tisdag 15 januari 2013

Torkan, djuren, maten - nu och sedan

"The drought has absolutely put me in a survival mode and I finally decided there was no way to fight this. If we don't get some rain pretty quick, it will be the end of the world in Oklahoma as far as the cattle business is concerned," said Donica, 47, whose ranch is near Ardmore, Okla.
           Huffington Post 130114 



Nu: I Mellanvästern råder svår torka. Antalet boskapsdjur nu är 91 miljoner djur, den lägsta siffran på 60 år. Bönder säljer av sina djur eftersom vattenresevoarerna helt sinat. Huffington Post skriver att köttkonsumtionen i USA har minskat med 16% under de senaste tio åren. En följd av krisen, priserna och torkan.

Sedan: SMHI:s nya klimatanpassningsportal har tagit fram en karta över hur marktorkan kan komma att se ut i Sverige framöver. Lägg till att SMHI är rätt försiktiga i sina scenarier. Det kommer förmodligen gå fortare. Torkan bli ojämnt fördelad över landet. Vissa delar (Gotland, Öland, Skåne, Östergötland) blir mycket mer utsatta än andra. Gradvis är en bra portal som ger handfasta råd till den som i framtiden ska försöka leva på vad marken ger. Och det är många som ska det. Sverige ska ju försörja andra länder också. Sådana som redan idag är svårt utsatta för torka, som Spanien.


                                              Dagar med torka i marken, nu och sedan 

Korkat: Vi bygger hus på jordbruksmarken. Jordbruksverket har precis publicerat en rapport om hur det sett ut under de senaste 6 åren, kommun för kommun.

15 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. http://www.supermiljobloggen.se/2013/01/matkrisen-forvarras-av.html

      Radera
  2. Oj hade ingen aning om att köttkonsumtionen sjunkit i USA. 1 promille av åkermarken 2006-2010 och stigande bebyggelse av åkermark i Sverige.
    Städer ligger nog nästan alltid nära bra jordbruksmark. Går därför att förmoda att det är den bästa marken som går åt nu när städer växer.

    Blir dyrare mat, men hur mycket? Om torkan ökar på stora jordbruksområden blir kött kortsiktigt billigare med ökad slakt. Hälften av all mat förstörs av skadedjur mm i tredje världen och hälften kastas hos oss rika. En bra potential för mer mat.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  3. There's nothing fundamentally wrong with people. Given a story to enact that puts them in accord with the world, they will live in accord with the world. But given a story to enact that puts them at odds with the world, as yours does, they will live at odds with the world. Given a story to enact in which they are the lords of the world, they will ACT like lords of the world. And, given a story to enact in which the world is a foe to be conquered, they will conquer it like a foe, and one day, inevitably, their foe will lie bleeding to death at their feet, as the world is now.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å, jag hade faktiskt inte tänkt på att det är mitt fel. Men du, Daniel, det finns nog feel-good-bloggar så att det räcker och blir över till alla. Gå du och läs en sån istället.

      Radera
  4. Intressant att Stockhomsområdet och skärgården blir hårt drabbat av torkan. Hade jag faktiskt inte väntat mig.
    Jag hade uppfattningen att det skulle bli blötare och blötare i Göteborgstrakten, men på denna karta ser det ju ut som om de också får torka. Eller kanske är det mer extremer med både torrperiod och extremt blöta perioder som väntar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enl deras scenarier ökar nederbörden mest på vintern, och då som regn. På sommaren ser det ut att bli fler skyfall. Och torka. Mer extremt väder, helt enkelt.

      Radera
  5. "Kul" att det är fler som uppmärksammar torkan i USA.
    Här är en länk som tydligt visar hur det är.
    http://droughtmonitor.unl.edu/

    MVH
    Draken

    SvaraRadera
  6. Jordbruket i stora delar av världen är beroende av bevattning. Bevattning försaltar marken, eroderar den och som vattenkälla används ofta ändliga fossila reserver. Effekten är att hundratusentals hektar mark förstörs varje år. Jordbruket (där man använder monokulturer av ettåriga grödor) är alltså per definition inte något hållbart sätt att producera mat. Anledningen till att vi ändå gör det är att det är enda sättet att försörja städer med livsmedel. Så även städerna har ett bäst före-datum som närmar sig i med snabb takt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varför försaltas marken av konstbevattning? Jag är nyfiken.

      Radera
    2. Även sötvatten innehåller ju salt, som i de torra områden där bevattningen verkligen behövs blir kvar i marken och till slut gör det omöjligt för växter att leva på.

      Jordbrukets metoder är självklart väldigt onaturliga, de går i korthet ut på att återskapa ett katastroftillstånd i naturen varje år. Det finns mängder av saker man kan göra för att lindra skadorna, som växtföljd, träda, omkringliggande perenner, undvika slänter helt, marktäckning, tillföra mycket gödsel o.s.v.

      Om man gör allting rätt så är det så arbetsintensivt att vi inte längre skulle kunna göda en stadsbefolkning som själva inte hjälper till med arbetet.

      Radera
    3. Robotar kommer snart in för enklare arbetsintensiva jordbruksuppgifter. Det blir billigast så. Problemet tidigare var att få robotar att "förstå" vad de såg. Ogräsrensning och snigelplock kan bli en tidig uppgift. Annars håller jag med om de två första styckena.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  7. Peak oil, peak fosfor (typ 30 år), peak sällsynta jordartsmetaller och speciella mineraler, peak rent vatten, försvinnande biodiversitet, peak fiske, peak population... Före den billiga energin, bevattningen och konstgödningen klarade jorden 1 miljard människor, nu är vi 7 miljarder som kommer att förlora konstgödningen, vattnet och billig energi. Jag hoppas jag kan förbereda så att mina barn får drägliga liv. /Dysterkvist

    SvaraRadera
  8. Ingen peak fosfor om 30 år. Bara i sand från gruvverksamhet i Kiruna finns fosfor som motsvarar ca 1000 års behov i Sverige. Kostar bara lite mer att ta fram än fosfor från Afrika. Samtidigt finns en del (sällsynta) jordartsmetaller där. Men nära Gränna finns en gruva på god väg med mycket stora malmer.

    Energin blir dyrare men den tar inte slut. Bara en mindre del av elen från tex vår vattenkraft räcker för att tillverka all konstgödning vi använder. Peak oil är en realitet och fortsätter trenden tar många fiskarter slut.

    Vi har svåra problem med den oundvikliga klimatförändringen, men det går att göra anpassningar och på lång sikt stoppa temperaturhöjningen.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera

Suck, vad jag är trött på spam. Nu får du visa att du är en riktig människa. Välkommen att kommentera! :-)