Här och nu och då och sen

typisk öländsk stenmur

Om alla eventuella kommande kollapser samtidigt skramlar runt i mitt huvud så blir det kaos. Därför är det lättast att närma sig ett elände i taget. Ett elände som jag länge undvikit att skriva om är kopplat till mycket starka känslor. Det heter Öland. Nu har jag varit där hela sommaren igen, precis som jag varit under alla mina 49 somrar här på jorden. Min mammas släkt har funnits där i evigheters evigheter. Jag hade själv tänkt att finnas där i en evighet. Har redan gravplatsen klar.

Jag mår riktigt bra där. Himlen är väldig och ljuset är alldeles av sig själv Instagramfiltrerat.
Det luktar gott. Man tänker klart.

Men ändå: All information jag hittills samlat på mig visar att det kommer inte vara ett så jäkla bra ställe att vistas på i framtiden. Låga grundvattennivåer redan idag, kraftiga vindar, torka, eroderade och översvämmade kuster (Öland var den del av Sverige, som tillsammans med Skanör-Falsterbonäset sist lämnade havet och blev land för bara sisådär en tiotusen år sedan) Den där lilla plätten jord som just jag, av födsel och ohejdad vana, råkar älska, ska bli vatten igen.

-Jamen Maria, inte så länge du lever, förklarar vän av ordning och tycker att jag överdriver. Det skapas väl nya stränder när hela Bödabukten ramlat ner i havet. Folk hittar ett sätt att överleva, tror jag inte det? 

Fast jag vill ju ge mina ungar de bästa förutsättningarna. Men jag vill inte flytta till Sveg eller whatever liten gudsförgäten plats som jag med min överberäknande hjärna kunnat räkna ut kanske, kanske kommer kunna vara odlingsbar även om hundra år.

Det är inte tröst jag vill ha.
Inte en försäkran om att allt kommer att ordna sig. Det kommer det inte.

Men var ska jag bo under de trettio år på jorden som jag eventuellt har kvar? Jag hade ju tänkt bo där. Lärkan och svalan och näktergalen kommer väl också flytta på sig.

Vad vet jag? Ingenting.

Om källkritik och vatten

"Klimatförändringar ökar risken för att vattentäkten kan bli mikrobiellt förorenad, till exempel i samband med kraftiga eller långvariga regn kopplat till översvämning av mark och gator. Prognoser visar att vattentillgången kommer att öka på vissa ställen, medan nederbördsmängderna i de sydöstra delarna av landet kan komma att minska. Förändrat nederbördsmönster kan leda till försämrad mikrobiologisk och kemisk kvalitet, vilket kommer att ställa ytterligare krav på beredningen i vattenverken. Skyddet av råvattentäkterna blir därför ännu viktigare på sikt, och det är viktigt att den kommunala och regionala fysiska planeringen tar mycket större hänsyn till vattenfrågor."

          Svenskt Vatten, Råd och riktlinjer för dricksvattenproduktion, 2011 

Dagens Industri kör gamla nyheter

Plötsligt surrar det till i sociala medier: Nestlés ordförande Peter Brabeck Letmathe har sagt att vatten inte är en absolut rättighet, utan något som ska kunna tjänas pengar på. Dagens Industri återger citatet och folk blir upprörda. Problemet är bara att han sade det redan år 2005. Och att citatet sedan dess har snurrat runt i världens alla medier för att nu hamna i Dagens Industri och uppröra delar av svenska folket. Peter Brabeck Letmathe har vid ett flertal fått äta upp citatet, krishanterat, pudlat- och till och med börjat blogga om vatten bara på grund av det här.

Man undrar vad de fattiga i Peru tycker om uttalandet. De - och mängder av andra fattiga människor lever redan i den värld som Peter Brabeck- Letmathe önskade sig för åtta år sedan.

Vatten på flaska

Samtidigt som det gamla vattencitatet dyker upp i Dagens Industri hålls ett möte på Sergels torg:

"Jag heter Johan Elwing, jag bor vid Vättern, förmodligen Sveriges viktigaste dricksvattentäkt där nu en gruva planeras alldeles intill sjön och där man nu också fått undersökningstillstånd för att borra efter skiffergas inom ett 16 000 hektar stort område under vattnet. Till för ett år sedan trodde jag att jag bodde i en demokrati. I en demokrati är det en rättighet för människor att ta ansvar för sin närmiljö. Den rättigheten raderas av den svenska minerallagen. I en demokrati fungerar samrådsprocesser som en konkret möjlighet för människor att påverka landskapets utformning. Den konkreta möjligheten existerar inte i den svenska minerallagen. I en demokrati kan människor ha tillit till att företag som förstör miljön, lagförs och straffas. Den tilliten krossas av den svenska minerallagen. I en demokrati är den som tar någonting från det gemensamma, skyldig att betala för sig. Den skyldigheten upphävs av den svenska minerallagen.
Ingen annan lag i Sverige ger några få så stort inflytande kopplat till så lite ansvar och så få skyldigheter som den svenska minerallagen ger gruvbolagen. Den svenska minerallagen är en skamfläck på demokratin Sverige och måste grundligt göras om om den ska vara trovärdig inför det svenska folket."

           Från Aktion "Rädda Vättern"

Vatten. Du behöver det. 

40% av Sveriges dricksvattentäkter är inte skyddade via lagstiftning. I Skåne och på Gotland är det särskilt dåligt. Vi sabbar i rask takt de dricksvattentäkter vi har. Vi behöver inte bli heligt helgilskna på Nestlés ordförande. Vi kan börja med att bli jäkligt förbannade på de politiker vi har runt knuten. Både på kommunal nivå och på riksnivå. 

otörst

"Jag duschar två gånger varje dag, tvättar kroppen varje gång och håret varannan dag eller en gång per dag. Allt annat är ofräscht."

