Är kärlek så klimatsmart?

"De nyförälskade flyttar ihop från varsin 1:a på 35 m2 till en 2:a på 50 m2, säljer eller ger bort allt som är dubbelt, inklusive ena bilen. Om de åker någonstans vill turturduvorna samåka. Och att de flyttar ihop ger tillsammans minskade utsläpp på cirka 3-4 ton CO2 per år, inräknat firande av de lyckligas årsdag varje år..."

             "Kärlek + klimat = sant", www.2050.se 130214

Det kanske allra bästa sättet att minska din miljöbelastning och förbättra din ekonomi är att hitta en livspartner och bilda ett gemensamt hushåll. Allt blir billigare per person - mat, bostad, försäkringar, bredband, tidningar, telefon, TV.

             "Spara pengar med hjälp av Match.com", Cornucopia, 130214

Förr-i-tiden var inte Alla Hjärtansdag-korten alltid snälla och söta. 

Är kärlek klimatsmart? Frågan borde inte ens få ställas, eftersom den vanligaste effekten av kärlek, efter det klimatvänliga sammanflyttandet, är ett barn. Barn är inte klimatvänliga. Inte i den här delen av världen. Men det var faktiskt inte själva barntillkomsten jag främst tänkte på nu - utan all annan klimatförstörande verksamhet som nykära par ägnar sig åt: Flygresandet.

Ingen kan ha missat att all ny kärlek måste förevigas, tå mot sand, på en avlägsen sandstrand. Ju längre bort, desto större kärlek. Varje sparat koldioxidton äts med lätthet upp av en ynklig liten weekendresa samt en solsemester i Långtbortistan. Sedan är man snart nere på singelslöseristatus igen.

Det finns bara en sak att göra. Jag måste tipsa om romantiska semestermål i Sverige. Hjälp gärna till med fler tips:

Åk till Österlen och spana efter Ulf Lundell och hans nya tjej.
Dra till Gotska Sandön och lek att ni är pirater.
Låtsas att ni är nykära italienare i Stockholm och vandra hand-i-hand över broarna, stadsdel efter stadsdel.
Upptäck Sarek.
Cykla i bokskog i Blekinge.
Fånga krabbor på Västkusten.

Gör vad ni vill, men flyg inte upp hela er miljövinst. Snälla.

Som sagt var...

Don´t try

                                   "No! Try not. Do, or do not. There is no try." 

                               YODA, Star Wars Episode V: The Empire Strikes Back

Idag är det många som känner sig uppgivna. Att ungarna inte ska ha någon mat om bara fyrtio-femtio år och inte ens ha syre att andas om en sjuttio - åttio år. Är det meningen att vi ska behöva klara av att inse något så svårt, ta det till oss och ändra oss?

Vad ska vi göra med all denna ångest? Man får väl tugga i sig den bit för bit. Gråta lite när grannen skryter över nästa semesterresa? Knyta näven i fickan?

Här är lite besserwissriga saker du kan göra redan nu - eller reta upp dig på.
Saker, som kommer att vara de ultimata kärlekshandlingarna till alla dem som du bryr dig om.
Nu och imorgon. Det finns inget slut på den här sortens kärlek:

• Rösta rätt. 
• Sluta flyga. Sluta gilla andras prat om flygresor. Sluta gilla andras exotiska semesterbilder. Stå för att det är ett opassande beteende, ofint, helt enkelt. Var besvärlig.
• Sluta köra bil. Om du inte kan sluta, kör vid färre tillfällen och ta med passagerare. Åk kollektivt. 
• Sluta äta kött. Om du ändå vill äta kött, ät vilt. Inte för att viltköttet kommer räcka till alla i alla evighet, men ät det under en övergångsperiod, då.
• Sluta handla det som du inte behöver. Nu.
• Gör roliga saker tillsammans. Det finns så mycket som faktiskt är klimatvänligt. Allt det roligaste: Att vara med ungarna, baka bröd, spela spel, odla något, gå i en alldeles gratis skog som finns kvar, ha sex med den du älskar, sova, läsa, prata, lyssna på musik, spela fotboll. Gå inte på att allt måste köpas. 

