onsdagen den 27:e februari 2013

Värderingsfrågan

"Så det är faktiskt på vippen att jag överhuvudtaget skrivit på för Föräldravrålet. Jag har länge övervägt om jag inte istället ska göra som någon av mödrarna i Pompeji: ”Spring inte lilla vän, kom här till mamma och lägg dig hos mig. Nu blundar vi och tänker på annat. Jag ska hålla dig hårt intill mig, in i evigheten”.
Det vore så mycket enklare."
           Daniel Sjölin på Föräldravrålsbloggen 130227 


Det är inte mer fakta vi behöver för att ställa om. Vi behöver poeterna. Vi behöver författarna, musikerna och konstnärerna. Vi behöver komma i kontakt med våra djupaste känslor.

Att inte leva i enlighet med sina värderingar gör ont. Hur dövar vi den smärtan?

20 kommentarer:

  1. Genom att leva i enlighet med sina värderingar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men det är ju så svårt. Man köper saker trots att man inte tror på överkonsumtion, man åker bil trots att man borde åka kollektivt, man slentrianäter kött trots att man vill äta vegetariskt.....

      Radera
    2. Jag upplever det inte som det minsta svårt. Jag tror att det hänger på vilket sammanhang man befinner sig i. Om du ständigt bombarderas med konsumtionsbudskap och alla runtomkring dig är konsumtionszombies så är det klart att det är svårt.

      Jag bor på en gård och det var 6-7 år sedan vi kastade ut teven (även SVT är ju trots allt reklam för en sjuk livsstil). Att lämna den här vackra miljön för att åka in till stan och handla tar alltid emot och sker bara i nödfall. Inte av hänsyn till miljön, utan för att det helt enkelt inte är någon trevlig upplevelse i jämförelse med att beskära träden, påta i landen eller som idag stå i solen och hugga ved.

      Jag har varit vegetarian och delvis vegan i 14 år p.g.a. den helt skamlösa och vidriga köttindustrin, men nu äter jag utan vidare upp grisarna som med välbehag hjälpt oss ogräsrensa, göda upp och kultivera våra odlingsmarker. Förutom vad de hittar i markerna lever de av foderrovor, jordärtskockor, potatis och hushållsrester. Vegetarisk mat klassar jag som en sorts skademinimering när man råkat hamna utanför det ekologiska kretsloppet. Det viktigaste är att ta sig in i kretsloppet igen.

      Radera
    3. Det tror jag är att överdriva. Du har fler barn än mig, du skriver fantastiska texter och Korpskog är ett makalöst vackert namn.

      Det är viktigt att komma ihåg att du som individ inte har något ansvar för hur samhället ser ut. Om du på allvar skulle försöka förändra samhället i den riktning som är nödvändig så skulle du i bästa fall bli utfryst och exakt hur du lever ditt liv i ett sjukt samhälle har ingen nämnvärd effekt.

      Njut av livet här och nu och var glad över att du har idéer om hur du vill fortsätta njuta av det. Det är resan som är grejen, inte målet.

      Radera
  2. "Föräldravrålet" är så typiskt svenskt. Alltså, typiskt svenskt i den bemärkelse som blivit den förhärskande de senaste, säg, tio åren: Outsägligt själviskt, exhibitionistiskt och med en LÅTSAD hänsyn.

    Jag måste säga att jag ibland njuter av att vårt välstånd kulminerar i detta nu. Våra barn kommer förvisso att vara fattigare, sjukare och få slita mer än oss. Men det kommer också att innebära att de kommer att distansera sig från vårt självgoda, lobotomerade, förment upplysta och antiintellektuella samhälle. Värden som gemenskap, närhet och kontroll över tillvaron kommer att vara viktigt igen när nästa generation är vuxen.

    Att använda sina barn som ursäkter för att marknadsföra sin egen förment ekologiskt upplysta och rädda-världen-livsstil är bara vulgärt.

    Rannsaka er själva, ni som gillar Föräldravrålet på "Fejjan", vad är era verkliga intentioner? Visa att ni har ynglat av er?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har förstått att det är fler än du som känner så. Men för mig finns inga dåliga ingångar till omställning.

      Radera
  3. Om vi var 7 miljoner människor på jorden skulle alla kunna leva hur omiljövänligt de än ville. De skulle kunna torka sig i baken med fjällrävar och äta guldströsslade kolibris till frukost vareviga dag med tio bilar per familjemedlem och gratis bensin för all framtid. Nu är det inte så få människor på jorden som ska dela på resurserna. Överbefolkningen är grunden till det predikament vi står inför. Så det är lustigt att dom som har störst del i orsaken (föräldrarna) skriver upprörda bloggar till den publik som har minst incitament att göra något (politikerna).

    Men jag håller med dig Maria, det finns inga dåliga ingångar till omställning.

    Samtidigt ökar Sveriges befolkning med över 100 000 människor per år. Det kommer nog att sluta jättebra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I en förenklad svartvit värld så stämmer den beskrivningen.

      I verkligheten är det dock ett betydligt större problem HUR människor lever än exakt hur många vi är. Självklart finns det en gräns för hur många människor som kan leva hållbart på planeten och den siffran är förmodligen passerad för länge sedan, men det innebär inte att livsstilen plötsligt är en ickefråga.

