torsdag 31 januari 2013

Hel och ren under

"Norra Djurgårdsstaden i Stockholm kommer att bli ett state-of-the-art när det gäller hållbart byggande och klimatsmart förvaltning. Fokusområden är klimatsmart energianvändning och miljövänliga transporter, kretsloppssystem samt möjlighet till hållbar förvaltning och livsstil."
             "Omvärldsbevakning- Svensk byggbransch" 130114
      AJ Landskapsarkitekter AB tänker sig miljön i Norra Djurgårdsstaden så här.
      Är det någon mer än jag som tänker "träsk"?

Det var länge sedan man läste något nytt om Norra Djurgårdsstaden. Det där klimatsmarta stället där folk måste ha rätt livsstil för att kunna få en bostad. Desto mer har vi läst om Slussen och risken för översvämningar och saltvatteninträngning där.

2011 bad (s)-politikern Tomas Rudin kommunstyrelsen om en redogörelse för "stadens beredskap för havsvattennivåhöjningar samt för stadens planerade åtgärder för att minska dess konsekvenser." 

här svarade man i februari 2012. Ärendet remitterades till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafik- och renhållningsnämnden, Stockholms Hamn AB samt Stockholm Vatten AB. Alla är nöjda och glada och beskriver bara Slussenområdet som ett -eventuellt- problem.

Men finns det inte andra områden som också kan vara problematiska?
Jo. Redan 2009 skickade SMHI ut en enkät till landets kustkommuner där de ombads redogöra för vilka områden i deras kommuner som låg i farozonen att bli översvämmade.

Då svarade Stockholm SMHI så här tydligt:
• Riksbrodammen och Stallkanalsdammen i Norrström läcker in havsvatten vid havsvattenståndsnivåer >92 cm över medelvattenstånd. Inläckage av allt för stora mängder saltvatten kan påverka Mälarens funktion som drickvattentäkt genom att tillverkningen av dricksvatten försvåras eller slås ut. Det finns även risk för att det leder till högre vattennivåer i sjöar och vattendrag pga. minskad uttömning till havet. Stockholms hamn ansvarar för regleringen vid dessa tappställen.
• Vid Slussen finns risk för översvämning av tunnelbana och annan infrastruktur vid extremt höga havsvattenstånd. På samma sätt som vid Riksbrodammen och Stallkanalsdammen finns även här risk för inläckage av saltvatten.
• I Hammarby Sjöstad finns det eventuellt risk för översvämning av huvudsakligen bostäder vid extremt höga havsvattenstånd.
• Norra Djurgårdsstaden är ett stadsutvecklingsområde med nya bostäder och arbetsplatser i kombination med befintlig hamnverksamhet med förorenad mark som kan översvämmas vid extremt höga havsvattenstånd, med risk för föroreningsläckage som följd.
• Hamnverksamhet i delområdena Värtahamnen, Frihamnen och Loudden kan få problem med översvämning vid extremt höga havsvattenstånd, vilket innebär risk för störning av hamnverksamheten och eventuell risk för läckage av förorenad mark.
Det är något med dagvattensystem och Norra Djurgårdsstaden och det där med att vara hel och ren under. 

Man sanerar bara marken som ska bli till grönytor, inte den mark som husen ska stå på. Och runt omkring hela området är en stor del av ytorna asfalterade - de brukar vara det i hamnar. En hög andel hårdgjorda ytor medför försämrade avrinningsmöjligheter. 

Jag undrar så för vilka flöden det där nya bygget är dimensionerat. Klarar det höjda havsnivåer, nederbörd och storm på en och samma gång? 

Om inte kanske folk där inne ändå borde få tända en cigg för att lugna nerverna när det blåser upp?

10 kommentarer:

  1. Vore intressant att höra lite om översvämningars positiva effekter. Det är ju en naturlig del av ekologin i alla områden med vattenflöden. Såvitt jag förstår har de egentligen väldigt få negativa effekter? Om man bortser från detaljen att det finns människor korkade nog att skapa byggnationer och annat som inte klarar översvämningar i översvämningsområden. Självklart jobbigt för den drabbade men jag har svårt att uppbåda någon djupare ömkan för den typen av självförvållade problem i värld full av verklig tragik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja - möjligheterna till risodling kanske ökar? Fast det är ju i och för sig inte så bra för klimatet med odling under vatten.

      Radera
    2. Du talar om små skillnader i vatten nivån eller i säsonsgsvariationer i vattenflöden. Översvämningar är något helt annat. Blotta definitionen av ordet översvämning är ju något negativt. I vissa enstaka, högst unika fall är det positivt med översvämmningar, men dessa är högst förutsägbara och ändå i viss mån oregelbundna. Nilens översvämningar i Egypten till exempel. Något annat exempel kan jag inte komma på just nu. Vissa översvämningar av sötvatten kan leda till en förbättring av jordbrukslandet när vattnet sjunker undan men det sker på bekostnad av de innestående skörden och alla byggnadsverk på marken.

      Man kan odla ris utan översvämningar av sötvatten, men man kan def. inte odla ris med ständiga okontrollerbara översvämningar. Problemet med översvämmningar som Maria talar om är inte att några hus på ett låglänt område blir förstörda utan en permanent hög vattennivå som gör bebyggelse omöjligt i stora områden eller i vissa fall med enstaka katastrofala effekter som när dammar eller fördämningsverk brister.

      Saltvattenöversvämmningar har inga goda biverkningar någonstans. Det förstör jorbruksland för miljoner människor världen över, i en allt ökande takt.

      I den här bloggartikeln handlar det ju om att politiker sponsrar/godkänner bebyggelse på platser som vetenskapen anser olämpliga på grund av framtida permanent förhöjda vattennivåer.

      Radera
    3. Glöm inte att marken inte är helt sanerad.

      Radera
    4. Odla ris är knappast bra för planeten men det är inte städer heller och de kommer ju stor del hamna under vatten eftersom de ofta ligger kustnära. Vi människor är inte allt här i världen.

      Radera
  2. Saltvatten som läcker in i dricksvattentäkter kan aldrig vara bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte heller en översvämmning med sötvatten är något att hurra för när lerblandad gegga+bakterier rinner ner i brunnen/dricksvattentäkten.

      Det är därför det alltid blir brist på dricksvatten i översvämmningsområden, fast man skulle kunna tro att det skulle vara tvärtom.

      Radera
  3. Det här är en icke-nyhet. Man sanerar inte allt, det har man aldrig gjort. Den som skrivit riktlinjerna är Naturvårdsverket, så du får vända dig till dem med klagomål... Skulle varenda förorening bort skulle bostäderna bli flerdubbelt dyrare. Däremot bör man ju utvärdera möjligheterna att föroreningar sprider sig i varje fall,och om det är så bör man nog ta bort dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, om man vet att det är ett område som med stor sannolikhet kommer drabbas av framtida översvämningar, redan innan man börjar bygga - och väljer att kalla det för det klimatsmartaste som finns, då är det iallafall rätt cyniskt.

      Radera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera

Suck, vad jag är trött på spam. Nu får du visa att du är en riktig människa. Välkommen att kommentera! :-)