eller vandra i naturen på vår fritid. För dem var dessa saker det jobb de utförde! Det var deras liv. Självklart var det liv fulla med umbäranden, motgångar och sorger - men knappast olyckliga liv. De var lika lyckliga som fåglar som lever fågelliv eller krokodiler som lever krokodilliv.
Jag är glad över att ni har det så mysigt. Jag vet inte precis om jag är lycklig över att vara beroende av den här kulturen.
RaderaDu radar upp s.k. "förluster" av kollapsen och skriver "det där med att folk var lyckligare förr och kommer att bli lyckligare sen, efter en samhällskollaps, det köper jag bara inte". Samtidigt skriver du nu att du inte vet om du blir lycklig av den här kulturen. Det hänger inte ihop riktigt?
RaderaI listan har du även motstridiga punkter. Artutrotningen och förgiftat vatten är ju en ofrånkomlig konsekvens av just det resurskrävande, komplexa system som är nödvändigt för att ge dig industriella läkemedel och hög specialiseringsgrad (och därmed fältsekreterare osv). Du kan liksom inte få allt. Du måste prioritera och välja vad du tycker är viktigast och ta det goda med det onda.
Dessutom har du fel tempus. Stora delar av miljöförstöringen har ju redan skett. Den sorgen har vi redan burit under lång tid. Fram tills för några år sedan fanns i princip inget ljus i tunneln, alla inom den mer radikala miljörörelsen trodde att mänskligheten skulle utrota sig själv och allt annat inom några sekel. Nu har kollapsen seglat upp som en annalkande frälsning i fjärran - och då gnäller du om förlorade pensionssystem och kuratorer?
Gnäll och gnäll. Jag tror att för många andra människor kan det vara en ögonöppnare att man ens konkretiserar vilka förändringar välfärdssystemet står inför. Just förändringar i välfärdssystemet är det jag är bäst på, där kan jag med lätthet överblicka konsekvenser. Jag är inte naturvetare. Det betyder inte att jag tycker att kuratorerna är viktigare än fisken. Och jag vet också att mycket av det här redan har hänt eller håller på att hända. Vad gäller en konsumtionsstinn och bortskämd medelklass, så tror jag nog att det är just sorg, ilska och förlust som kommer vara de reagerande känslolägena när samhället inte funkar längre. Ett fåtal kommer skrika "Äntligen" och känna friheten. Men jag är glad att det känns så för dig.
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaEn klen tröst kanske kan vara att antagligen drabbas de inte av alla saker du nämnt. Kanske har ett liv man kämpar för större personligt värde än ett liv som bara flyter på? Jag undrar om det kan vara så.
SvaraRaderaKollapsen blir gissningsvis utdragen. Förhoppningsvis prioriterar man det viktigaste så att det finns t.ex. rimlig sjukvård även när de svåra tiderna kommer.
I mina ljusa stunder tänker jag mig ett bysamhälle med ett fåtal moderniteter där inga ersättningar finns: Sjukvård, telekommunikation, utbildning. Resten går nog att klara ändå, fast inte för så många som vi är nu.
Jo, den kloka, hushållande byn. Man kan ju hoppas.
RaderaTänk nu på hur många stressande ångestgrejer och måsten man släpper vid kollapsmedvetenhet. Blir vi bara lite fler så kan vi ha kul tillsammans också.
SvaraRaderaTycker dessutom du ska läsa "cluborlov", man mår bättre.
Läser honom redan. Och jag mår bra. Oroa dig inte för mig. Ser fram emot det roliga:-)
RaderaLustigt, jag måste ner ända till punkten om artutrotning innan jag börjar tycka det va nåt. Måste ha avprogrammerat mig från en hel del.
RaderaDet är nog så att man går runt och acklimatiserar sitt tänkande.
Lista på fördelar kanske ?
Det får du hjälpa mig med. Jag är så problemorienterad :-)
RaderaOm man går till Orlovs beskrivning av sovjets kollaps och den massdöd som faktiskt inträffade(befolkningsminskning) så var det enl. honom påfallande hur odramatiskt den upplevdes. Födelsetalen gick ner dramatiskt och det blev en kraftigt förhöjd dödlighet framför allt bland medelålders män, särskilt av den framgångsrikare sorten med pappersjobb.
