Don´t worry - be happy

                                                 från "Jan Berglin fanclub" på Facebook

Idag duggar de tätt: Roliga inslag om galna kommunpolitiker. Först Berglin, därefter Tankesmedjan . Och jag, som knappt har kommit över veckans statistik i Christer Sannes nya rapport till Naturvårdsverket än - om att antalet köpcenter i Sverige har ökat med 44 % mellan 2000 och 2007.

Om du har en timme över kan du gott koppla ihop ord som "avtryck" + "kommun" +"arena" när du googlar. Det finns så mycket roligt att läsa om. I Växjö ska man tydligen koppla ihop två sjöar. Och lägga en scen mitt i sjön. Har du ytterligare lite tid över kan du lika gärna läsa kommunalrådet i Växjö Bo Franks (m) blogg. Här lägger han ut texten om fattiga och rika när han är på studieresa i Santiago.  Man kan också läsa om Eskilstunas nya satsning på både ny arena och nytt badhus. Det måste gå bra för Eskilstuna. Jag vet att jag läst om dem i något sammanhang under hösten, vad handlade det om? Jo, de var ju bäst på socialbidrag! Så var det.

Kapten Ragnarssons känsla för glögg

"Ända sedan medeltiden, när vin först importerades till Sverige, har man uppskattat varmt, kryddat vin. Enligt uppgift var Lutendrank en av Erik XIVs favoritdrycker vid slutet av 1500-talet. I ett recept på Lutendrank från 1616 skall man sjuda vin med socker och tillsätta kardemumma, ingefära, kanel, muskater (russin) och paradiskorn (en sorts kardemumma)."

            Nordiska museet/glögg 

"De tidigaste historiska omnämnandena av glögg härrör från 1400-talet. Det berättas att man på de tyska slotten längs Rhen kom på att värma rödvin, tillsätta olika kryddor och dricka detta som "glühwein" för att hålla värmen under de råkalla vintermånaderna. Efterhand blev det en jultradition, som spred sig till stora delar av Nordeuropa. Enligt källorna hade emellertid romarna en liknande dryck, som de kallade conditum paradoxum – vilket ungefärligen betyder ”överraskelsens kryddor”

             Världens historia/julkalender 

Kanske blir det snö inatt. Förmodligen inte. I vilket fall som helst så närmar sig första advent - och jag längtar alltid lite extra hem till Småland då. För i december ska man dricka Kapten Ragnarssons glögg hemma hos mina vänner Johan och Cissi. Glöggen är mytomspunnen. Det sägs att den har druckits ute i fält av gamla officerare som verkligen visste hur glögg ska tillredas. Den har ingen som helst likhet med köpeglögg, är stark som fanken, ska drickas i mycket små portioner och smakar som pepparkaka i flytande form. Mums.

En gång i tjugoårsåldern fiskade jag upp ett fikon som legat i glöggen över natten, åt bara det och blev riktigt berusad. Letar man på nätet kan man hitta olika versioner av receptet under namnet "Översteglögg". Men det här är Johans pappas recept:

Ett helrör okryddat brännvin
1 flaska pilsner (jag brukar ta två)
1,5 dl konjak (minst!)

2-3 fikon, minst tre katrinplommon, ett par nävar russin, ett par nävar skållad mandel, 1 bit pomerans, flera kanelstänger, några hela kardemummakärnor med skal, 1-2 kryddnejlikor

Låt frukt och kryddor puttra med pilsnern tills det nästan kokat in. Häll på brännvinet och 1 dl socker, låt det värmas - inte koka. Bryn några matskedar socker i en stekpanna - häll på konjaken när sockret är bränt och fint. Blanda i glöggen, bränn av med en tändsticka, låt stå över natten.

Nästa dag är glöggen klar. Skål!

Nya byggnormer?

Det har varit en väldigt regnig höst. "Ska det fortsätta så här måste byggbranschen snart ta fram nya byggnormer", sade min vän Anna i morse.