           Ung kvinna svarar på frågan hur ofta man tvättar sig, sajten "Mode-och-skönhet-i-fokus" 

"Vi förutsätter att om vattenproducenterna väljer att inte följa Livsmedelsverkets rekommendationer finns det goda skäl för detta som att råvattenkvaliteten är mikrobiologiskt mycket god och stabil och att det inte finns några föroreningsrisker i vattentäkten."

           Svenskt Vatten, branschorganisation, 120619 

Den sista flygresan jag gjorde gick till Marocko. 2008 tillbringade jag en vecka i en by i öknen, nära gränsen till Algeriet. Det finns inte mycket vatten där. Jag duschade inte under den tiden för det fanns inte några duschar. Människorna i byn satt en hel eftermiddag och tittade på en video som någon hade haft med sig. Den föreställde vatten. Det hade snöat mycket i Atlasbergen. Vattenresevoarerna nedanför fylldes.

Om och om igen tittade de på en film som föreställde virvlande, forsande vatten. Lycka.

Det här var ändå en blöt och bra vinter. 

"Det jag oroar mig mest för är vårt dricksvatten. Att vi inte kommer kunna förvänta oss bra vatten ur kranarna i framtiden." Den som säger så är Mette Lindahl Ohlsson, chef för MSB:s enhet för skydd av samhällsviktig verksamhet. Det här är bara en bisats, egentligen intervjuar jag henne om andra saker. Men det får mig att tänka på vatten igen.

2012 var ett år av små, tysta eller mer högljudda kommunala dricksvattenskandaler. Bland annat i Virserum, Halmstad, Sunne, Dala-Floda, Tjörn,  Löberöd, Kangos, Lönsboda, Kristianstad,  Emmaboda, Torsby, Aneby, Gagnef, Hudiksvall,  Örebro, Göteborg, nej, jag orkar inte fortsätta längre. Och 2013 verkar inte bli bättre. Är det inte lut som plötsligt gör vattnet frätande, så är det brist på mikrobiologiska barriärer som gör att chryptosporodium, tarmbakterier eller resistenta bakterier simmar runt i vattenverket. Allt är möjligt.

En del av våra viktigaste vattentäkter än inte ens skyddade genom lagstiftning. Kanske dags för svenska folkvalda att sätta sig ner och om och om igen titta på en video med rinnande vatten?

Eller kanske göra en utflykt till den kommunala vattentäkten, eller till någon av landets många källor. Känna tacksamheten över att vi tillhör den minoritet i världen som har gott om gott vatten.

Fråga gärna din kommunpolitiker inför valet hur hen tänker om dagvattensystem, barriärer och VA-system.

Källa med omgivande våtmark. Finns nära dig. 

Hel och ren under

"Norra Djurgårdsstaden i Stockholm kommer att bli ett state-of-the-art när det gäller hållbart byggande och klimatsmart förvaltning. Fokusområden är klimatsmart energianvändning och miljövänliga transporter, kretsloppssystem samt möjlighet till hållbar förvaltning och livsstil."

             "Omvärldsbevakning- Svensk byggbransch" 130114

      AJ Landskapsarkitekter AB tänker sig miljön i Norra Djurgårdsstaden så här.
      Är det någon mer än jag som tänker "träsk"?

Det var länge sedan man läste något nytt om Norra Djurgårdsstaden. Det där klimatsmarta stället där folk måste ha rätt livsstil för att kunna få en bostad. Desto mer har vi läst om Slussen och risken för översvämningar och saltvatteninträngning där.

2011 bad (s)-politikern Tomas Rudin kommunstyrelsen om en redogörelse för "stadens beredskap för havsvattennivåhöjningar samt för stadens planerade åtgärder för att minska dess konsekvenser." 

Så här svarade man i februari 2012. Ärendet remitterades till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafik- och renhållningsnämnden, Stockholms Hamn AB samt Stockholm Vatten AB. Alla är nöjda och glada och beskriver bara Slussenområdet som ett -eventuellt- problem.

Men finns det inte andra områden som också kan vara problematiska?
Jo. Redan 2009 skickade SMHI ut en enkät till landets kustkommuner där de ombads redogöra för vilka områden i deras kommuner som låg i farozonen att bli översvämmade.

Då svarade Stockholm SMHI så här tydligt:

• Riksbrodammen och Stallkanalsdammen i Norrström läcker in havsvatten vid havsvattenståndsnivåer >92 cm över medelvattenstånd. Inläckage av allt för stora mängder saltvatten kan påverka Mälarens funktion som drickvattentäkt genom att tillverkningen av dricksvatten försvåras eller slås ut. Det finns även risk för att det leder till högre vattennivåer i sjöar och vattendrag pga. minskad uttömning till havet. Stockholms hamn ansvarar för regleringen vid dessa tappställen.
• Vid Slussen finns risk för översvämning av tunnelbana och annan infrastruktur vid extremt höga havsvattenstånd. På samma sätt som vid Riksbrodammen och Stallkanalsdammen finns även här risk för inläckage av saltvatten.
• I Hammarby Sjöstad finns det eventuellt risk för översvämning av huvudsakligen bostäder vid extremt höga havsvattenstånd.
• Norra Djurgårdsstaden är ett stadsutvecklingsområde med nya bostäder och arbetsplatser i kombination med befintlig hamnverksamhet med förorenad mark som kan översvämmas vid extremt höga havsvattenstånd, med risk för föroreningsläckage som följd.
• Hamnverksamhet i delområdena Värtahamnen, Frihamnen och Loudden kan få problem med översvämning vid extremt höga havsvattenstånd, vilket innebär risk för störning av hamnverksamheten och eventuell risk för läckage av förorenad mark.

