Visar inlägg med etikett snö. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett snö. Visa alla inlägg

lördag 21 december 2013

Baby, it´s cold out there


"For Frosty, the Snowman, had to hurry on his way, but he waved goodbye, sayin' "Don't cry, I'll be back again some day."

Snölandskap, vykort från 50-talet

Sammanbitet monterar mina grannar sina takboxar, fyller dem med skidor och beger sig till fjällen över julen. För att få snö, säger de och ler mot mig som om de vunnit något och jag har förlorat. Jag tänker att när julen närmar sig och den verkar bli grön och regnig för de flesta av oss får vi som köper oss lugna ett extra ångestpåslag. Tänk om just köpet av lillens surfplatta är den som bidrar till slasket? 

Och enligt SMHI:s klimatprognoser kommer fler och fler av oss i framtiden kommer få just gröna jular - även de som tänker tillbringa julen i fjällen. Därför spår jag härmed att Snö kommer bli vår nya Gud. En snögubbe, glad och kall och trind kommer vara vad vi tillber år 2030. The Holy Church of Snow and Cold Winter - vem grundar den först? 

God jul på er allihop. Minns du din barndoms "Winter Wonderland"? 
Så kallt det var. 
Så vi frös. 
Så härligt, självklart vi tog det. 

Hej Gud!

lördag 15 december 2012

Nu börjar barnen snart vänta på fru Hulda

                                            Fru Hulda/Holle/Hylle - en feministisk jultomte

Idag kommer SMHI med 60 vädervarningar. Nästa alla omfattar snö. Alla vet ju att det är Fru Hulda som kommer med snön, därför tänkte jag att det är läge att berätta lite om henne - och om andra urgamla vinterfigurer. Fru Hulda håller helst till i Tyskland nuförtiden. I Skåne kan hon heta fru Hylle, och bo under den magiska fläderbusken. I resten av Sverige är hon mer känd som Frigg, Odens maka.

                                      Illustration ur Bröderna Grimms saga om "Frau Holde"


Fru Hulda håller under vintern mest till inomhus. Där skakar hon sina sängkläder så att det snöar över oss. En dag som den här, med otaliga snövarningar, har hon förstås mycket att göra. Ibland tar hon hjälp av små avsigkomna flickor som får tjäna hos henne som piga. Går det bra, är de flitiga och flinka, belönar hon dem stort. men de lata och slarviga ska passa sig nog, eftersom hon har mörka och magiska krafter som hon glatt använder när hon känner för det. Friggs man Oden har stora likheter med jultomten. Även fru Hulda/ Frigg själv är ute och ger barnen julklappar. Hon flyger runt på sin vagn, dragen av gäss och delar med sig. Till vuxna kan hon ge schyssta klappar som hälsa och lycka.

Odens pappa hette Bure. Han slickades fram ur en sten av kon Audhumbla. Men det är så längesedan, det var i tidernas begynnelse, så det är det nästan ingen som minns. Bure bytte under nationalromantiken namn till Bore och blev, typ kung över allt som är kallt. Efter 25 mars sopas han i sagan bort av Gumman Tö, även känd som - Freja.

                                             "Kung Bore", sagoillustration av Ivan Bilibin

Samtidigt som Bure/Bore /Borealis/ slickades fram svettade Ymer ut rimtursarna ur sin armhåla. Rimtursarna kommer av rimfrosten från Nifelheim. De blev jättar, stora, starka och kalla. Akta dig för dem.











måndag 10 december 2012

Snöblind


I Randers på Jylland planerar kommunen att "go Dubai" och bygga en skidbacke där du kan åka året runt.
"De högsta backarna ska nå 110 meter över marknivån. Alla pisterna ska ha egna lifter. Ovanifrån har det gigantiska vinterpalatset formen av en snöflinga med tre bågar som korsar Gudenån. Hotell, restaurang, barer och affärer ska ligga i nära anslutning till skidbyggnaden, som den danska arkitektbyrån Cebra har ritat. Två problem återstår, dock. Det finns än så länge varken de tre miljarder danska kronor som behövs eller bygglov."
                    Sydsvenskan 121129

Förutom den lilla detaljen med de tre miljarder som saknas för själva bygget , så har vi den prekära detaljen med den gigantiska förbrukning av fossilt bränsle som lär krävas för att hålla backen täckt av snö. Året om.

Snö är redan idag sällsynt på Jylland. Om trettio-fyrtio år kommer det vara en bristvara även i Sverige. Hur förbereder vi oss för det? Vi förbereder oss genom att förbruka mer fossila bränslen för att få snö, förstås!

