Kort bildbetraktelse över lycka

                                     Att inte tänka så mycket alls verkar vara det näst bästa man kan göra. 
                                     Det verkar vi dessutom ägna mest tid åt. 
                                     Källa: Killingsworth & Gilbert (2010) A Wandering Mind Is an Unhappy Mind

                                                        Bild lånad från lyckobloggen

Elavbrott i Bagis

"Elen på väg tillbaka i söderort

Södra Stockholm drabbades i dag av ett större strömavbrott. Drygt 81 000 abonnenter hos Fortum var utan ström på eftermiddagen."

SvD 121203

Äntligen kom elavbrottet till Bagarmossen.

3,5 timmar i mörker, mitt i vintern. Det första som hände var att grannbarnen kom inspringande till oss, gråtande och livrädda. De var ensamma hemma, 6 och 9 år gamla. Innan de hade hittat sina ytterkläder och irrat ut på gatan hade de hunnit skrämma upp sig rejält. Efter lite pepparkakor och kortspel och mobilsamtal till deras föräldrar lugnade de ner sig.

Mobiltelefonen, ja. Sms funkade bra, samtal mindre bra. Detta stora behov av att kommunicera.

Ute på gatan var det mörkt som i det inre av Norrland. När man väl har tänt de där stearinljusen - vad gör man då? Plockar fram en påse med lussebullar och spelar ännu mer kort, förstås.

Det första jag ska göra nästa gång jag åker förbi en loppmarknad är att leta efter förströelse i form av fler spel till barnen. Artonåringen satte sig bara intill ett par ljus och började läsa läxor, men trettonåringen och sjuåringen blev rätt spattiga. I och för sig på ett glatt sätt - men jag kan bara föreställa mig hur de hade varit efter två dygn.

Vad gör man sen? Ville gå och lägga mig klockan halv sex. Man blir trött och lugn av mörker.

Trangiaköket och ficklamporna är kvar på Öland, konstaterade vi.  Där gör de inte stor nytta. Skriver upp det på listan. Skriver också upp färdigblandad nyponsoppa och blåbärssoppa och någon form av godis. Tänker att jag helt har missat det där tidigare, behovet av att ha något att göra med händerna. Var det därför de jämt handarbetade förr?


PS Så här låter det i P4 Stockholm dagen efter: (Det är så att man önskar att det hade hållit i sig några dygn)

"Du har inga levande ljus hemma?– Nej, jag de hade glömt köpa det, och ficklampan hittade jag inte, men jag har min tändare, säger Christer Henriksson.Han är kritisk till att så många som över 81 000 var utan el.– Det här är inte acceptabelt i dagens samhälle, säger han."

Om lycka

“The Constitution only guarantees the American people the right to pursue happiness. You have to catch it yourself”
Benjamin Franklin.
  

“Most folks are about as happy as they make up their minds to be.”
Abraham Lincoln

                                               Lyckliga, lediga dagar, Öland, förr-i-tiden. 

"Vad gör dig lycklig?" Det har forskare frågat människor i över 35 år. Det är ett ganska genomtröskat område - och varje gång en ny rapport publiceras, så uppmärksammas den. Vi gillar att fokusera vid lyckan. Den gör bra rubriker: "Svenskar olyckligare", "Gifta män lyckligare än gifta kvinnor", etc.

Två faktorer är alltid viktigast: Familj och inkomst. Man vet att lyckan ökar upp till en viss inkomstnivå. Därefter ökar den inte lika mycket längre. Den som tjänar lite blir mycket lyckligare av några kronor extra än vad den som tjänar mycket blir.

"As the public becomes increasingly worried about climate change, overall happiness scores will decline. Of course, this will only be true to the extent the public is aware of and concerned about climate change."

                Cohen and Vanderbergh, "Resources for the future"

Okej, vi kommer att bli olyckligare av att få reda på vilka förändringar mänskligheten står inför. Kanske allra mest av att se vår egen del  i dem. Att få vetskap om de svårigheter vi står inför skapar ångest. Att ställa om - det skapar istället ny lycka:

"Den form av spirituell förändring som lyfts fram innebär en övergång från en materialistisk konsumtionskultur mot ett ökat fokus på altruism, samhörighet och en starkare naturrelation. Även denna princip har potential att främja mänskligt välbefinnande eftersom vi blir lyckliga av empatiskt beteende, starka sociala relationer, känna samhörighet med naturen och eftersom en konsumtionskultur bidrar till en förödande form av psykisk och social stress i kampen om social status."