Kokettera inte med din ångest. Då kommer du bara bli liggandes, eller till sist gå och köpa ytterligare en grej. Jag säger som Yoda: Do, or do not. 

Ingen rädder för vargen här

                               "Hans och Greta sover tryggt i skogen omgivna av älvor." 

                                 En bild från teaterföreningen i Mariehamn, 1972. 

Hans och Greta sattes ut i skogen för att familjen led nöd. Det fanns ingen mat. Beskrivningen av nöden hamnar liksom i skymundan eftersom sagan fokuserar på de äventyr som barnen sedan upplever - och på den lyckliga hemkomsten. 

De tre små grisarna led också nöd. Deras mamma hade ingen mat till dem, så hon skickade iväg dem ut i världen. Att söka sin lycka. 

Hur många folksagor börjar inte så? Det har vi glömt. Nöden var ursprunget, anledningen, äventyret höjdpunkten, slutet lyckligt återförenande.  

Idag lämnar nödställda föräldrar i Grekland in sina barn på barnhem. Det kan man läsa om i Johan Norbergs utmärkta reportagebok "Eurokrasch".  Föräldrarna söker sin lycka i andra länder. 

Nöd betyder egentligen "svårt eller farligt läge" eller "stor fattigdom eller misär".  
Eldsvåda, väderlek eller angrepp av vilda djur kan vara sådant som skapar nöd i lagens mening. En kortvarig väderkatastrof då, förstås. Ingen klimatförändring som bara håller på och håller på. 

Meningen med nöden är ju att den ska ta slut. 

Ordspråk som behandlar ämnet: 
"När nöden är som störst är räddningen som närmast". 
Det är bara lögn, förstås. Men man kan säga så i efterhand. När man väl har blivit räddad. Puh! Vi brukar också säga så när vi är kissnödiga och hittar en toalett. 
"I nöden prövas vännen" 
Det kan du säga till den vän som hjälpt dig - eller svikit dig. Kuriosa: Det är inte staten eller företaget som prövas i nöden. 
"Nöden har ingen lag" Eller, jo, det har den ju. Du får slå in ett fönster om du blir överraskad av en kortvarig väderkatastrof eller ett vilt djur. 

Och så Bertold Brecht : (tack, Hans)

det enda vi vet är att vi inte vet

               egen bild från Kårehamn, sommaren 2012. Det finns något där bortom. 


"Det enda vi vet är att vi inte vet", säger någon. Och tar det som intäkt för att bränna på i 140 och inte ändra någonting. "Du borde stapla hårda fakta på varandra", säger någon annan. "För folk tycker så olika om eventuella klimatförändringar och oljebrist och ekonomisk kris". 
Som om det vore fakta som fattas oss. "Man kan ju inte gå runt och vara rädd", vädjar en tredje. 

Det ligger en viss skillnad i att vara rädd och att vara förberedd. Men det är inget fritt val. Är du tillitsfull eller misstrogen? Tränad eller aningslös? Även om vi tror att vi fattar våra beslut efter noggrant övervägande är det till största delen intrapsykiska faktorer som avgör hur vi väljer att förhålla oss till framtiden. En fråga om konstitution. Har livet hittills varit som en räkmacka för dig finns det kanske ingen anledning att förvänta sig det värsta? 

Eller - fråga medelklassen i USA, Grekland och Spanien.

 I DN idag  konstateras på ledarsidan att 

"Dessutom har stora delar av den svenska infrastruktur som tidigare var statlig, till exempel transporter, vård och kommunikation, tagits över av privata entreprenörer. Ett stort orosmoln är hur ansvarsfördelningen mellan privat och offentligt ska se ut vid en allvarlig kris."

