måndag 19 november 2012

Kärt barn har många namn

...styrmedel, avgift, skatt. Kalla det vad du vill, men det fungerar utmärkt om du som politiker vill att jag som medborgare ska ändra mitt beteende. Vill du att jag ska göra det? 

Ska jag köpa mer eller mindre av lax, kosmetika eller tröjor? Ska jag flyga oftare? Ska jag promenera till jobbet?  Vad du än vill att jag ska göra för förändringar i mitt liv så kan du lätt hjälpa mig på traven. 

Tabellen ovan redogör för en livsstilsförändring genomförd i Stockholms stad. Som ni ser är det en långsam uppgång - som plötsligt pekar tvärt upp (1 juli 2012). Vad hände då?

Marita Söderqvist är ansvarig för soptaxor i Stockholms stad. Hon har sammanställt villahushållens användning av bruna soptunnor. (innehållet i de bruna soptunnorna blir till biogas)

Användningen av bruna soptunnor har ökat med 100 % på tre månader. Så många fick plötsligt lust att sortera matavfall. Enbart på grund av de nya vikttaxorna. Ett litet styrmedel. Ytterligare några villaägare har istället inhandlat en avfallskvarn. Det blev plötsligt värt pengarna.

Kom inte och säg att vi inte är förändringsbenägna. Det är ni som inte är beslutsbenägna, juh! (och ja, jag vet att några puckon istället slänger sina sopor i vanliga papperskorgar. Men det var inte det som var poängen. Läs en gång till om du inte förstod)

8 kommentarer:

  1. Fast det är obehagligt sluttande plan. Man kan tycka att förändring X är bra och positiv men man står utan argument när det är förändring Y som är på tapeten och den inte faller en i smaken. Man har ju redan godkänt att politiker får göra som de vill för att förändra samhället med skatter, avgifter och kalla-det-vad-du vill.
    Det kan tyckas harmlös men om det enda incitamentet till beteendet är skattelättnader (alla finansiella incitament egentligen) så upphör ju beteendet sekunden incitamentet gör det.
    Ser hellre att vi människor gör valet av fri vilja. Det går långsammare men resulterar i en varaktig förändring. Se på KRAV-maten. Inga tvång, frivillighet. Sverige torde genom detta fria val ha bland Europas högsta konsumtion av eko-mat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Apropå finansiella incitament: jämför diagrammet ovan med detta: http://www.moneyweek.com/~/media/MoneyWeek/2009/090914/Import/stages-in-a-bubblegif.ashx

      Liknar de varann tycker du?

      Radera
    2. Ha,ha allt går alldeles utmärkt att visa med statistik, jag läste nog Cornucopias inlägg i helgen och tog medvetet risken. Jag ville på något sätt åskådliggöra att en liten, jämrans livsstilsförändring som inte fått genomslag på fem år ökar med 100% på tre månader när man genomför en regeländring. Vi är lata, bekväma och egoistiska. Det var poängen. Inget annat :-)

      Radera
  2. Flygbränsle är skattefritt och långtradare subventioneras kraftigt. Undrar hur diverse politiker motiverar detta.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  3. Jag är kluven till avfallskvarn!

    Men positiv till att sortera matavfall! Längtar och väntar på att det ska komma hit!

    SvaraRadera
  4. Om man tänker ett steg längre kan soptaxor måhända leda till att en hel del av emballaget av inhandlade varor inte lämnar affären, då dessa mig veterligen måste ta emot det. Det kan å sin sida leda till reducering av emballage över huvudet taget. Det innebär både incitament och upplysning, i vanlig ordning och är därmed förmodligen önsketänkande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad menar du (LIN) kan man lämna skräpet i mataffären?!? Rodde det var en myt, hur gör man? Kan man lämna det innanför dörren eller i någon sopsäck?
      nyfiken!

      Radera
  5. Om det inte finns någon bra behållare synlig i affären, överlämna det till personalen. Utan att veta säkert om affären måste ta emot det, funkar det för det mesta; om inte annat för att personalen inte heller vet. Om fler försöker får vi nog snart reda på hur det ligger till

    SvaraRadera

Suck, vad jag är trött på spam. Nu får du visa att du är en riktig människa. Välkommen att kommentera! :-)