                                                               bygge i ruskväder        

Min kunskap om byggande och byggnormer är ytterst begränsad, därför blir jag glad över att hitta en gammal intervju där Boverket säger att det där med att se 

över byggnormer, det håller man minsann redan på med:

"Vi har kontakt med SMHI och får deras material hela tiden, så vi tittar just nu på om vi ska ändra snö- och vindlaster. Vi tittar också på dimensioneringen av nederbörden och om den förändras, säger Nikolaj Tolstoy, enhetschef på Boverket. Mer regn, högre havsnivåer, hårdare vindar och högre temperaturer kan komma att ändra sättet vi bygger på. Husen måste helt enkelt konstrueras för att klara av de krav som ett ändrat klimat för med sig. Till exempel kan det handla om fasader som måste bli tåligare, tätare isolering och uppvärmning av kryprum för att slippa fuktskador."

               Dagens Eko  081022

Fast - när jag kollar vidare ser jag att det inte har hänt så mycket mer sedan intervjun 2008. Boverket hänvisar till den, och säger att man i övrigt "följer läget". "Med tiden kan det krävas andra byggmaterial", säger man. Oklart vilka. Nåja, det viktigaste är ändå att om man bygger ett hus ska man göra det när det är vackert väder.

"Det är lätt att säga att ett hus ska byggas när det är vackert väder för att undvika att få in fukt i konstruktionen. I verkliga livet bygger man i alla väder. – Med vårt klimat hade man inte kunnat bygga annars, säger Olle Åberg som är fuktexpert vid Boverket. Det är särskilt viktigt när man bygger trähus. Trä tål uteluftens fuktighet, men inte regnvatten. Monteringsfärdiga hus har fördelen att de till största delen byggs inomhus. Men de är desto känsligare under själva monteringsskedet." - Man bör inte att montera ett prefabricerat hus en dag när det regnar, slår Olle Åberg fast."

               www.byggahus.se 

Boverket har också en blogg med lite matnyttiga tips:

"Våta träsyllar kan snabbt börja mögla. Det visar en ny studie från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) som heter ”Laboratoriestudie av syllar och reglar som utsätts för regn” Det har funnits delade meningar om risken för mögel på trä som kortvarigt utsätts för regn under byggtiden. Studien gjordes för att undersöka om träsyllar och träreglar tål att utsättas för vatten under ett till tre dygn utan att de börjar mögla. Det gör dom inte.  Nu är det inte bara trä som är känsligt för fukt, många andra material som används i såväl trähus som stenhus är också känsliga och behöver hållas torra under byggtiden."

                                                         Svalor som borde flyga lägre

Det där med fukt låter knepigt. Bäst att gå tillbaka till Bondepraktikan för att kunna förutspå en torr byggvecka, eller varför inte gå efter de här regntydartipsen från Persnäs bygdeförening på Öland?

"Hör du bofink, eller kråka, tidigt före gryningen sjunger de om regn. En kraftigt röd himmel i gryningen ger regn, och ligger skyar för solen tolkas regn innan kvällen. När katten tuggar gräs väntas regn, likaså om den sover på huvudet eller är klådig i klorna. Grodor i mängd skvallrar om vått väder. Tjock dimma på kvällen kan varna för regn under natten. Om solen skiner samtidigt som det regnar kommer mer regn. Spindlar är slöa och struntar i att laga sina nät. Och trampar du ihjäl en kan du vara helt säker på att det blir regn. Flugor och mygg blir bitiga. Myror tömmer både stig och stack och svalorna flyger lågt. Flyktig dimma som stiger uppåt kommer åter som regn. När nyslipade liar rostar, fönster och dörrar går trögt att stänga och mjölken surnar. Ett annat tydligt tecken är att röken i skorstenen slår ned. En ring runt solen under förmiddagen betyder regn innan morgondagens slut. Dofter från blommor och nyslaget hö ger tecken om långvarigt regn."

 Mycket regn blir det.
Eller så kan vi helt enkelt återanvända queerrörelsens slogan "We´re here, we´re queer, get used to it" - och kanske hitta på någonting i stil med "Vi är redan här, vi är blöta, lika bra ni vänjer er"? 
Det tipset får Boverket alldeles gratis av mig. 