Det är något med dagvattensystem och Norra Djurgårdsstaden och det där med att vara hel och ren under. 

Man sanerar bara marken som ska bli till grönytor, inte den mark som husen ska stå på. Och runt omkring hela området är en stor del av ytorna asfalterade - de brukar vara det i hamnar. En hög andel hårdgjorda ytor medför försämrade avrinningsmöjligheter. 

Jag undrar så för vilka flöden det där nya bygget är dimensionerat. Klarar det höjda havsnivåer, nederbörd och storm på en och samma gång? 

Om inte kanske folk där inne ändå borde få tända en cigg för att lugna nerverna när det blåser upp?

Lycka är en egen brygga

"Östersjön är det hav som tycks värmas upp allra snabbast i världen."

           SMHIs sajt "konsekvenser för Östersjön" 

"Det är Stockholms skärgård som gäller om du vill betala mycket för ditt fritidshus. Åtta av de tio dyraste fritidshusen i Sverige 2012 såldes i Stockholms skärgård."

            Dagens Industri skriver om dyraste sommarhusen 130116

                                       Dyraste sommarhuset 2012: Leif Östling köpte det 
                                       för 21,5 miljoner. Bild lånad från Dagens Industri

Många svenskar håller nog med Leif Östling om att det är i Östersjön, i Stockholms skärgård, sommarhuset ska ligga. Priserna är höga. Och när man pratar om klimatförändringar idag pratar man mest om stigande havsnivåer. Få tänker på vad ett varmare klimat gör med själva badkvaliteten på vattnet. Man vill ju gärna få tillfälle att plaska runt lite i vågorna under semestern. Och algblomning är rätt trist. Försämrar badupplevelsen med femtusen procent, typ.

Östersjön är, som SMHI konstaterar, det hav som värms upp snabbast i världen. Vatten värms upp fortare än land. Ett troligt framtidsperspektiv är enligt SMHI att Östersjön under de närmaste hundra åren värms upp med minst 3-5 grader i genomsnitt. Den största temperaturhöjningen uppstår sannolikt vintertid i östra och norra Östersjön och under sommartid i södra Östersjön.

Cyanobakterier blommar vid en yttemperatur på minst 16 grader. Om sommaren brukar det innebära att algerna visar sig i mitten av juli. Enligt kartorna nedan kan samma fenomen i framtiden dyka upp lagom till skolavslutningen i början av juni.

Kartor från SMHI, Östersjöns medeltemperatur idag - och beräknad enligt utsläppsscenario A2. 


Vill man ha ett sommarhus i skärgården även om det aldrig går att bada i vattnet? Jag vet inte. Det ska bli intressant att se hur lång tid det tar innan sådan här information sprider sig i husköparkretsar. Säkert många år. Men ni andra kan ju i lugn och ro leta efter en egen liten insjö för framtida bad. Fast risken är ju tyvärr stor att även den får försämrad vattenkvalitet.

Det omöjligas konst

"Det är två miljoner människor som tar sitt dricksvatten från Mälaren. Differensen mellan Mälaren och Saltsjön är 70 centimeter. Räknar man med att havet stiger framöver så är det inte så där väldigt mycket marginal."

        Kristina Frost, Länsstyrelsen, Stockholms län, i "God morgon, världen" 121209 

Slussen, förr-i-tiden

Politik är att välja. Klimat- och sårbarhetsutredningen valde att göra sina analyser runt ett medelbra och ett medeldåligt scenario.  Tyvärr går vi mot det super-duper-värsta scenariot. Det kunde man kanske ha anat redan då, men för att det skulle bli politiskt möjligt att få med företag, kommuner och politiska partier på båten valde utredningen ett tvågradersscenario som sitt "worst case". 

"Ser man tillbaka kan man säga att utsläppen redan vid den tiden var så höga att man borde välja ett högt scenario"

                    Annika Carlsson-Kanyama, FOI , samma radioinslag som ovan

Om inte politiken förmår, ja, då får väl jordklotet anpassa sig bäst det kan.

Om inte politiken förmår, ja då kommer människor misströsta runt politikens möjligheter.

Om inte politiken förmår, då kommer människor ta saken i egna händer. 

En del kommer göra goda saker. Andra kommer bara tänka på sig själva. Några kommer ta tillfället i akt att berika sig. Några andra kommer ta makten. 

Alla ni politiker som gärna talar om demokrati - idag. Ni har framtidens demokratiska möjligheter i era händer. Nu. 

Vatten är väl vatten, var än det kommer från?

Nu slår Aftonbladet upp vilka länder som i första hand kommer drabbas av klimatförändringar. "Vi har hela listan", typ. Thailand ligger överst. "Svenskarnas favoritparadis". Så bra, eftersom så många svenskar bryr sig om just Thailand så kommer säkert alla tidigare Thailandsresenärer omedelbart börja ställa om nu.

Aftonbladet beskriver också hur stigande havsnivåer kommer påverka kuststäderna i främst södra Sverige. Många av våra större städer kommer vara utsatta, bland annat Malmö, Göteborg, Kalmar och Karlskrona. Som jag tidigare skrivit om är det stigande havsnivåer på runt 2 meter man numera räknar med till år 2100. Länsstyrelsen Skåne har därför satt upp en 3-metersgräns gällande all nybyggnation.