        Erik Edquist, "En lycklig omställning av Sverige",  Uppsala Universitet 2012

Det där låter lite väl mycket som ett utdrag ur Miljöpartiets partiprogram för femton år sedan, även om det säkert är sant. Bäst att fråga en gång till. Vad - i omställningsprocessen- gör dig lycklig? 

Liten grundkurs i politik, makt och vanmakt

"Som det ser ut nu kommer världsekonomin år 2100 att vara mellan femton och tjugo gånger större än idag. I en värld skapad i Microsoft Excel är detta inget problem. Men i verkligheten finns något som envisas med att inte växa alls: antalet jordklot. Det enda som tycks finnas i obegränsad mängd på planeten är den mänskliga oförmågan att förstå exponentiella kurvor och dess konsekvenser."

     Andreas Cervenka SvD 121202 

"Den som sår elände skördar vrede"
     text på vägg, Parisupploppen 2005, modern omskrivning från Jobs bok

 "Enkla lösningar på svåra problem är ofta ett framgångsrecept inom politiken"               Carl Rudbeck, Godmorgon världen, 121202

                                                          "window of opportunity"

Vem har makten? Folkets valda företrädare har den politiska makten. De som har blivit valda av oss vill behålla den makt vi har givit dem. (Ända tills den dag de istället vill bli PR-konsulter.) De kommer göra allt de kan för att vidmakthålla sina positioner. I "allt de kan" ligger att ha problemformuleringsprivilegiet. Att man kan omformulera dagens och morgondagens svårigheter.

Eftersom de har makten kommer de säga att de har hela läget under kontroll.

Vad vill de göra med sin makt? De vill omfördela resurser. Antingen hit eller dit. Men de vill ha något att omfördela.

Vad är resurser för en politiker? Resurser är den skatt som medborgarna har betalat. De vill att vi ska kunna - och vilja - betala skatt. Därför har det alltid varit viktigt att vi ska få ut något för de skatter vi betalar in. Även om vi egentligen inte är så behövande just nu. Vi ska få en schysst skola, en bra sjukvård och lite bidrag. Som barnbidrag. Vi ska få pension och sjukpeng. Det är vad vi som betalar skatt vill ha i gengäld för att vi ska fortsätta vara betalningsvilliga.

Vad vill medborgarna? De vill, oaktat sin nuvarande position, få det bättre.

Vad är bättre? Det beror på var du står just nu. Har du ingen mat vill du bli mätt. Är du mätt vill du ha tak över huvudet. Har du tak över huvudet vill du bli underhållen, få gå på teater, byta ut ditt kök i vilket du står och lagar din mat.

Har du plötsligt inget av det du tidigare haft, blir du förbannad. Du känner dig lurad. Om du bara hade fått veta att du skulle förlora allt det du hade! Då skulle du ha hushållat med dina resurser. Om du bara hade förstått att de var begränsade.

"Det verkar som om det från fattigdom går två vägar: Skam eller hat. Skammen är tyst, medan hatet talar."

             Nina Björk, Godmorgon, världen 121202 

Skam får människor, främst män, över hela jorden att ta sina liv när de får det materiellt sämre. Metoderna skiftar efter tillgång. Självmordstalen stiger just nu i Spanien, Grekland, USA, med flera länder.

Hatet får människor att istället slåss på gatorna, plundra affärer, bli politiska extremister. Så länge folk bara tar sina liv stör det inte politikerna. Det är det enskilda, ack så tragiska misslyckandet som blir synligt. Ditt eget fel. När folk går ut på gatorna och slåss blir det mer besvärligt. Staten tvingas bli mer repressiv.