Solen lyser över fattiga och rika

                               Livsmedelskö, Hornsgatan 1917, bild från Stockholms stadsmuseum

Som journalist händer det mig titt som tätt att jag ombeds skriva om fattigdom. Standardupplägget är en rapport, en forskare och en beskrivning av vardagen för en fattig. Punkt. Fattigdomen har alltid varit intressant för redaktörer. Elände säljer och upprör.

                                           Potatiskö 1917, Stockholms stadsmuseum

Ett annat av mina specialområden är att skriva om hemlöshet. Varje gång jag gör det, slår det mig att det inte precis är de här grupperna som förbrukar världens resurser. Det gör de riktigt rika och den växande medelklassen. Förutom internationella överenskommelser och statliga styrmedel skulle en inkomstminskning hos de rikaste vara ett bra sätt att minska koldioxidutsläppen på. Men vem går ner i lön för att rädda klimatet? Här går man bara ner i lön för att rädda SAS. Kan man träna sig på att leva på mindre resurser - fastän man har mer, eller måste det till en rejäl recession först?

"Under perioden 1994–2007 har svenskarnas konsumtion ökat kraftigt på flera områden:
hushållskonsumtion utomlands + 100 %
hushållsapparater + 125 %
leksaker och sportutrustning + 145 %
bilar + 130 %
motorcyklar, skotrar och mopeder + 180 %
telefoner och fax + 630 %
TV, video, CD etc. + 430 %
Köpcentra fortsätter också att växa snabbt; på sju år ökade ytan med 44 % (2000–2007)"

          Naturvårdsverkets nya rapport "Hur kan vi leva hållbart 2030" av Christer Sanne

Jag känner instinktivt, att nu får det vara slut på de typiska fattigdomsbeskrivningarna. Det är de rika vi borde skildra: Hur tänker dom? Hur lever dom? Hur färdas dom? Vad äter dom?

                                             Flygfoto från Djursholm, Pontus Herins blogg

Pontus Herin är ekonomijournalist. I boken ”I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra” skriver han om två av Sveriges mest segregerade förorter. På hans blogg fortsätter berättelsen:

"Vi gick runt i nära en timme, tittade på husen längs vattnet och pratade om livet i Djursholm som jag minns det. Jag berättade om fördomar och inskränkthet och hur jag minns min uppväxt. Om hur Djursholm förändras och att det numera inte finns en några medelinkomsttagare kvar där. En läkare, som min far, har inte råd att köpa ett hus i Djursholm idag som blivit en koloni för finansmänniskor, advokater och höga näringslivstoppar. En och annan diplomat står för det utländska inslaget. Men jag berättade också om det positiva här, som den nyfikenhet bland invånarna som finns kring de här frågorna (segregationen alltså). Det finns en social trygghet och säkerhet som gör att de kan kosta på sig att intressera sig för frågor om invandring, rädsla för det okända och bristen på blandning bland invånarna. Den här nyfikenheten saknas tyvärr i mer traditionella medelklassförorter där det finns en helt annan flåsighet och taggarna utåt mentalitet kring segregation."

               Pontus Herins blogg "En promenad bland stekarna" 

Undrar om Djursholmsborna är lika benägna att fundera över sin konsumtion? Någon gång ska jag åka dit och fråga.

"Hur vi lever (2030) handlar också om hur människor, precis som i dag, upplever dessa villkor utifrån sin egen position i samhället: får jag en rättmätig del, bär alla sin del av bördan? Hållbarhetspolitik kan inte skiljas från konventionell politik som fördelar resurser och välfärd, tvärtom kan hållbarhet öka kraven på en rättvis resursfördelning. En regim för en hållbar utveckling kan också komma att kräva ett regelverk som kan upplevas som påfrestande av dem som prioriterar individuell valfrihet."