                                                  handkolorerad översvämning, förr-i-tiden

 Men Aftonbladet skriver ingenting om vilka orter som är mest översvämningshotade när det handlar om höga flöden i vattendrag, dvs sjöar och åar som existerar redan innan klimatförändringarna. Där ligger orter som Kungsbacka, Göteborg, Lidköping, Karlstad, Jönköping, Värnamo, Kristianstad, Uppsala, Stockholm, Lindesberg, Örebro, Falun, Vansbro, Malung, Edsbyn, Vännäsby, Älvsbyn och Haparanda i topp.

Som framgår av här, på sidan 8, håller MSB redan på med beräkningar över 200-årsflöden. Något man inte tidigare tyckt ha behövts. Nästa år får vi veta nivåer myndigheterna tänker vi ska planera för att undvika.

Ett hundraårsflöde är en översvämning som beräknas kunna inträffa vart hundrade år. Det var tidigare det mesta man kunde tänka sig skulle inträffa. Ingen vet egentligen när vi kommer att ha haft så mycket översvämningar att vi ska räkna om dem till tioårsflöden, dvs, vänja oss vid det onormala. Men att MSB nu tänker ordna beräkningar på 200-årsflöden är ett steg i den riktningen, helt klart.

I en annan sammanställning från samma seminarieserie " Översvämningsförordningen 2012, regionala träffar" berättar MSB hur framtida olyckor ska redovisas till EU. Men jag skulle så gärna se att vi hade information på allt det där redan idag - innan olyckan är framme. Hur många äldreboenden är det som kommer ligga under vatten om det börjar regna ordentligt? Hur många gruppboenden har tillgång till alternativ värmekälla?

Sedan har vi den tredje källan till översvämningar: Nederbörden. Nederbörden beräknas öka rejält i främst Västra Götaland, Värmland och Jämtland, ökningar med upp till 40-50% på vintern - form av regn.

Ställer man samman havsnivåer, höga flöden, nederbörd och rasrisk så är det främst två städer som står ut som riktigt, riktigt besvärliga att leva i: Göteborg och Karlstad. Så här ser en framtida riskkarta för Karlstad ut, med samhällsviktig verksamhet, kulturminnen, kyrkor och allt inräknat:

                                                MSB: Exempel på riskkarta, Karlstad

fleecetröjorna sabbar ditt dricksvatten

                                      mysigt fleeceplagg från www. northcoastpets.com

2, 5 miljoner svenskar får sitt dricksvatten från Mälaren. Men vattenkvaliteten försämras i rask takt. En av alla delförklaringar är fleecetröjorna vi bär, berättar Thomas Johansson vid Havs- och vattenmyndigheten för Expressen: 

"Ett tilltagande bekymmer är små plastpartiklar från exempelvis fleecetröjor och träningskläder som innehåller aluminium och ska vara luktfria. Med plastpartiklarna följer ämnen som de kommunala reningsverken inte är konstruerade för att klara."

I rapporten "Säkrare dricksvatten" spår Svenskt vatten att priset på vattentjänsterna de närmaste tjugo åren behöver fördubblas. Det motsvarar en höjning på 400 kronor i månaden för en vanlig familj. Branschorganisationen hoppas att viktiga dricksvattentäkter i framtiden ska klassas som riksintresse. 

"Mälarens värde som dricksvattenresurs är mycket högt. I en förstudie utförd på Chalmers har det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjänster och sociotekniska systemtjänster samt dess värde för människors välbefinnande beräknats till ca 40 miljarder kronor .  Dricksvattenproduktionen värderades här till 2 miljarder per år. Det är dock svårt att dra några slutsatser av dessa beräkningar. Det finns ingen alternativ vattenresurs av samma storleksordning i närområdet som kan ersätta Mälarens funktion som dricksvattenresurs, i princip kan den därför betraktas som oersättlig. De alternativ som har nämnts är Dalälven och Vättern, för båda dessa erfordras långa överföringar i ledningar eller tunnlar. Kostnaden för detta blir hög, i storleksordningen 10-20 miljarder. Vattenkvaliteten är dock inte helt jämförbar, t.ex. har utsläpp från gruvor och industrier tidigare gjorts till Dalälven och tungmetaller m m kan ha lagrats i bottensedimenten."

ur "Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning för Stockholms län" rapport VAS-rådet 2011

Mer från samma rapport: 

Olika frågor är aktuella i olika tidsperspektiv:

2010 Enskilt VA kontra utbyggnad VA-system. 

        Säker distribution av dricksvatten

2030 Förändrad vattenkvalitet. 

         Mälarens nyttjande och prioriteringar

2050 Ökad risk för saltvatteninträngning i Mälaren

2100 Mälaren - söt eller salt?

400 kronor mer i månaden. Det blir något för politikerna att rakryggat stå upp för. 

Om det bara slutar regna

                                          Översvämningsbild från 2000, NWT:s arkiv

Nu svämmar Vänern och Glafsfjorden snart över igen. Det håller på att bli ett normalläge i Värmland med översvämningar. Hundraårsflöden blir till tioårsflöden. Den här hösten har det regnat så mycket att flera hundraårsrekord har slagits. Knappt har Karlstads universitet hunnit vara glada över boken "Tio år efter Arvika" förrän det är dags en gång till. Vattennivåerna i Kyrkviken mäts regelbundet och resultaten läggs ut på kommunsidan. Det var höga flöden där även förra året.