RaderaVisar också på vikten av att avprogrammera sig från det moderna
…men ok, jag antar uppdraget att skriva en ihop fördel-lista. Måste väl vi må-bra-apokalyptiker kunna producera. Återkommer.
RaderaFör min del behövs ingen lista. Det räcker gott om det överhuvudtaget finns en planet som går att leva på för kommande generationer. Det är inte i den riktningen vi är på väg just nu, men en samhällskollaps skulle kunna ta oss dit.
RaderaTo gain what is worth having, it may be necessary to lose everything else.
Klart att en snabb kollaps för fossilsamhälet är det bästa att hoppas på, men inte ens troligt att det räcker för att stoppa de igångsatta processerna.
RaderaMen livet fortsätter förstås på en massa andra planeter, med mänskligheter som inte väljer att självmörda sig.
Ett problem med experter på samhällets service är att de ofta verkar tror att all handel utanför närmaste byn upphör vid en kollaps av ekonomin och att därmed allt "modernt" sakta upphör samt att all teknologisk utveckling upphör och alla blir bönder eller kringströvande stenåldersfolk. Naturvetare eller ingenjörer som jag har säkert också några brister som vi har svårt att helt och fullt uppfatta. Ett vanligt fel är att inte skilja på företagsekonomi och nationalekonomi. Faller själv i det ibland.
SvaraRaderaOk jag ser stora problem och klar risk att nästan allt i din lista gäller för de närmaste årtiondena, utom fisk. Har svårt att tro att all fisk dör ut, men tyvärr många arter. Fisk och kött blir mycket dyrare om subventionerna upphör.
Det senaste jag sett i omvälvande teknologisk utveckling rör titan. Titan är lättare och starkare än stål. Bara 140000 ton produceras per år för det är svårt att tillverka och kostar ca 200 kr/kg. En nackdel till är att det blir stort spill uppåt 90% vid den mesta sluttillverkning av produkter. Titan är den nionde vanligaste atomen i jordytan och i form av titandioxid kostar den bara ca 25 kr/kg. En engelsk firma, Metalysis , avknoppning från Cambridge, har en ny metod som sänker tillverkningskostnaden till 1/10 för titan och har startat med att tillverka en ännu dyrare metall, tantal, med samma metod, för att få råd att inom ett par år köpa ett stort aluminiumsmältverk för konvertering till titantillverkning.. En intressant effekt är att Metalysis slutprodukt är titan i pulverform vilket används för 3D-fabrikation. Deras metods betydelse har liknats vid den dramatiskt förbättrade ståltillverkningen i slutet på 1800-talet. Bättre än när aluminium blev billigare än guld, men med en liknande metod.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Studier har visat att 90% av alla stora matfiskar redan är borta. Vi finkammar nu de mest avlägsna vatten med bottentrålning. Vi kanske inte lyckas utrota all fisk, men vi kommer nog tillräckligt nära för att barnen ska glömma bort hur fisk smakar. Det gäller ju för många barn i fattigare länder redan idag.
RaderaJag är böjd att hålla med dig Frihetsförnimmelse. Fisk blir troligen mycket dyr, men en del dyfisk med okänt innehåll av föroreningar kan kanske serveras i skolorna någon gång per termin. Jag menar åtminstone här i Sverige där vi fått undantag att servera giftig fisk från Östersjön till barnen men är fortsatt förbjudna att ens skänka den till andra eumedborgare eller mata våra höns med den.
RaderaKanske borde jag hyra en grävskopa och göra en damm i trädgården för fiskar. Gillar sushi och vill ha det även i framtiden.
Dessutom fångas de största torskarna, som har möjlighet att få mycket avkomma, medan de små dödligt skadade kastas i havet till föda åt fiskmåsar. För att inte tala om sk bifångster.
Vänliga hälsningar
Nanotec