onsdag 13 februari 2013

Hästköttspanik, brödkravaller, jaktuppror

"Vi kräva socialistisk regering som sätter som dagsverke att föra ut direkt och på allvar folkets enkla krav. Till exempel omedelbar utdelning och styckning av odlad jord. Även statslån åt jordbruksnybyggare. De försigkomna, såväl små som storjordbrukarna, reda sig nog. Det är inte näringsproblemet som man bör tänka på utan sysselsättningsproblemet. Ju flera små nyodlingar desto större utsikter för den reella industrin att existera. "
           brev från Arvid Ahl i Avesta till Branting 1917 

Brödupproret 1917. Bild: Göteborgs stadsmuseum.

Just nu råder någon slags hästköttsoro i kvällspress och sociala medier. Jag funderar på vad som verkligen skulle få svenska folket att lyfta på sina rumpor, lämna sin I-phone och gå ut på gatan för att göra uppror, på riktigt. En oplanerad kravall och inte en organiserad kampanj. Inte hästkött, det är klart. Men amorteringstvång på bolån? Knappast. 

Bröd, däremot, det är något värt att slåss för. Sverige hade sitt första bröduppror redan 1855 i Jönköping. Brödupproret 1917 är mer känt, det skrämde verkligen upp politikerna. Idag kan det vara lite svårt att förstå att man vill slåss för bröd. Bröd är ingen högstatusprodukt. Vi har så mycket mat att välja på att vi lätt kan välja bort bröd. I generationer har bröd varit det sista man har haft att ge sina barn. Tillgång till bröd är det som har stått mellan liv och död. 
"Krisen började redan på sensommaren 1855. Livsmedelspriserna steg kraftigt i staden. Priset på råg och vete steg avsevärt, och potatisen blev snabbt dubbelt så dyr mot normalt. Priserna steg dag för dag under hela hösten"
          Agneta Åsgrim-Berlin, Jönköpings museum, SR "Brödupproren"

Även norra Öland hade sitt eget artonhundratalsuppror: Bödaupproret 1850. I artikeln nedan beskrivs det som en följd av att "vanligt folk" ville sno träd. Men det var mycket, mycket mer än så. I  samband med reformationen blev all skog på norra och södra delen av ön kronans skog. Det medförde att vanligt folk inte fick plocka blåbär, lingon eller svamp, skjuta sig en hare till middag eller någonstans köpa virke för att kunna bygga sig en båt.
"Allvarligaste incidenten var det så kallade Bödaupproret på Öland i mitten av 1800-talet. Många fattiga bönder stal virke till tjärbränning, kalkbränning och husbyggen mitt framför ögonen på kronans jägmästare, och 1850 blev protesterna så våldsamma att 110 soldater kallades in från fastlandet för att slå ned det folkliga upproret. Och i dag är Böda förvandlat till en ekopark med naturreservat, gammal ängstallskog, ädellövskog, nordamerikansk tujaskog och gamla ekar med murgröna som slingrar sig runt träden. Träd skyddade från de enskilda medborgarnas okänsliga ­avverkning."
           Gemene man har blivit miljöaktivister" Expressen 121119
En rest från tiden när Öland var en enda stor kunglig jaktmark. 
Det är för jäkligt att beskriva fattiga människors desperata kamp för att överleva på det här sättet. På norra Öland var hundar av tvång trebenta. För att kungen hade så befallt. Man ville vara helt säker på att ingen jakt, förutom kunglig jakt bedrevs.

Jag har intervjuat äldre ölänningar som har hört sina släktingar berätta om hur illa sedda jägmästarna var. Hur de tömde kvinnornas lingonspann i sjön bara för att de kunde. En man berättar hur hans farfar och några grannar klädde ut sig till kvinnor och började plocka bär. När jägmästaren dök upp för att ta deras bär slog de ner honom.