Men det som verkligen stör en folkvald politiker är om skatteintäkterna uteblir. Om det inte finns några skatteinkomster att fördela resurser från - vad finns det då för politik? Alla vill ha ett säkert fördelningsutrymme. Därför finns det inte någon plats för  kritik av ekonomisk tillväxt i Riksdagen. Därför kommer politikerna inte kunna lösa de problem vi står inför. Det är som att be dem hugga av sig benen.

Eftersom det inte finns fler jordklot kommer vi få det sämre. Även om vi har mat för dagen kommer vi uppleva oss som fattiga(re). Ska vi ta våra liv för att konsumtionsutrymmet minskar? Ska vi slåss på gatorna? Finns det en tredje möjlighet?

Vatten är väl vatten, var än det kommer från?

Nu slår Aftonbladet upp vilka länder som i första hand kommer drabbas av klimatförändringar. "Vi har hela listan", typ. Thailand ligger överst. "Svenskarnas favoritparadis". Så bra, eftersom så många svenskar bryr sig om just Thailand så kommer säkert alla tidigare Thailandsresenärer omedelbart börja ställa om nu.

Aftonbladet beskriver också hur stigande havsnivåer kommer påverka kuststäderna i främst södra Sverige. Många av våra större städer kommer vara utsatta, bland annat Malmö, Göteborg, Kalmar och Karlskrona. Som jag tidigare skrivit om är det stigande havsnivåer på runt 2 meter man numera räknar med till år 2100. Länsstyrelsen Skåne har därför satt upp en 3-metersgräns gällande all nybyggnation.

                                                  handkolorerad översvämning, förr-i-tiden

 Men Aftonbladet skriver ingenting om vilka orter som är mest översvämningshotade när det handlar om höga flöden i vattendrag, dvs sjöar och åar som existerar redan innan klimatförändringarna. Där ligger orter som Kungsbacka, Göteborg, Lidköping, Karlstad, Jönköping, Värnamo, Kristianstad, Uppsala, Stockholm, Lindesberg, Örebro, Falun, Vansbro, Malung, Edsbyn, Vännäsby, Älvsbyn och Haparanda i topp.

Som framgår av här, på sidan 8, håller MSB redan på med beräkningar över 200-årsflöden. Något man inte tidigare tyckt ha behövts. Nästa år får vi veta nivåer myndigheterna tänker vi ska planera för att undvika.

Ett hundraårsflöde är en översvämning som beräknas kunna inträffa vart hundrade år. Det var tidigare det mesta man kunde tänka sig skulle inträffa. Ingen vet egentligen när vi kommer att ha haft så mycket översvämningar att vi ska räkna om dem till tioårsflöden, dvs, vänja oss vid det onormala. Men att MSB nu tänker ordna beräkningar på 200-årsflöden är ett steg i den riktningen, helt klart.

I en annan sammanställning från samma seminarieserie " Översvämningsförordningen 2012, regionala träffar" berättar MSB hur framtida olyckor ska redovisas till EU. Men jag skulle så gärna se att vi hade information på allt det där redan idag - innan olyckan är framme. Hur många äldreboenden är det som kommer ligga under vatten om det börjar regna ordentligt? Hur många gruppboenden har tillgång till alternativ värmekälla?

Sedan har vi den tredje källan till översvämningar: Nederbörden. Nederbörden beräknas öka rejält i främst Västra Götaland, Värmland och Jämtland, ökningar med upp till 40-50% på vintern - form av regn.

Ställer man samman havsnivåer, höga flöden, nederbörd och rasrisk så är det främst två städer som står ut som riktigt, riktigt besvärliga att leva i: Göteborg och Karlstad. Så här ser en framtida riskkarta för Karlstad ut, med samhällsviktig verksamhet, kulturminnen, kyrkor och allt inräknat:

                                                MSB: Exempel på riskkarta, Karlstad

Confirmation bias

"Din blogg lider verkligen av selection bias"

"Du menar confirmation bias, va?"