Men Arvika ska - kanske- framöver skyddas av en damm! Ur Värmlands Folkblad för några dagar sen:

"Arvika hoppas på största möjliga statliga finansiering av dammbygget. Priset för det är beräknat till 82 miljoner men Anders Norrby garderar sig för en kostnad på 90 miljoner.
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, kan bevilja högst 60 procent av kostnaden till förebyggande åtgärder. I så fall 54 miljoner i bidrag och alltså 36 skattemiljoner.
Glafsfjorden står högt nu, nästan en meter över normal nivå och riskerar att svämma över om ruskvädret fortsätter.
– Fryser det till snart är det lugnt, annars kan det bli bekymmer, konstaterar Anders Norrby."

Så synd att regeringen samtidigt stryper MSB:s möjlighet att ge bidrag till kommuner som vill anpassa sig till klimatförändringarna.

"Trots att kommunerna sökt bidrag för sammanlagt omkring 100 miljoner kronor i år – många har fått avslag – och trots att MSB under några år haft åtminstone 40–50 miljoner att fördela, landar nästa års anslag på bara 25 miljoner kronor."

              Lisa Bjurwald, Fokus 121106

Aha: Arvika hoppas på 54 miljoner i bidrag - av de möjliga 25 miljoner som finns att fördela? 

dyr parterapi

                   Parterapi för alla sinnen! Hela miljön på bilden(utom datorn/teven, eller vad det nu är - 
                  och värmeljusen) 178 862 :-

Vi tar det från början:

Svensk Direktreklam delar varje år ut minst 17,3 kilo reklam till den som bor i lägenhet. En ansenlig mängd. Men om man, som jag, bor i radhus ökar mängden till 50 kilo. För, som Torbjörn Andersson, jurist och miljöansvarig vid Svensk Direktreklam säger i programmet Plånboken:

" Barnfamiljer bor ofta i villor. Och barnfamiljer och villaägare ska fatta väldigt många köpbeslut under helgen". 

Mina helger är fulla av köpbeslut.  Vad kul det låter.
På vår brevlåda står det "Ingen reklam, tack". Men en hel del dyker ändå ner i brevlådan, via någon av våra tre brevbärare. Vi har en vanlig, med blå kläder och gul cykel, en grönklädd och en rödklädd. Någon av dem släpper ned publikationen "Vi i Villa" till oss. Bilden ovan är från det senaste numret.

Bildtexten är "Parterapi för alla sinnen!"
Någon tror att jag hör till den målgrupp som kan satsa 178 862 kronor på badkar. Eller att jag blir avundsjuk på badkaren och därmed går och köper något billigare. Kanske värmeljusen?

Livet är alltså som bäst när vi flyr från det. Inte ens när vi har vår "parterapi", bredvid varandra, i var sitt badkar - utan att titta på varandra eller riskera kroppskontakt, inte ens då är vi där. Utan vi drömmer oss bort till Thailand. Eller minns. Eller flyr, hoppas, drömmer om någon annan som vi skulle kunna sitta lite närmare, kanske.

Livet- och vad vi gör med det. Den enda revolutionära handlingen idag är att vara riktigt nöjd med det man har.

Öland

"Borgholms kommun håller på med en utredning om möjligheten att kunna använda havsvatten för att rena till dricksvatten. Det kan vara ekonomiskt försvarbart men ledningsnätet från havet blir kostsamt." 

minnesanteckningar från dricksvattenworkshop Länsstyrelsen Kalmar län 120315

                                                    Bödabukten finns än så länge kvar

Jag älskar Öland. Tycker att det är den vackraste platsen på hela jorden. Min mormor och morfar var ölänningar och jag har tillbringat mycket tid där. Vi har vårt sommarhus där. Jag hade tänkt att jag skulle bo där permanent i framtiden. Så kommer det inte att bli. Jag vill ju slå mig ned på en plats som ger mina barn och barnbarn så goda förutsättningar som möjligt. Det platsen är inte Öland. 

"Vad gäller dricksvattenförsöjrningen finns det särskilt sårbara områden. Ett är Öland, som har ont om vatten redan idag. Öland har få vattenmagasin samt en stor konkurrens om vatten mellan till exempel jordbruk och turism. Båda dessa samhällssektorer väntas få förlängd säsong." 

ur rapporten klimat och förändring- möjlighet och utmaningar för Kalmar Län

Konstigt - vilka turister vill komma till ett ställe där alla stränderna har eroderat bort? 

När jag hade läst igenom de rapporter som fanns om Öland och klimatförändringar ringde jag upp en handläggare vid Länsstyrelsen i Kalmar. Så här lät vårt samtal:

- Jag har läst igenom rapporterna och tänker att Öland, med all erosion (sandstränderna kommer trilla ner i havet) , brist på dricksvatten och höjning av havsytan inte blir någon rolig plats att leva på år 2050? Blåsigt blir det också.

-Ja, Öland kommer nog mest fungera som en uppställningsplats för vindkraftsverk i framtiden. Tyvärr. Det blir svårt för människor att leva där. 

-Men jag älskar Öland! Jag har mitt sommarhus där. Jag hade tänkt mig att bo där.

- Jag är också ledsen. Jag har också sommarstuga där. Du för gärna skriva om det här, för vi vill gärna sprida resultaten. 

                                              camping på Öland förr-i-tiden

Vad gör Borgholms kommun åt det här framtidsutsikterna? De stoppar huvudet i den sand som ännu finns kvar. Och vill få dispens från strandskyddet. Det gäller att smida medan järnet är varmt, att få in de skatteintäkter man kan.  Jag letar i lokalpressen efter någon som helst form av kommunalt engagemang i frågor som rör omställning. Men hittar inget. 

Istället låter Borgholms kommun Böda sand slösa vidare på det lilla vatten som finns genom att bygga ett gigantiskt vattenlekland. Böda sand är den enskilt största konsumenten av vatten på norra delen av ön (där vattensituationen är värst) . Om femtio år finns den stranden inte längre kvar. Nåväl, som en vän tröstande sade till mig: "Det kommer väl nya stränder." 