      Säg att fotavtrycket för en pygmé i Amazonas som lever enligt deras uråldriga traditioner lämnar en tiondel av fotavtrycket för en fattig herde i Botswana som i sin tur lämnar en tiondel av fotavtrycket för en Amish-bonde i Ohio som i sin tur lämnar en tiondel av fotavtrycket av medelsvensson så förtydligar det problematiken. Hur många kan vi då leva på planeten? Ja det hänger ju helt på HUR vi lever.

      Relationerna är naturligtvis påhittade men kan ligga närmare sanningen än vi skulle vilja.

      Radera
    2. Att folk av moraliska skäl skulle avhålla sig från att skaffa barn skulle förresten bara få effekten att alla de som är omedvetna, ignoranta eller egoistiska relativt sett skulle växa som andel av befolkningen vilket på sikt skulle vara förödande. Så det bästa är att leva rätt, skaffa många barn och lära dem hur man lever rätt. :)

      Radera
    3. Så där brukade jag också tänka. Men jag tror att vi för länge sedan passerat den sista avtagsfarten. Nu är det bara att gasa mot betongväggen som gäller. Eller varför inte avgrunden, som i den där filmen Thelma and Louise?

      Så foten på pedalen mina vänner, nu är det bara kampen om att bli siste man kvar på den sjunkande livbåten. (av Anonym27 februari 2013 16:23)

      Radera
  4. Det blir bra det här, bara massvälten rycker bort sex-sju miljarder av oss.

    SvaraRadera
  5. Bra Maria!

    Har besökt Pompeji och det gav en känsla av viktig erfarenhet. De flesta lämnade staden i tid men allt för många blev kvar och gipsavtryck av hålen de lämnade i askan kan nu betraktas. Ibland har vi lång tid som de i Pompeji att fatta beslut, dvs några dagar av tilltagande små jordbävningar och buller. I dagens NyTeknik toppas utsidan av solstorm och två sidor inne tar upp ämnet och att idag har vi 30 minuters varning vid en extremt kraftig solstorm, dvs om den inträffar på kontorstid. 2003 inträffade en måttlig solstorm 900 nanotesla som slog ut el i Malmö. 1989 blev Quebec i Kanada utan ström för sex miljoner invånare för 480 nanotesla. 1921 när el inte betydde så mycket brann telegrafstationen i Karlstad för kanske 5000 nanotesla. Kända rekordet, dock utan mätning, kallat Carringtonhändelsen, drabbade 1859 när telegrafer och skeppskompasser levde eget liv och norrsken syntes över större delen av jorden. Nu skulle det antagligen bränna upp stora delar av alla transformatorer på en eller flera kontinenter. Reparationer skulle ta åratal, om man inte hinner stänga av alla ledningar.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är alltså kraftiga solstormar vi ska hoppas på för att få slut på slakten av det livgivande systemet? :)

      Radera
  6. 18:24.
    Behövs en spaning på andra sidan solen för att säkert i tid få förvarning om hot mot våra nät. Solen roterar med ett soldygn på om jag minns rätt 14 dagar. Ett utbrott kan alltså ske som vi inte uppfattar förrän allt för sent. MSB gjorde en analys i slutet på förra året där de räknade med varsel ett par dagar i förväg. I det scenariot tar man beslut att stänga elförsörjningen under två dygn i Stockholm, Göteborg och Malmö trots vinter och många minusgrader, för att skydda systemet.

    Men för att få bättre förvarning verkar endast en katastrof vara lösningen. Kraftiga solstormar är vanliga men träffar sällan jorden. Det finns en satellit 1,5 miljoner km från jorden vid Lagragepunkt 1 som registrerar solvindar men det ger bara en halv timmes förvarning. Här i Sverige bara på kontorstid så har vi tur hinner institutet för rymdfysik i Lund nå någon på Svenska Kraftnät som törs bryta strömmen.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  7. Varför finns det ingen politiker i Sverige som pratar om framtidsfrågor som verkligen betyder nåt?
    Är taburetterna viktigare än allt annat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man brukar säga, att idag är politikerna barnmorskor, dvs de tar emot en färdig produkt. För tjugo-trettio år sedan var de mer av inseminatörer, skapade själva resultatet. Om ingen annan pratar om framtidsfrågor (fast jag skulle nog kalla dem för nutidsfrågor) så gör inte politiker det heller. Det är en förklaring.

      En annan är att eftersom vi har personval så lönar det sig inte att vara trogen en idé på lång sikt. Allt handlar om triangulering. Vi väljare förväntas ha mycket kort minne. Det är nog dags att visa att vi inte glömmer.

      Radera
    2. "Varför finns det ingen politiker i Sverige som pratar om framtidsfrågor som verkligen betyder nåt?"

      Eftersom de då inte skulle vara politiker speciellt länge till. Frågan är om de skulle få något jobb överhuvudtaget efter det. Ett livs levande exempel är ju t.ex. Staffan Delin.

      Radera
    3. Just precis, en politiker som tar upp de ämne man inte får tala om, åker snabbt ut i kylan.

      Radera
  8. Åh, bra skrivet av Sjölin. Tyckte hans sommarprat från 2012 var helt suveränt och mycket skarpt om såväl Sverigedemokraterna och Medelklassen - kan rekomendera en lyssning på det:

    http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/116704?programid=2071

    Och - tack Maria för din blogg!

    SvaraRadera

Suck, vad jag är trött på spam. Nu får du visa att du är en riktig människa. Välkommen att kommentera! :-)