"Resiliens är sedan 1970-talet ett område för psykologisk, socialpsykologisk, antropologisk och ekologisk forskning. Syftena med sådan forskning är bl a att söka komma fram till teorier om vad det är som gör (dvs vilka faktorer som ligger bakom) att somliga men inte andra tar skada mentalt och socialt av att utsättas för svåra situationer."
Psykologiguiden, "Om resiliens"
 |
| Det resilienta barnet. Vad är risk och vad är skyddande faktorer? |
Hälften av alla barn som lever under svåra förhållanden klarar omfattande påfrestningar förvånansvärt bra. Varför då?
- Det kan handla om genetiska faktorer. I vissa sammanhang utgör ett medfött känsligt och lättirriterat temperament en risk för ett spädbarn (i familjer där det kan väcka föräldrarnas aggressivitet), i andra sammanhang kan det vara en bidragande orsak till att göra barnet resilient (hos massajerna, under svält. Att orka göra andra uppmärksamma på hunger har räddat livet på barn)
- Men ännu viktigare är att det handlar om att få sin värld och sina upplevelser satta i ett sammanhang. Där kan en klok förälder eller en icke fördömande mor- eller farförälder hjälpa barnet att förstå och därmed förbättra sin förmåga att klara av svåra upplevelser.
- Det handlar om vänskap. Att ha en bra vän är en oerhörd skyddsfaktor för utsatta barn.
- Det handlar om socialt sammanhang: Föreningsliv, skola, samhälle.
- Det handlar om att vara behövd. Barn som behövs för flockens överlevnad mår bättre under svåra perioder än vad andra barn gör.
|
 |
| Den resilienta växten finns också. Här i New Mexico |
Det där var fakta. Om vi sedan tänker oss att framtiden inte blir precis som idag och att barnen kommer få möta rätt rejäla utmaningar borde vi koppla samman teorier om resiliens hos barn med teorier om resiliens hos samhällen och
- göra barnen delaktiga i allt som vi tror att de behöver kunna för sin överlevnad.
- hjälpa dem att sätta framtidsfrågorna i ett sammanhang som gör världen mindre splittrad och svårförståelig för dem
- satsa rätt mycket energi på att stärka vår flockkänsla
- sätta dem i arbete. Nu.
|
Träffande. Dåliga samvetet. Hur sätta barnen i arbete, de är ju vana att få det mesta serverat. Serverar man inte så skiter de i det. Mina egna. /Undrandepappan
SvaraRaderaDet där är svårt. Man jobbar tillsammans med dem och hoppas att man fortfarande är rolig nog att vilja vara med. Det var väl det käcka svaret.
RaderaMan låter dem jobba ihop till något som är viktigt för dem, typ datortid utan dig, är ett annat svar.
Att göra en strapats, dvs något som är lite för farligt och tungt och som visar att man verkligen behöver deras hjälp på riktigt är en annan möjlighet.
Jag tror mest på strapats under kontrollerade former. Fjällvandring? Bära sin del av packningen.
SvaraRadera