          Naturvårdsverkets rapport "Hur kan vi leva hållbart 2030" 

"Individuell valfrihet". Vem ruckar på den? Är det inte den vi, typ, lever för?

Shifting baseline

 

                                           Förr - i- tiden på Öland. Då låg jag i barnvagn, 
                                          mina släktingar solbadade med kläder på, bron 
                                          var inte byggd, solen sken alltid och Östersjön var 
                                          full av torsk och flundror

Kommer du ihåg hur det var när du var liten? Vilka fjärilar såg du, vilka blommor plockade du? Hur kall och snöig var vintern? Fångade du någonsin någon fisk?

"Shifting baseline syndrome" är främst berättelsen om ett gäng fiskare som över tid förändrade sitt synsätt på vilken fisk som fanns i havet där de arbetade. Beroende på när de var uppväxta hade de olika referensramar. Förstås. Deras olika referenspunkter visade att för fiskarens barnbarn är det fullständigt normalt att bara hitta 5-10 arter inom ett visst avstånd. Hans farfar kunde namnge ett fyrtiotal - som då fanns mycket närmare land.  Ett stort antal arter hade alltså försvunnit över tid.

"Due to short life-spans and faulty memories, humans have a poor conception of how much of the natural world has been degraded by our actions, because our 'baseline' shifts with every generation, and sometimes even in an individual. In essence, what we see as pristine nature would be seen by our ancestors as hopelessly degraded, and what we see as degraded our children will view as ‘natural’."

             Jeremy Hance, www.mongabay.com 

Vilken referenspunkt ska vi ha för framtiden? Är det vad som finns i Stockholm 2012 som är utgångspunkten - eller vad som fanns i en by i Skåne 1970? Eller ännu tidigare? Det är naturligt att glömma bort. Och för den som inte ens har varit med om något blir upplysningar om hur livet var förr-i-tiden bara historia eller kuriosa.

"Det som har påverkat ekosystemen i Sverige mest är i stället att många växter och djur som förr uppträdde allmänt i landskapet numera förekommer långt mer sparsamt. Ofta är de i dag undanträngda till mycket begränsade områden. Den svenska ”vardagsmiljön” har på så sätt blivit allt artfattigare trots att det totala antalet arter i landet inte har minskat."

             Naturvårdsverket, Biologisk mångfald, Monitor 22 

I en tid som går fortare och fortare glömmer vi bort mer och mer. Vi byter referenspunkter i rasande fart, politiker också. Och eftersom vi tillhör den lyckligt lottade delen av världen kommer vi, även om det regnar och blåser och blir eländigt här, ändå ha det bättre än de flesta andra.

Därför blir det lätt för oss att glömma bort hur det var. Inte i ett romantiserat skimmer, utan hur det faktiskt var. Det onormala blir normalt. Det är det ju fullständigt naturligt att försöka skydda sig själv från upplevelsen av förlust.

"EEA konstaterar att förändringarna redan är här. Nederbörden i södra Europa har minskat, medan det blivit regnigare i norr. Värmeböljor har blivit inte bara blivit vanligare utan pågår också längre. De har orsakat tiotusentals dödsfall senaste decenniet. Floderna har torkat ut oftare. Glaciärerna i alperna har krympt med 2/3 sedan 1850. Avsmältningen av isen på Grönland har fördubblats sedan 90-talet, och isen över Arktis är rekordliten sommartid. Det är trender som kommer att förvärras enligt EEA."

                  SvT Nyheter 121126 

Så - hur ska vi göra för att komma ihåg, när ingen av oss kommer vilja komma ihåg?

                                          Snöbollskrig på 1400-talet

Flood kit finder game

Bild från "the Flood kit finder game"

De har det lite körigt i Storbritannien nu. Två döda och massor av hem under vatten. Men översvämningsinformationen i Storbritannien är, till skillnad från i Sverige, bra. Det finns en hel sajt i ämnet.

"One simple thing you can do to prepare before a flood is to create a kit of essential items and keep it to hand. In a flood, you won't have time to find these essential items so it's important to prepare in advance."