"Ja, just det"

Facebookdialog från igår

Min barndom: "Från A till Ö, avsnitt 5, Allt om ekologi, energi, elektricitet"

Con-fir-ma-tion- bi-as. ("du söker bara information som stärker den hypotes du redan har", typ) Slå gärna det i huvudet på någon som inte tycker som du. Det funkar rätt bra, det ger en överlägsen, akademisk touch åt allt du säger. Uttrycket används företrädelsevis av människor som tror att ny teknik är lösningen på - allt. Och det är viktigt att söka information utanför den egna kretsen. Men jag lovar dig, jag har inte missat att vi snart kan köra våra flygplan på luft, eller någon annan nyhet. Jag har bara inte givit den nyheten samma tyngd som du har. Om du läser ett antal dagstidningar per dag får du verkligen leta för att hitta annat än positiva tekniknyheter. Är det någonting som journalister gillar så är det snabba lösningar på komplexa sammanhang. 

Problemet är nog inte att jag inte läser tillräckligt mycket och inte redovisar det på ett tillräckligt sakligt och objektivt sätt. (Herregud - det här är ju min blogg. Vad ska den vara om inte just mina åsikter?)  Jag läser allt jag kommer över. Det gör mig lugn. 

Problemet är snarare att en stor del av befolkningen är underinformerad om de problem vi står inför. 

"Hallå! Det finns ingen stark stat som kommer hjälpa dig när det blir elände! Hjälp dig själv." Det är mitt främsta budskap. Och det borde väl vilken nyliberal som helt kunna hålla med om?

" Inser ingen konsekvenserna av en situation där alla bara läser böcker som de håller med om? Jag älskar att läsa sådant jag inte håller med om: Åsikter jag inte håller med om ger mig styrka i de åsikter jag har och hjälper mig att utveckla mina egna argument. Ni borde testa själva – det kan vara riktigt givande."

                              Kåkå Olsen, Litteraturmagasinet 121129

Tycker du som jag, tycker du som jag, så gör vi det en annan dag

         

"Människor blir galna i grupp - och återfår sansen långsamt och var och en för sig"

                             UR Play: Systemfel som hotar världen

"När du inte svarade i telefon gick jag in på din blogg istället - och fick klimatångest"  

                            SMS från en vän  

Vad är ångest? Smittar det, som vinterkräksjuka?

Riktig ångest försätter oss först i ett kamp/flykttillstånd som sedan lätt övergår i passivitet och trötthet. Det är jobbigt att ha ångest. Ångesten kan bero på en överhängande fara, men måste inte göra det. Den kan handla om kvardröjande rädsla från sådant som redan tidigare har hänt och den kan vara fullständigt rationell på grund av den information du får. Klimatångest är ett synnerligen dumt uppfunnet begrepp i det här sammanhanget. Det är på samma nivå som tentaångest.

                                               Nina Hemmingson "Jag är din flickvän nu"

Att inse att världen, så som du nu ser den, kommer att förändras  - och det inte på något trevligt sätt, är en mycket omvälvande upplevelse. Det är naturligt att drabbas av en djup oro för sig själv, sina nära och kära och framtiden. Hur ska det gå - med allt? Den oron kan man skjuta undan och gå vidare. Man kan rycka på axlarna och kalla den för klimatångest om man vill - men ångest sätter dig inte i arbete.

Det är först när du börjar vidta några som helst förändringar av den situation du är i nu som det händer något med dig, på allvar. Att hamna i en årlig cirkel som ser ut så här: Läsa en rapport - få klimatångest - gå vidare - läsa en artikel - få klimatångest - gå vidare - se en bild - få klimatångest - gå vidare - läsa en rapport - etc - det förändrar ingenting.

Kan jag ge ångest åt någon bara genom att skriva om obekväma saker? Det hoppas jag inte. Jag hoppas att jag kan få dig att kavla upp ärmarna och börja förändra saker.

"En bekant skriver i ett mejl att "psykologisk forskning visar att den som lyckas ljuga inför sig själv är en mer övertygande lögnare också inför andra (självlögn kan därför ha gynnats av evolutionen)". Detta är lite läskigt. Om vi blir bättre lögnare inför andra om vi lyckas ljuga för oss själva och om vi kollektivt reagerar på budskapet om vår civilisationens slut. Då hjälper vi varandra att ljuga för oss själva och blir därmed ännu bättre på att övertyga andra om att ljuga för sig själva..."

                      David Jonstad, Effektbloggen 121128