Vitkål - framtidens sushi?
"Historisk mat för framtiden" utbrister DN Lördag idag (länk kommer senare) Kocken Jens Linder har lagat sig igenom en massa "allmogemat" - "tillbaka till framtiden". Varför då, undrar kanske vän av ordning, men DN ordar inte mer om varför vi inte kommer äta sushi och dumplings i framtiden. Kanske blir det bara otrendigt?
Nej, vi kommer välja att äta ett superpretentiöst askbröd (askan kommer av salladslök som rostas i ugn och sedan mals ner för att strösslas över kornbrödet) och kylskåpssyrad majrova med sovel. Bara sådär.
Tidigare i höst kom kokboken "Kål hos Pelle" ut, som bara handlar om - kål. Fantastiska recept, allt låter smaskens. I oktober valde Svensk potatis ordförande Lars Elofson att bara äta potatis i tolv dagar. Det var nog främst som en reaktion mot LCHF. (Han gick ner i vikt). Även Svensk potatis ger ut förstås kokböcker med - enbart potatisrecept. Säkert finns det en med lök också.
Det finns en enorm längtan i teveköken och kokboksträsken efter mat-från-förr - som samtidigt ska bli god och hipp och nyttig mat-för-imorgon. Det här har fått mig att fundera på vilken mat som det faktiskt kommer finnas tillgång till- om vi inte kan slösa med fossil energi.
"Ridderheimsrapporten" handlar om framtidens mat. Jag känner verkligen igen mig i bildvalet.
Googlar man "framtidens mat" så dyker ännu en färdig matkasse upp. Det tror jag inte riktigt stämmer. Tittar man på vad "Sveriges konsumenter" - som spanar in i framtiden - tycker blir man inte klokare:
"Döden i mitten – de företag som inte väljer väg befinner sig i det så kallade dödens rike i mitten. Konsumenter år 2020 vill ha mer lyx och mer budget. Men med lyx menas inte den traditionella som uppfattas som vräkigt och ytligt, utan en mer ansvarstagande lyx. En Toyota Prius istället för en statsjeep. Men vi kommer fortfarande att vilja budgetshoppa för vi älskar att fynda. Kvar står de företag som befinner sig i mellanskiktet som kommer att uppfattas som ointressanta."Peter Siljerud, framtidsstrateg på Futurewise
Men där tycker jag nog att vi redan befinner oss. "Ridderheimsrapporten" , kom i höstas, handlar också om mattrender. För de rika. De rika kommer att vilja en specialkost, framtagen med hänsyn till deras DNA. ”2015 kommer alltfler ha sin egen individuella specialkost och glutenfritt kommer att vara lika vanligt som laktosfritt" De rika kommer att vilja bry sig om de fattiga. De rika kommer gilla retro mattrender (se ovan) och de rika kommer inte att hinna äta lunch.
Allt tyder på att vi bara ska fortsätta som tidigare. Ingenting kommer dyka upp som förändrar våra matvanor i grunden. Det kommer alltid att finnas ostbågar till fredagsmyset. För det är mys och godis och läsk vi lägger en stor del av matkostnaderna på idag.
Allt tyder på att vi bara ska fortsätta som tidigare. Ingenting kommer dyka upp som förändrar våra matvanor i grunden. Det kommer alltid att finnas ostbågar till fredagsmyset. För det är mys och godis och läsk vi lägger en stor del av matkostnaderna på idag.
"Människor i Sverige lägger i genomsnitt 12 procent av sin disponibla inkomst på mat. Det är, historiskt sett, en rekordlåg nivå. Samtidigt går 40 procent av matkostnaderna till tomma kalorier, sådant som innehåller mycket fett och/eller socker och lite vitaminer och mineraler. Ändå tycker många att maten är dyr. "
Maja Söderberg, Sydsvenskan den 7 nov 2012
Jag blir inte klok på det här. Finns det inge trendnissar som kan skåda mer än ett halvår framåt i taget? Nej, jag ser fram emot kokboken "Fredagsmys 2030". Skivad kålrabbi på tio olika sätt, kanske?
I en rätt nära framtid där fjärrtransporter minskat så lär närodlat vara det som står till buds.
SvaraRaderaDär jag bor ett antal mil norr om Stockholm betyder det antagligen potatis.
Men fortsätter väder och klimat att trilskas så kan även det bli jobbigt. Läs t ex Vasabladet om årets mer eller mindre ödelagda skördar i Österbotten.
Vi lär ju inte ha råd att odla energigräs på arealerna i alla fall, inte om vi samtidigt är hänvisade till inhemskt matproduktion hädanefter.
Handelsgödsel är nästa faktor som begränsar skördarna, hur mycket minskar utfallet per hektar utan handelsgödsel?
Spännande framtid.
Spänningsfylld svensk framtid.
SvaraRaderaVi har relativt mycket el som inte är särskilt beroende av fossil energi. Med högre spänning kan mer el transporteras längre med lägre förlust. Jag är övertygad att eltransporter dvs järnväg och elbilar ökar dramatiskt så snart en kritisk massa beslutsfattare inser klimatproblem och eller peak oil.
Båttransporter kan enkelt halvera sin oljeförbrukning. Holländarna har klarat sig sedan medeltiden på matimport. Segel kan få en renässans. Idag odlar holländarna också mer tulpaner än någonsin förr. Värmesparande draperier i taken på växthusen sparar energi motsvarande mer än svenska kärnkraftverk producerar per år. Kul är att väveriet finns i Sverige. Växthus blir vanligare med dyrare transporter och när enklare automatik kommer.
Närodlat kommer att öka när kraven på säkrare och nyttigare mat ökar tex deklarerad mängd kadmium i maten. Vi har inte dugliga nog marknadsförare av närodlat dvs det behöver inte motiveras bara med öppna landskap och peak oil. (Kan det vara så att en del närodlat inte är så bra?)
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det där med att vi klagar på matpriserna trots att maten är rekordbilligt det stör mej så in i h-e! Sluta klaga och köp så bra mat som du har råd med. istället för en ny töntlur. Så nu är jag glad igen. Om man ska tycka att nåt var coolt i allt det här spanet så var det ju en kost anpassad efter sin DNA, det kan jag drömma om.
SvaraRadera
SvaraRaderaI Sverige kostar maten ca 13 % av inkomsten. I resten av Europa 10 -20 %. I Kina ca 40 % och i Indien ca 52 %. Europa, inkl. Sverige, har varit självförsörjande på mat endast 2 år de senaste 50 åren. Kina har ökat importerar av mat från 5 till 45% av behovet de senaste 10 åren. Dessutom importerar ökenstaterna i Nordafrika och mellanöstern massor med mat till den ökande befolkningen. USA exporterar ca 30 % av sin mat, liksom Argentina och Brasilien.
Petro-dollarn får snart en tvilling, Agro-dollarn som kommer att driva upp priserna på mat på samma sätt som på olja de senaste 10 åren. ( Oljan har stigit från 25-110 dollar på ca 10 år trots den djupaste ekonomiska nedgången på 80 år. )