onsdag 5 juni 2013

Tjuv och tjuv det ska du heta, för du stal min bästa vän

 "Först efter många månader tog modern »initiativet till samspel genom att söka ögonkontakt, le och prata» med barnet. Modern uppfattades inte styras av barnets signaler utan hade svårt att »tona in» barnets tillstånd och känsla. Modern var »oförutsägbar i sitt samspelsmönster och episoderna av samspel var korta och fragmenterade. Barnets förändrade beteende med allt svagare signaler har tolkats som en effekt av att modern inte kunnat eller förstått vikten av att ge ett snabbt och förutsägbart gensvar."
         Presentation av vårdbehovsbedömning, om föräldrar med kognitiv funktionsnedsättning,
"Nyligen publicerade professor Sherry Turkle vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, en forskningsrapport där hon kom fram till att barn kände att deras föräldrar ägnade sina mobiler mer uppmärksamhet än de gav barnen, speciellt vid middagstid, i bilen – och ibland till och med vid läggdags. När du pratar med din bebis och tittar den i ögonen bygger det barnets känslomässiga, sociala och kognitiva förmåga. Kommunikationen störs av ett avbrott, som ett sms eller en mejlkoll:
– Ny forskning visar att 2-åringars förmåga att lära sig ett nytt ord försämrades ganska tydligt ifall samtalet, där barnet skulle lära sig ordet, stördes av att föräldern blev uppringd, säger Benjamin Kenward forskare på spädbarnslabbet på Uppsala Universitet."
         Barn påverkas av vårt mobilanvändande, Vi föräldrar 130312




"När du använder din mobiltelefon minskar du tiden för samtal och uppmärksamhet med barnet flera gånger om dagen, och stjäl IQ-poäng från barnet. Språket är det viktigaste verktyget i uppbyggnaden av intelligens. Språket är under konstant utveckling, och det utvecklas inte särskilt bra av att höra föräldrarna prata i mobilen, och absolut inte när de använder den till annat." Så säger den norske psykologen Magne Raundalen - och tycker att småbarnsföräldrar borde ha "Tjuv och tjuv det ska du heta för du stal min bästa vän" som ringsignal till sina mobiler för att bli uppmärksamma på att mobilen stjäl värdefull tid från deras barn. 

Jag kom att tänka på det här igår när jag intervjuade en barnpsykoterapeut. Hon sade att det enda som på allvar kan väcka stressade föräldrars uppmärksamhet idag är när hon säger något om hur barns hjärnor utvecklas. "För ingen vill ju ha en dum unge".

Ett barn som inte möter sina föräldrars blick, som inte hamnar i samspel med dem, tror sig vara osynlig. Det barnet börjar tro att det inte finns.

Det gör faktiskt ingen skillnad om du är otillgänglig på grund av din mobil eller dator, om du har en intellektuell funktionsnedsättning, om du lider av psykisk ohälsa eller är inne i ett aktivt missbruk. För barnet är det samma sak.

Du prioriterar något annat än barnet. Det gör barnet upptaget med att försöka förstå varför, ofta genom att lägga skulden på sig själv. Det medför att barnet inte har kraft nog att ägna sig åt inlärning eller åt att utveckla kamratkontakter.

Jamen nu blev det väl jäkligt dålig stämning.




12 kommentarer:

  1. Smartfåns är ett Satans påfund..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo. :-) Människor som mår fysiskt dåligt utan dem borde fundera på varför de behöver snuttefiltar dygnet runt. Och låt oss hoppas att de inte är småbarnsföräldrar.

      Radera
  2. Se gärna den här föreläsningen om du är intresserad av ämnet. http://www.ted.com/talks/sherry_turkle_alone_together.html

    SvaraRadera
  3. Tack.. Skickar denna vidare till min fru som är småskollärare och hela tiden får konflikter med barn och föräldrar om mobiler

    SvaraRadera
  4. En gammal ide jag fick på 80-talet vara att det skulle kunna läggas in filter i telefonen som bara släppte igenom vissa samtal och gav telefonsvar om upptaget till andra. Problemet var att det inte alltid är de samma som ska ha prioritet. Var för omständligt.

    En uråldrig dyr lösning som finns är en sekreterare som silar samtal. En liknande effekt kan vi få om mobilen "alltid" lyssnar och ser på vad som händer och lärs upp till en lite primitiv kopia av en sekreterare. En stenhård barriär om den uppfattar att småbarn är nära.