När de som drivit på utvecklingen mot det samhälle vi idag har börjar bli oroliga - då kanske även folk i allmänhet borde börja förbereda sig?  

"Förbereda sig på vad?" På att ha alternativa uppvärmningsmöjligheter, möjligheter till självhushållning, på att orka gå och cykla långa sträckor, på att kunna laga sin cykel själv. Tänk själv: Vad behöver du? Vad behöver de du älskar? Eller så gör du ingenting. Du kan hitta gott stöd i Bibeln för den inställningen: 

"Därför säger jag: Oroa er inte för pengar till mat och dryck och för kläder att ha på kroppen. Livet är mer än att äta och dricka, och en människa betyder mer än kläderna hon har på sig.Se på fåglarna! De oroar sig inte över vad de ska äta. De behöver inte så eller skörda eller skaffa sig matförråd för er himmelske Far ger dem mat. Och ni är mycket mer värda för honom än de.Kan all er oro lägga ett enda ögonblick till era liv?- - -Bekymra er alltså inte för morgondagen. Även den kommer Gud att ta hand om."

                                                              Matteus, kapitel 6, delar av verserna 25 - 34. 

Min översvämningsbild från Nackareservatet, oktober 2012. Så här har det inte sett ut tidigare på de 15 år som jag har bott här. Och hösten har varit regnig över hela landet, många hundraåriga nederbördsrekord har, enligt SMHI spräckts. 

Allt ligger ändå inom den normala variationen. Ingen anledning till oro för det. 

Men regeringen kommer framöver genomföra en lagändring (källa: Per Larsson, FOI, Folk & Försvars seminarium om beredskap) som medför att du som fastighetsägare själv blir tvungen att ha tillgång till pump i källaren. Det finns ingen som hjälper dig framöver. 

Ansvaret är ditt. Vare sig du förbereder dig eller inte. 

Så mycket kärlek

Hur ska jag kunna säga, att jag älskar dig - när jag får läsa att "bilar älskar Shell"

                                                                   Nina Björk "Lyckliga i alla sina dagar"

När jag var tio år skrev jag en lista över vilka pojkar i klassen som jag älskade:

1. Göran. 

2. Christer.

3. Håkan. Eller Per. Jag var inte riktigt säker. 

Men det var längesedan. 

Idag älskar vi, enligt marknadsundersökningsföretaget ISI Wissing, i Sverige:

1. Yes. (Åh, ja, vi älskar att handdiska. Det är semesterkänsla, landet, kvalitetstid )

2. Apoteket (undersökningen gjordes 2008, pre-avreglering)

3. Ikea. (nä)

4 Lambi (ett toalettpapper???)

Världens mest älskade varumärke 2011 är Apple. Tätt följt av Google. 

Vi älskar och älskar och känner och känner och köper och köper.  

Att kärlek, det som kallas för "lovemark" istället för "trademark", är viktigt verkar de politiska partierna ha tagit till sig. De vill hellre bli kortsiktigt älskade än att själva långsiktigt driva sina politiska idéer. Om jag har förtroende för dem på lång sikt är inte alls lika betydelsefullt längre.

Det är viktigare hur det ter sig ut än hur det faktiskt är. 

De triangulerar och undersöker och placerar om sig med sådan energi att att det blir oerhört trångt i mitten. Sisådär en sex-sju mittenpartier trängs där för att hitta rätt fokus, rätt plånboksfrågor.
De liknar faktiskt Mitt Romney. Han har bytt ståndpunkt i abortfrågan 9 gånger sedan 1994. 

Kärleken till politiska idéer borde vara något annat än förmågan att kunna gradera olika partier på en "gilla"-lista. Jag är inte tio år längre. Skäms på er alla. 

Jag lovar härmed att totalt negligera alla erbjudanden om plånboksvinster i valrörelsen 2014. 

Jag lovar att ge min kärlek, vad den nu är värld efter valnatten, till det parti som erbjuder bäst framtida överlevnadschanser för mina barn och barnbarn.