Nu är jag inte någon stor förespråkare av våld. Men vad är egentligen värt att slåss för 2013? Och år 2030? En annan viktig fråga är, vem vill du slåss sida vid sida med? Kommer det att vara samma skara människor som du delar åsikter med idag?

18 kommentarer:

  1. Svaret på frågan; Samma som då, familj och goda grannar.

    SvaraRadera
  2. Det är rätt skönt att vi slipper se allt det våld och hot om våld som ligger bakom vår välfärd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men värre är att vi inte ser den idealism som även den ligger bakom välfärden. (och då menar jag inte det socialistiska utsugningsystemet som varit sedan andra världskriget utan det som grundlades med upplysningen.)

      Radera
    2. Men värre är att vi inte ser den idealism som även den ligger bakom välfärden och det svenska undret fram till ungefär 1970. Då menar jag inte den socialistiska utsugningen utan det som påbörjades med upplysningstiden.

      Historiekunskaperna är bortsopade av Arvidssons enhetsskola.

      Radera
    3. Det där får du nog utveckla för att en indoktrinerad nolla som jag ska kunna förstå.

      Radera
    4. Öum, nu blir jag osäker, hur skall man förklara något som man "bara vet" genom att vara vetgirig. Jag ger lite boktips:

      -Några av Linnés reseberättelser och andra samtida svenska författare eller levnadsteckningar om dem.
      -Illiaden (utanför ämnet men bra för jämförelser om människors eviga frågor.)
      -Någonstans på internet finns en berättelse om en lärares avskedstal på sin skola på 1800talet, där han berättar om sin karriär. Det kan ha varit i Vånga?
      -Läs om folkskolereformen.
      -Allmänt om styrelseskicket i Sverige innan 2vk, innan de statligt sanktionerade intresserorganisationerna.
      -Viktor Rydberg bland annat. Den siste atenaren, Vapensmeden.
      - Carl Larsson och andra samtida samhällsdanare.
      -Boken "När svenskarna upptäckte världen" samt "Den stora expeditionen"
      -Läs om prästen August Klo i Västra Tunhem Västergötland. Kan ev stå i:
      -Boken, Skara stift genom 1000 år. Där lyser den positiva sidan av kyrkan igenom som man aldrig ser om i media.
      -Vägen till träldom av F. Hayek, de första kapitlen räcker.
      -Lite om traditionell konservatism (den delen som arbetar för samhällets utveckling)
      -En förnumstig antologi? från typ trettiotalet som heter "Min mor". Inte för mödrabeskrivningarna utan för miljöbeskrivningarna.
      -Skattesystemets historia av skatteverket som fanns att ladda ner på skatteverketets historia.
      -I äldre hembygdsböcker kan man ofta se om idealister från förr.
      -Allmänt äldre svenska böcker, innan andra världskriget, div innan Europas kultur slogs sönder. Botanisera på bibliotekets lager. De naturälskande psalmerna.
      -Mandelgren, Cavallius mfl kulturtecknare.
      -Har du läst i Lund och fortfarande möjlighet kan du titta i Smålands nationsböcker från innan 1968 och efter så ser du skiftet tydligt.

      I mycket gammalt lyser fattigdomen och hjälpsamheten mot omgivningen igenom. Naturligtvis kan man hitta motexempel som baggböleri och liknande rovdrift men mentaliteten var fullständigt annorlunda verkar det som.


      Radera
    5. Hittade denna att botanisera i:

      http://runeberg.org/svlartid/1928/0885.html

      Det finns nog mycket gamla tidskrifter att läsa om odlingsbildning. Till exempel Henriksson i Dals-Rostock.

      Radera
  3. Tänkvärt, brödupproren är inte många generationer bort!

    Nu lever vi i en tid där de flesta tror att allt kommer att förbli som alltid har varit (dvs några årtionden)... Mat i överflöd, fred och påstådd frihet... Det enda man slåss för är rätten att öka sin konsumtion ytterligare - allt i den heliga tillväxtens namn, Amen.