Öland var sist av de svenska landskapen att stiga upp ur havet, så då är det ju inte konstigt om det blir först att sjunka ned igen. 

Vad du inte får veta

Det finns saker som du inte får veta när det handlar om klimatförändringar och dess följder. De sekretessbeläggs. Följande utredningar, eller delar av dem, är belagda med sekretess - eller mer eller mindre att betrakta som privat egendom: 

Hur en översvämning skulle drabba Stockholms tunnlar och Sveriges Riksdag. 

Hur följderna av översvämning eller brott i vissa dammar i Dalarna ser ut. ( förmodligen även hur alla andra dammbrott skulle se ut)

Hur en översvämning av Mälaren slår mot vissa platser. 

Hur en översvämning av Vänern drabbar kommunerna runt om. 

Hur rasskredsrisken runt Göta Älv egentligen drabbar vissa orter. 

Det finns säkert ännu fler, men de här är vad jag känner till just nu - efter att ha pratat med berörda tjänstemän. Vissa beräkningar är sekretessbelagda med hänsyn till rikets säkerhet. Andra utredningsresultat ägs helt enkelt av de kommuner som har beställt dem. Sedan är det upp till varje kommunstyrelse att i lämplig takt bestämma hur informationen ska delas med kommuninvånarna. Så här kan det se ut sedan när kommunen, i det här fallet Karlstad, väl kommunicerar översvämningsrisken med sina invånare: 

Du kan vara säker på att alla riktigt obehagliga detaljer är bortplockade. Som att sjukhusets reservaggregat ligger i sjukhusets källare - och med säkerhet kommer vara det första som översvämmas.  

"Sammanfattningsvis bedöms ett 100-årsflöde i Klarälven idag utgöra en allvarlig risk. Centralsjukhuset maskincentral bedöms inte klara detta flöde och cirka 3 600 personer bor i zonen för beräknad vattenutbredning. En slutsats i programmet är att om inte Vänerns nya tappningsstrategi, som är under prövning, tillämpas i ett förändrat klimat bedöms även Vänern utgöra en allvarlig risk."

               www.sawa-projekt.eu

Mer från samma rapport: 

"Frågan om ett översvämningsprogram blev liggande till vårvintern 2009 eftersom ingen tog tag i frågan. Då inträffade två händelser som hade mycket stor betydelse för översvämningsprogrammets tillkomst och för att översvämningsfrågan fick medvind. Den ena händelsen var att SVT:s Uppdrag Granskning hade börjat ringa runt till olika tjänstemän och politiker och ställa frågor om hur kommunerna runt Vänern planerade med avseende på översvämningsrisk. Det skapade berättigad oro eftersom det fanns många tveksamheter i hur översvämningsfrågan hanterades i planer och bygglov, vilket även kommunrevisionen tidigare hade konstaterat."

Journalister verkar viktiga i arbetet med att kommunicera utredningsresultat. 

När det handlar om risk- och krisinformation balanserar alla berörda på en fin gräns. 

Å ena sidan ska folk få veta. Å andra sidan ska man inte skrämma upp någon.

Hur tycker du att informationen borde se ut där du bor? Vet du vilka utredningar din kommun har beställt och hur de har valt att kommunicera resultaten? 

Havsutsikt åt alla

"There is an Arctic sea ice connection, despite the fact that melting sea ice -- which is already in the ocean -- does not itself raise sea level. Instead, it plays a role in the overall warming of the Arctic, which leads to ice losses in nearby Greenland and northern Canada. When sea ice melts, there is an oceanographic effect of releasing more fresh water from the Arctic, which is then replaced by inflows of brinier, warmer water from the south. So it´s a big heat pump that brings heat to the Arctic"

           Bill Hay, geolog, University of Colorado

                                         Michelangelo "Översvämningen"

Havsnivåerna stiger fortare än vad forskare tidigare sagt. 
Undrar om rapporten ens kommer märkas, om vi kommer att få höra samma lustiga skämt den här gången om hur bra det blir med havsutsikt på fler ställen i Stockholm. Man undrar hur ju det blir med dricksvattnet framöver. Helt klart vill inte Strängnäs betala för sitt framtida dricksvatten.  
Undrar hur det blir med klimatsäkrandet av Slussenprojektet. Den ombyggnad man planerar nu håller bara till 2050. Vad händer om  Mälarens vatten möter Östersjöns vatten i en omfamning på Gamla stans tunnelbanestation?

"Risken för vatteninströmning i T- banan via stationen Gamla Stan är inte - och ska inte behandlas som ett översvämningsproblem. Det representerar i stället ett katastrofscenario som kanske mest likar en tsunami genom det möjliga snabba överraskningsmomentet."

 Klas Cederwall, professor emeritus, KTH, Svante Forsström Arkitekt SAR  skrivelse till Stadsbyggnadskontoret, Stockholm 2010

Slussenprojektet och Stockholms stad har en hel hemsida med frågor och svar om vad som händer om vattnet stiger fortare och mer än vad hela projektet är beräknat för: 

"Då måste det till åtgärder på andra ställen än vid Slussen. Till exempel har det redan diskuterats invallningar ute i skärgården för att skydda Mälaren från saltvatteninträngning. Men det ligger utanför Slussenprojektets ramar."

"Invallningar ute i skärgården", det kommer bli ett av historiens dyraste och svåraste projekt. Försök stoppa havet på tio olika ställen, liksom. 