    Bäst genast är om detta med sämre IQ, om det nu är korrekt, sprids till alla som någon gång har kontakt med barn. Sämre språkutveckling eller osynlighet tar nog inte lika hårt.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  5. Bra att du tar upp denna diskussion.
    Jag jobbar med yngre elever 7-10 år och ser hur de redan är alldeles uppslukade av denna mobila värld. På vår skola tar vi undan mobilerna under skoldagen och ser vilken glädje och kommunikation som sker mellan eleverna under skoldagen. Vi ser också vad som händer när de får tillbaks dem....då slutar man kommunicera och alla sitter och tittar i sina mobiler och är helt fokuserade i sin egen värld. Det är fruktansvärt att se. Jag ser dagligen hur föräldrar kommer in till fritids pratandes i sina mobiler, de pratar i telefonen medan de hämtar barnen utan att pratat med varken personal eller sitt barn och de lämnar skolan igen utan kommunikation in natura, bara i sin mobil. Det mest skrämmande jag har sett och då har jag förmodligen inte sett mycket. Det var på en båtfärja på 3, 5 timme. Då placerade ett ungt par sin ca 3-årige son framför en Ipad, med film på. Man stoppar in nappen i munnen och sedan satt sonen där hela resan utan ett pip....medan föräldrarna satt med sina mobila ting framför händerna utan att behöva bli störd av sin son en enda gång. Hualigen, jag blir livrädd vad som händer! Detta samhälle har vi skapat och inte är det så många som reagerar....vilket måste skrivas mer om. Så än en gång TACK, att du lyfter en stor samhällelig problematik. Hoppas jag har fel om gemene man och att fler reagerar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag ser samma sak, orkar inte riktigt bli förtvivlad längre. Har kommit på mig själv med att bli genuint glad och lycklig varje gång jag ser en förälder som pratar med, ser på och är med sitt barn.

      Radera
  6. Jag har också sett vid lågfrekvent kommunalt resande att "alla" föräldrar verkar prioritera mobilen. Det var inte så vanligt för bara några år sedan. Kanske de är vana från allt resande ensamma men kommunicerar traditionellt med sina barn hemma. Den stora utbredda bindningen vid mobilen är ganska ny. Minns hur jag var på en konferens i Amsterdam 90-91 ungefär där en höjdare från USA sa att vi gör prognosen att det kommer att finnas en miljon mobiler i världen år 2000. Kunde inte låta bli att fråga om alla skulle hamna i Sverige för Telia (Televerket?) hade prognosen en miljon för enbart Sverige år 2000.

    Mitt lilla barnbarn som strax fyller ett verkar ha avvikande föräldrar. Vad jag sett pratar ser och är de med sitt barn. Mamman har oftast sin telefon avstängd och ringer upp många timmar senare. Undrar om min son gör så när han blir pappaledig? Nu svarar han snabbt om jag ringer även om han är hemma och håller på med sin son. Ja protester från den yngste kan komma snabbt och de samtalen blir korta. Bättre med bildkommunikation då är alla med i samtalen.

    Ingen såg den nuvarande problematiken med små barn i början av 90-talet. Undrar när det först upptäcktes? Min dotter är lärare och alla mobiler är avstängda under lektioner hos hennes elever eller beslagtas tillfälligt för resten av skoldagen. När jag är på möten med vuxna ringer ofta mobiler och prioriteras. Tyvärr stänger jag heller inte alltid av min, men lovar att bättra mig något för att inte sprida ofoget för mycket. Ibland är mobilsamtalen faktiskt oerhört viktiga. Brand, hjärtinfarkt och svårt gallstensanfall bland annat har hänt. I de fallen har det varit närstående som ringt mig istället för 112 (90000). Nästan alltid kan samtal vänta lite.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    Vänliga hälsningar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rättelse

      Min dotter lär mig nu att sedan januari har alla 4-or ett mobildagis där alla mobiler lämnas och från i höst gäller det hela hennes skola. Alla föräldrar hittills är helt nöjda med systemet och min dotter säger att barnen annars bara spelar dataspel på rasterna.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  7. Det mesta är redan sagt men jag vill ändå tacka för att du tar upp detta. Har själv funderat över det och undrat om det är bra.
    /Gubbe

    SvaraRadera
  8. Bra skrivet. Själv bryr jag mig egentligen inte, har inga barn och har aldrig velat ha. Däremot tycker jag att folk som skaffar barn bör ta sitt ansvar (kanske därför jag inte har barn) och ge barnen bästa möjliga villkor. Nu krockar ju det med moderna småbarnsföräldrars krav på att få ALLT NU UTAN NÅGON SOM HELST MOTPRESTATION. Alltså kommer barnen att få lida även fortsättningsvis.

    /Janne

    SvaraRadera
  9. tack bra. min blogg idag har jag lånat från dig o gett cred till din. men jag är mer arg än jag vet inte vad

    SvaraRadera

Suck, vad jag är trött på spam. Nu får du visa att du är en riktig människa. Välkommen att kommentera! :-)