    SvaraRadera
  4. Friheten är alltid värd att slåss för.

    Nej, jag betecknar inte frihet som rättigheten att välja mellan olika alternativ som gynnar den industriella världssekonomi och som därmed ruinerar mina barns framtid.

    SvaraRadera
  5. Trebenta hundar av tvång, usch. Visste väl att jag gjorde rätt när vi skulle vakta kungen. Var trevligt med konsekvenserna för mig redan då, men ytterligare ett argument att ha.

    Trodde inte jag skulle behöva använda det jag lärt mig i främst lumpen mot landsmän, mer än möjligen mot enstaka rånare. Fortsätter än att försöka förebygga behov av våld. Men häller någon avsiktligt ut min skörd av bär ...

    I dagens Ny Teknik finns en artikel "Artificiellt medvetande för första gången inom räckhåll" kan det vara något att kämpa sida vid sida med? Bäst att hålla sig informerad om utvecklingen även om det är svårt att hinna. Såg först igår på nätet att Wireds chefredaktör Chris Anderson sedan länge (november) helt gått över till att satsa på sitt företag som heter 3D Robotics och sysslar med byggande av små flygande robotar. Ja 3D printing är en del av verksamheten. Ser till min glädje att det lönsamma svenska företaget gått upp 9,8% idag och över 400% på ett år. Chris Anderson är så framgångsrik författare att bokinkomsterna nog räcker länge om det skulle behövas. Som hobby får man använda små flygande robotar om de håller sig lågt nog. Deras syn kan kanske behövas om vi måste ut på gatorna och kräva bröd, ja givetvis som hobbykravall.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  6. Som vegetarian slipper jag hästköttsoro.

    Mer skrämmande nyheter från England:

    http://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/health-news/sarslike-virus-spreads-persontoperson-in-the-uk-8492750.html

    Mvh, Martin i Stockholm

    SvaraRadera
  7. 9000 svenska hästar försvinner varje år enligt Skånska Dagbladet. Kanske någon blir oxfile någon stans i Sverige och någon annan bara korv.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag äter hellre en häst än en traktor. :)

      Radera
  8. När jag växte upp på 70-talet minns jag tydligt farsans moster som var född 1899.

    Vid varje större middag var hon mycket tacksam över maten som bjöds och hon berättade med fasa om bristen på mat här i Sverige under första världskriget. Och då hade det trots allt gått 60 år sedan dess.

    Skräcken av att inte ha tillräckligt med mat satt kvar i hela hennes liv.

    SvaraRadera
  9. Känner igen berättelserna från min mormor, född 1895.

    Hon berättade om SIN mor, hur hon tyckte hon var elak när hon bakade. Råkade mormor eller något syskon spilla lite av mjölet ut på golvet fick dom sig en hurril, mjölet var heligt, det var mat och vissa vintrar var man hungriga mest hela tiden.

    Matkravaller 1917, när fattiga arbetare gick runt i byarna och rotade runt i bönders källare efter sättpotatis.

    Det är bara ett par generationer sen, och mest troligt kommer mina barnbarn att få uppleva liknande saker.

    Jag brukar se konsumtionsåldern som en parentes i mänsklighetens långa historia, till syvende och sist kanske den bara omfattades av ett par generationer?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Får mig att tänka på Cattons klassiker "Overshoot" där han skriver om hur man i Ryssland fick ha posterade beväpnade vakter för sitt utsäde. Han liknar vårt sätt att föda oss själva med hjälp av fossil energi som utarmar markerna och skapar populationsbubblor vid att äta upp sitt utsäde. Vi äter våra barns mat. Men kommande generationer är inte värda att slåss för. Självklart inte. Våld är ajabaja.

      Radera

Suck, vad jag är trött på spam. Nu får du visa att du är en riktig människa. Välkommen att kommentera! :-)