Vad säger Länsstyrelsen?  Länsstyrelsens rapport från 2011 slår bland annat fast att översvämningsrisken är påtaglig i två trafiktunnlar: Riddarholmstunneln och tunnelbanan vid Gamla stan. Även Blekholmstunneln kan översvämmas vid extrema förhållanden. "Det är höga vattennivåer i Mälaren som utgör den största faran", säger utredaren Stefan Dellså. När det gäller trafiktunnlar är det framför allt tunneln under Riddarholmen som löper störst risk att bli översvämmad.

"Om vattennivån i Mälaren skulle stiga med en meter kommer tunneln att bli översvämmad. Sådana extrema vattennivåer inträffar ungefär en gång vart hundrade år"      
Utredare Stefan Dellså, Länsstyrelsen i Stockholms län 


Vänta nu, vad var det för nivå man räknade med i den första rapporten? 
En meters höjning av havsytan. Om det dessutom blir en regnig höst med vind och höga avrinningsflöden till Mälaren. Då paddlar vi.

Om truckkort i Bengtsfors och skit i VA-systemet lite här och var

"Truckkort, det ska vi se till att alla får"

   Kommunalrådet Per Eriksson (s), Bengtsfors 

I Bengtsfors har kommunen skapat en bemanningspool för arbetslösa ungdomar. Arbetslösheten bland ungdomar ligger runt 25 % i kommunen. När ungdomarna inte arbetar ska de studera på KomVux. De ska på olika sätt öka sin anställningsbarhet. Det är jättebra.

Men analysen av vad de behöver? Truckkort till alla. Det känns lite 1972.

Den kommun som ändå dras med permanent hög arbetslöshet och som vill förbereda sina ungdomar för framtiden borde satsa på helt andra utbildningar. Här kommer några klimat/energi/allmänt smarta framtidsjobb:

vindkraftstekniker
solenergitekniker
bryggeritekniker
cykelreparatör
smed
VA-specialist
snickare

samt alla andra gamla hantverk och tekniker, som att kunna mjölka kor för hand, köra häst och vagn, odla, bygga växthus, mala mjöl. Tänk vad mycket nyttigt de skulle kunna lära sig i Bengtsfors istället för att köra truck? Eller i vilken liten kriskommun som helst.

Vadå - måste vi bli värsta glesbygdsromantikerna?
Nej. Men vi måste se till att vi har mat på bordet och varma hus även i framtiden.

Googlar du förresten ordet "skitkommun" får du 4690 olika förslag. Många verkar tycka att just deras bostadsort platsar där. Men jag tänkte i just det här avseendet på Torsås, där det socialdemokratiska kommunalrådet tidigare i höstas uttryckte sig så här:

"Vi är en liten sketkommun. Men det här är vår lilla sketkommun och vi måste hjälpas åt om vi vill komma framåt".

Jag gillar uttalandet. Det är krasst, jordnära och inkluderande. Vi är alla med i den beskrivningen.
Mer av den sortens vardagsretorik önskas.

I uttalandet ovan handlade det om skolor som kanske behövde läggas ner- men varför inte prata om behovet av ett upphottat VA-system istället? Om dagbrunnar? Särskilt i Bengtsfors, som precis som resten av Västra Götaland kommer få mycket mer regn kommande decennier. Och där grundvattennivåerna denna höst redan nu är mycket höga.

Om vi inte börjar klimatförändringssäkra våra kommuner så kommer det, som en VA-specialist i förtroende sade till mig vid Klimat & Säkerhetskonferensen i Karlstad i vintras, "framöver flyta skit överallt i de fina områdena".

Att börja utbilda de som ändå saknar jobb nu att kunna hantera framtida klimatförändringar - det vore värsta framtida konkurrensfördelen för vilken kommun som helst.

Utan el - vad händer?

"Flera döda, hus som står i lågor och kraftverk som exploderar. Likväl är det första jag ser när monsterstormen Sandy bedarrat en kvinna som skäller ut sin mobiltelefon för att den vägrar plocka upp någon täckning. Åh, dessa New York-bor..."                                                                               SvDNäringsliv, 121031 

                                        The Star Ledger: Homeowners with power outages following the hurricane 
                                        are finding it hard to buy gasoline for their portable home generators

Forskare har räknat ut att sannolikheten för ett större elavbrott i Sverige är som störst en tidig helgmorgon i december, januari eller februari. Brr. 

Men vad händer egentligen vid ett strömavbrott?
Efter en minut får intensivvården problem om inte reservaggregaten fungerar. Som här.
Efter en timme slutar trafikljusen fungera, efter åtta timmar riskerar vattnet att bli förorenat och många människor börjar frysa i sina hem. Efter åtta timmar slutar också bankomater, ja, hela banksystemet att fungera. Mobiltrafiken fungerar oftast inte heller. Det leder till att folk blir oroliga för sina släktingar och vänner och tar stora risker för att få kontakt med dem.  Efter ett dygn blir många hungriga och efter några dygn finns en risk för tilltagande laglöshet. 

Det är några av slutsatserna från de undersökningar som finns, och de är många. Ett särskilt ställe där man tydligen inte vill befinna sig vid ett strömavbrott är i en hiss:

"Speciell uppmärksamhet bör till exempel ägnas elektriskt manövrerade lås, betalningsautomater, bankautomater, möjligheten att tanka bensin, kassaapparater, reservbelysning och hissar. Hissar borde alltid utformas så att de stannar på ett våningsplan och att dörrarna går att öppna." 

                                  Energimyndigheten "Blackout" 2004.  

Men alla människor blir naturligtvis inte kriminella och konstiga av ett elavbrott. Det är, precis som vid andra kriser beroende på vem du är och hur väl förberedd du är. 

