Så finns det Svenska institutet för kriskommunikation. Men de håller bara på med fåniga Youtubefilmer. Apparna är till för att du ska tänka smart i kritiska lägen. Ett kritiskt läge är ett där du behöver skydda ditt varumärke för att det står en journalist, som jag, i dörröppningen och ställer dumma frågor. Dumma frågor är sådana som man inte har tänkt på i förväg. Som man inte har färdigformulerade svar till. Eftersom små kriser inte kan skiljas från stora, till namnet, borde alla mer omfattande kriser från och med nu kallas för elände.
"15 minuter efter att det andra planet träffat World Trade Center var det näst intill omöjligt att ringa till eller från Manhattan. Samtliga krisåtgärder, planerade eller tillfälliga, som krävde telefoni blev därför obrukbara."rapport från Finansinspektionen
Det är vad jag kallar för elände. Mer ur samma rapport:
"Den mest allvarliga bristen var att man i många kontinuitetsplaner inte tog hänsyn till storskaliga katastrofer. Flertalet kontinuitetsplaner var baserade på lokala störningar, som maximalt påverkade den enskilda byggnaden. - - - Att planera för det som idag verkar vara otänkbart, med bibehållen realism, är naturligtvis ingen enkel balansgång för en säkerhetschef. "Min vän, som precis har varit med om ett femdagars elvabrott i New York, berättar att hennes mobilabonnemang fungerade. Men det gjorde inte elen. Hennes vänner hade el, men andra operatörer - vilket gjorde att deras mobiler inte fungerade. Så, i samtliga fall ledde störningarna till att ingen av dem kunde använda sina mobiler.
Istället för att hålla på med fåniga appar borde folk öva mer.
Tänka, förutse och öva. Göra stresstest. Det gäller både privatpersoner, företag och myndigheter.
Lita inte på din mobil när det kommer till elände. Du kanske inte får kontakt med din checklista när du väl behöver den. Ha den i huvudet - eller ännu hellre, väl inövad i kroppen istället.
Möjligtvis fungerar SMS via mobilen eftersom det körs på en "separat kanal" och kräver ingen betydande bandbredd. Det är ju "bara" 140 tecken.
SvaraRaderaTänkte som 01:13. SMS kan nå fram vid överlastat nät även om det ibland kan ta timmar. Sedan kan man kanske ha en checklista i mobilen, som med lite förutseende kan laddas även utan nätström. Enklast från en bil så länge batteriet där räcker för utan el går det inte att tanka på macken. Fast blir krisen värre och övergår i elände är huvudet bra som lagerplats.
SvaraRaderaNanotec
Det är rätt intressant att det är så öppet huruvida mobilen kommer funka eller inte. Ska tänka på det där med sms.
SvaraRaderaAngående krisinformation och diverse appar och "teori vs verklighet" så tyckte jag Krisinformation.se:s spel "Isstorm" var lite tragikomisk
SvaraRaderaJa, det var den. Men - å andra sidan fick den flera av mina vänner att sätta sig in i situationen. Det beror nog på var man befinner sig i processen. Som en ögonöppnare funkade den sålunda bra. Men jag vet inte om det var det som var deras mening?;-)
SvaraRaderaJag får intrycket av att du totalt missförstått vad en "krisapp" ska göra för den egna organisationen. Dessvärre befarar jag att inte heller upphovsmännen eller beställarna bakom nämnda "krisappar" förstått sig på vad ett sådant verktyg ska tillföra den egna organisationen i förmåga att krishantera. Personligen upplever jag att man är fel ute om man ska använda en "krisapp" för att hantera media och besvärliga journalister. Det är inte de som ska hanteras utan det är den egna organisationen som behöver hanteras. I detta ligger förstås det självklara, att kunna prata, bemöta, journalisternas berättigade frågor, på ett sätt som är begripligt för de som adresseras av händelsen.
SvaraRaderaJag har medvetet missförstått det, för att jag är trött på inflationen i ordet "kris" :-)
SvaraRaderaIstället för att vara trött på ordet "kris" kanske du kan komma med något konstruktivt alternativt förslag? Att ägna sig åt generella uttalanden leder sällan till en saklig diskussion som för frågan framåt.
SvaraRaderaJa, isåfall vill jag ha mer av civilförsvar, vet du. Gärna ett obligatoriskt utbildningsår för alla - efter gymnasiet. Ha överlevnadskunskap som en obligatorisk del av ämnet "livskunskap", redan på lågstadiet kanske? Fixa statlig statistik över hur områden som "tillgång till reservaggregat" och "tillgång till alternativa uppvärmningskällor i hushållen" utvecklas och tvinga fram kommunala mål som leder till att läget på dessa områden förbättras avsevärt under de kommande åren. Arbeta gemensamt istället för var och en. Jag tror inte på det som var och en kan köpa sig till, det leder till en falsk trygghetskänsla. Ensam är svag. Ska tänka lite till när jag har skrivit klart de artiklar jag måste lämna idag :-)
SvaraRadera