Här kan du till exempel spela "Floodgame". Ett lite töntigt, men rätt stressande inlärningsspel. Här kan du också se och höra vittnesmål från människor som redan har varit med om översvämningar, hitta översvämningsvarningar på kartor och lära dig vad du behöver förbereda dig på.

                                            Så här kan informationen för en enskild ort se ut

"The river level at Polesworth is 2.54 metres.
This measurement was recorded at 19:00 on 25/11/2012.
The typical river level range for this location is between 0.12 metres and 0.70 metres.
The highest river level recorded at this location is 2.55 metres and the river level reached 2.55 metres on 21/07/2007."

På MSB:s sajt kan du också lära dig om översvämningar. Man kan nämligen ladda ner Räddningsverkets tolv år gamla bok .

Naturbriststörning

“Indeed, capitalism works best when children stay indoors in malls and in front of computer screens. It looses its access to the minds of the young when they discover pleasures that cannot be bought”  

                               Orr 2002

"Du kanske får utegångsförbud", sade jag härom dagen till min trettonåring. Det var ett skämt. Han sken upp - och svarade "Åh, precis vad jag vill!" 

Nästa dag diskuterade jag bruket av GPS-sändare på tonårsbarn med min artonåring. "Äh, du vet ju redan precis var du har mig, jag sitter ju på mitt rum och spelar på datorn" svarade han.

Ungar idag tillbringar  över 90 % av sin tid inomhus. Mina också. I England är det idag dubbelt så stor risk att ett barn att skadar sig genom att trilla ur sängen än att ungen skadar sig genom att trilla ner från ett träd. Är det något som ambitiösa medelklassföräldrar diskuterar mycket och oroar sig för, så är det detta, att ungarna sitter inne vid tevespelet eller datorn.

Vi oroar oss för deras hälsa, för deras synutveckling och för ett eventuellt utvecklande av uppmärksamhetsstörningar. Men egentligen borde vi oroa oss mer över vad det här gör med deras förmåga att bry sig om naturen. Vad är naturen? Ett störande moment, där man tvingas ut på uppvisningspromenad med mamma och pappa, en timme då man hela tiden längtar in igen. Suck.

"Föräldrar med en positiv inställning till naturkontakt vill gärna överföra detta synsätt till sina barn. Även om intresset stundom är ljumt så hoppas föräldrarna att gemensamma utflykter och naturupplevelser ska få genomslag i barnens framtida naturkontakt. Organiserad träning är en stark norm och upptar mycket barns och föräldrars fritid. För barn med en fulltecknad fritid betraktas en stund framför datorn eller TV:n som egentid. Barn vars eftermiddagar inte är fyllda med organiserad träning tycks antingen bli mer hemorienterade eller att de vistas mycket utomhus i bostadsområdet, inte nödvändigtvis i närnaturen."

“De är inte ute så mycket”, avhandling av Mattias Sandberg, Handelshögskolan Göteborg 2012

"Nature-deficit disorder" - NDD, uppfanns av Richard Louv redan 2005, när han skrev boken "Last child in the woods". Som framgår av filmen nedan är det fler barn som känner igen varumärken än vad som vet vad en maskros är och hur den ser ut. Är det ett problem?

" I hesitated (briefly) to use the term; our culture is overwrought with medical jargon. But we needed a language to describe the change, and this phrase rang true to parents, educators, and others who had noticed the change. Nature-deficit disorder is not a formal diagnosis, but a way to describe the psychological, physical and cognitive costs of human alienation from nature, particularly for children in their vulnerable developing years."

             Richard Louv hos www.psychologytoday.com

                     Projekt Wild Thing - hur kan vi få barnen att älska naturen mer än sin I-pad?

Nej, nu tar jag ut ungarna i skogen. Vi ska leta efter sprängticka. Och så vidarebefordrar jag den här naturappen. 

PS "Jag har hört om en kille som träffade en arg älg i skogen. Då lade han sig ner och spelade död. Det hade han lärt sig i WoW", sade min trettonåring under skogspromenaden. DS