"Människor reagerar olika på ett elavbrott; beroende på sammanhanget kan folk lika gärna börja slåss som att de kan bli vänner för livet. Som regel tenderar de dock att göra detta utomhus. När tillgången på el är säkrad nöjer sig folk med att sitta framför datorn eller tv-apparaten, men så snart strömmen går söker man sig ut i trapphallen eller på gården för att undersöka om grannen också har drabbats. " 

David Nye, "When thew lights went out, blackouts in America. " 

Det kommer vara på gatan det händer. 

When the Levee breaks

Nästa år får MSB mindre med pengar att dela ut till kommuner som vill förbereda sig för klimatförändringar. Bland annat för att förebygga jordskred och översvämningar. Just nu brister flodfördämningar i New Jersey.

Idag blir det blues. Inte Led Zeppelin. Gamla bilder. Gamla översvämningar. Tids nog får vi vår framtid.

det enda vi vet är att vi inte vet

               egen bild från Kårehamn, sommaren 2012. Det finns något där bortom. 


"Det enda vi vet är att vi inte vet", säger någon. Och tar det som intäkt för att bränna på i 140 och inte ändra någonting. "Du borde stapla hårda fakta på varandra", säger någon annan. "För folk tycker så olika om eventuella klimatförändringar och oljebrist och ekonomisk kris". 
Som om det vore fakta som fattas oss. "Man kan ju inte gå runt och vara rädd", vädjar en tredje. 

Det ligger en viss skillnad i att vara rädd och att vara förberedd. Men det är inget fritt val. Är du tillitsfull eller misstrogen? Tränad eller aningslös? Även om vi tror att vi fattar våra beslut efter noggrant övervägande är det till största delen intrapsykiska faktorer som avgör hur vi väljer att förhålla oss till framtiden. En fråga om konstitution. Har livet hittills varit som en räkmacka för dig finns det kanske ingen anledning att förvänta sig det värsta? 

Eller - fråga medelklassen i USA, Grekland och Spanien.

 I DN idag  konstateras på ledarsidan att 

"Dessutom har stora delar av den svenska infrastruktur som tidigare var statlig, till exempel transporter, vård och kommunikation, tagits över av privata entreprenörer. Ett stort orosmoln är hur ansvarsfördelningen mellan privat och offentligt ska se ut vid en allvarlig kris."

När de som drivit på utvecklingen mot det samhälle vi idag har börjar bli oroliga - då kanske även folk i allmänhet borde börja förbereda sig?  

"Förbereda sig på vad?" På att ha alternativa uppvärmningsmöjligheter, möjligheter till självhushållning, på att orka gå och cykla långa sträckor, på att kunna laga sin cykel själv. Tänk själv: Vad behöver du? Vad behöver de du älskar? Eller så gör du ingenting. Du kan hitta gott stöd i Bibeln för den inställningen: 

"Därför säger jag: Oroa er inte för pengar till mat och dryck och för kläder att ha på kroppen. Livet är mer än att äta och dricka, och en människa betyder mer än kläderna hon har på sig.Se på fåglarna! De oroar sig inte över vad de ska äta. De behöver inte så eller skörda eller skaffa sig matförråd för er himmelske Far ger dem mat. Och ni är mycket mer värda för honom än de.Kan all er oro lägga ett enda ögonblick till era liv?- - -Bekymra er alltså inte för morgondagen. Även den kommer Gud att ta hand om."

                                                              Matteus, kapitel 6, delar av verserna 25 - 34. 

Min översvämningsbild från Nackareservatet, oktober 2012. Så här har det inte sett ut tidigare på de 15 år som jag har bott här. Och hösten har varit regnig över hela landet, många hundraåriga nederbördsrekord har, enligt SMHI spräckts. 

Allt ligger ändå inom den normala variationen. Ingen anledning till oro för det. 

Men regeringen kommer framöver genomföra en lagändring (källa: Per Larsson, FOI, Folk & Försvars seminarium om beredskap) som medför att du som fastighetsägare själv blir tvungen att ha tillgång till pump i källaren. Det finns ingen som hjälper dig framöver. 

Ansvaret är ditt. Vare sig du förbereder dig eller inte. 

Ta kanoten till kyrkogården

Snart ska många medborgare göra sitt årliga besök på en kyrkogård. Men just den här hösten svämmar kyrkogårdar över hela landet över. Som här i Byske församling. Det gör besökarna oroliga.

                                                                                       foto: Janne Lindberg

"Som tidigare rapporterats har ett antal gravstenar vält, detta beroende på underminering av marken. Kyrkogårdspersonalen arbetar kontinuerligt med återställande av dessa gravvårdar allt eftersom marken återfår sin fasthet. Av säkerhetsskäl ber vi er vänligen kontakta kyrkogårdsförvaltningen innan dessa stenar hanteras på egen hand. Det har uttryckts oro över hur de gravsatta påverkats av översvämningen. Det finns inga tecken på att gravsatta kistor/urnor tagit någon skada. Höga grundvattennivåer är något vi ofta får uppleva, men det finns väl fungerande dräneringsanläggningar på begravningsplatsen. Hur marken påverkats under jord i det stora hela är trots allt svårt att säga. Därför ber vi er att iaktta stor försiktighet när ni beträder mark som verkar ihopsjunken. Det är också mycket viktigt att respektera de eventuella avspärrningar kyrkogårdspersonalen har satt upp." 

                                           Svenska Kyrkans hemsida, Byske församling.

Så bra då. Allt är som det ska. VA-systemet fungerar. Här behövs inga klimatanpassningar.