Försäljningen av snöslungor ökar stort, i Hammarbybacken här i Stockholm går snökanonerna på högvarv trots att vi har mer naturlig snö än vad vi vill ha här just nu. Och såväl Västerås som Bålsta, Höör, Östersund, Piteå och Botkyrka kommuner planerar för skidtunnlar. Trots att Torsby skidtunnel i Värmland går med förlust och kostar den lilla kommunen en miljon om året att driva.

Fast just Västerås verkar för tillfället ha lagt sina skidtunnelplaner - på is. "Grattis, alla Västeråsare, det här firar vi med champagne" lyder första kommentaren under artikeln som berättar om uppskovet. Och genast kommer även stockholmarna upp med ett eget förslag till uppblåsbar skidtunnel.
"Vi har mött ett starkt intresse från idrottsföreningarna, men även från politiker. De känner nog Sjöstaden behöver kompletteras med aktivitetsytor. Här finns ju inte ens någon riktig bollplan."
              Bertil Stockhaus, ordförande i Sjöstadsföreningen

Har man inte ens en bollplan känns det helt naturligt att börja med en uppblåsbar skidtunnel.

Mitt förslag: Köp var sin cykel istället.

måndag 26 november 2012

Shifting baseline

 
                                           Förr - i- tiden på Öland. Då låg jag i barnvagn, 
                                          mina släktingar solbadade med kläder på, bron 
                                          var inte byggd, solen sken alltid och Östersjön var 
                                          full av torsk och flundror

Kommer du ihåg hur det var när du var liten? Vilka fjärilar såg du, vilka blommor plockade du? Hur kall och snöig var vintern? Fångade du någonsin någon fisk?

"Shifting baseline syndrome" är främst berättelsen om ett gäng fiskare som över tid förändrade sitt synsätt på vilken fisk som fanns i havet där de arbetade. Beroende på när de var uppväxta hade de olika referensramar. Förstås. Deras olika referenspunkter visade att för fiskarens barnbarn är det fullständigt normalt att bara hitta 5-10 arter inom ett visst avstånd. Hans farfar kunde namnge ett fyrtiotal - som då fanns mycket närmare land.  Ett stort antal arter hade alltså försvunnit över tid.
"Due to short life-spans and faulty memories, humans have a poor conception of how much of the natural world has been degraded by our actions, because our 'baseline' shifts with every generation, and sometimes even in an individual. In essence, what we see as pristine nature would be seen by our ancestors as hopelessly degraded, and what we see as degraded our children will view as ‘natural’."
             Jeremy Hance, www.mongabay.com 

Vilken referenspunkt ska vi ha för framtiden? Är det vad som finns i Stockholm 2012 som är utgångspunkten - eller vad som fanns i en by i Skåne 1970? Eller ännu tidigare? Det är naturligt att glömma bort. Och för den som inte ens har varit med om något blir upplysningar om hur livet var förr-i-tiden bara historia eller kuriosa.
"Det som har påverkat ekosystemen i Sverige mest är i stället att många växter och djur som förr uppträdde allmänt i landskapet numera förekommer långt mer sparsamt. Ofta är de i dag undanträngda till mycket begränsade områden. Den svenska ”vardagsmiljön” har på så sätt blivit allt artfattigare trots att det totala antalet arter i landet inte har minskat."
             Naturvårdsverket, Biologisk mångfald, Monitor 22 

I en tid som går fortare och fortare glömmer vi bort mer och mer. Vi byter referenspunkter i rasande fart, politiker också. Och eftersom vi tillhör den lyckligt lottade delen av världen kommer vi, även om det regnar och blåser och blir eländigt här, ändå ha det bättre än de flesta andra.

Därför blir det lätt för oss att glömma bort hur det var. Inte i ett romantiserat skimmer, utan hur det faktiskt var. Det onormala blir normalt. Det är det ju fullständigt naturligt att försöka skydda sig själv från upplevelsen av förlust.
"EEA konstaterar att förändringarna redan är här. Nederbörden i södra Europa har minskat, medan det blivit regnigare i norr. Värmeböljor har blivit inte bara blivit vanligare utan pågår också längre. De har orsakat tiotusentals dödsfall senaste decenniet. Floderna har torkat ut oftare. Glaciärerna i alperna har krympt med 2/3 sedan 1850. Avsmältningen av isen på Grönland har fördubblats sedan 90-talet, och isen över Arktis är rekordliten sommartid. Det är trender som kommer att förvärras enligt EEA."
                  SvT Nyheter 121126 

Så - hur ska vi göra för att komma ihåg, när ingen av oss kommer vilja komma ihåg?

                                          Snöbollskrig på 1400-talet