söndag 27 januari 2013

Vem ska älska staten?


"I Jämtland skriver man inte kvitton. Eller, om man gör det, tänker sig båda parter noga för i förväg. Vad ska det vara bra för? Vilka syften fyller detta kvitto?"
            Hört under dagens förmiddagskaffe med en granne 


"Vi kan tyvärr inte ansvara för huruvida bygder dör eller inte men där vi tvingas göra förändringar försöker vi alltid upprätta en dialog med de boende"
             "Posten lämnar glesbygden" DN 130111 


              Ett av alla fantastiska bildförslag på sökordet "glesbygd".  Det här är lånat från Galleri Lünings blogg

Jag påstår: Ju mer man behöver staten - desto mer borde man älska den.

Men idag verkar det som om nästan ingen längre älskar staten. Inte ens de som är riktigt, riktigt beroende av den; människor med funktionshinder, människor med pension, sjukersättning, föräldrapenning eller sjukpenning. Eller människor som driver välfärdsföretag. Alla klagar. Man vill ha ännu mer av staten - och samtidigt göra staten mindre.

Det är som om grunden för staten vore något annat än vår gemensamma vilja att betala skatt och gå och rösta.

För femton år sedan gick det fortfarande att höra ord som "medborgarperspektiv" inom politiken. Idag har den helt ersatts av olika särintressens starka påtryckningar. Där grupp ställs mot grupp - och där ingen står på, exempelvis, glesbygdens sida.
     Nästa underbara bild från sökordet "glesbygd" föreställer
gruppen "Glesbygd´n" från Arvidsjaur. Lånad från Arvidsjaurs hemsida

Människor i glesbygd har under de senaste femton åren fått lära sig leva utan den tillgång till polis, brandkår, post, försäkringskassa, mack och sjukvård som invånare i större städer har.

Hur de har det? Det lär vi oss så här:
"Man ger sig ut för att rapportera från någon annan verklighet än den man har framför fötterna i innerstan. Så säger man också: Nu ska vi ge oss ut, det är som en spännande resa till något fjärran konstigt, underutvecklat land, där invånarna beter sig på ett primitivt sätt. Så kommer man hem igen och rapporterar om hur oerhört märkligt det var där ute, och känner sig trygg igen på hemmabasen."
           Lars Ilshammar om storstadsjournalistik i "God morgon, världen" 130127

Det är något konstigt med dem, där borta.

Men om staten inte längre omfattar även dem - då har väl landet redan börjat falla samman? Bengtsfors är halvvägs till Grekland. Iallafall när det kommer till arbetslöshetsstatistik. Och den moderata oppositionsrådet i Strömsund frågar sig själv vart samhället är på väg.  Och får svar av medborgaren "Legolas":
"Men, då Postbilen försvinner, så kommer Systembolagets bil med hemkörning!Visst är Sverige fantastiskt! Vi får återgå flaskpost igen, då kan Systembolaget inte bara öka tillgängligheten av sitt utbud utan också annan samhällsservice."
Legolas har missat det faktum att utkörning av sprit bara gäller dem som redan har riktigt nära till bolaget. Som de som bor i Nacka.

Vilka är det som överlever i utkanten? Det är de som alltjämt har en fast - och varaktig-  inkomst. Även om den är låg. Som pensionärer. Det är de som är så gott som självförsörjande och det är de som har svarta inkomster.

Tredje sökningen. "Centern hade inget med postgången att göra." 
Utan polis och nyfikna ögon känns ju glesbygd som ett trevligt ställe att bosätta sig på för den som håller på med riktigt ljusskygg verksamhet.

En anekdot: På åttiotalet gav en kommun "starta -eget" bidrag till människor som ville försöka som egenföretagare. Stödet utgick under ett år. Efter att året gått frågade kommunen företagarna hur det gick. En fjärdedel svarade: Det går bra!" En fjärdedel svarade "Det går hyfsat, med hjälp av min familj ska jag nog fixa det här". En fjärdedel svarade:"Det går inte! Jag lägger ner mitt företag". Men den sista fjärdedelen fick man inte tag på. De var försvunna. Slutsatsen blev att de slantarna hade gått till att starta upp någon form av svart verksamhet.

Att stora delar av landet ligger bortom statens kontroll - det borde oroa Anders Borg. Men än så länge är de ju så få.

Vi i storstäder är många. Vi får all uppmärksamhet.  Vi får all tänkbar service.

Vilka katastrofer som helst kan äga rum på landet. De har ändå inte hänt. En översvämning i Piteå är lika intressant som en översvämning i Queensland. Hög arbetslöshet är liksom naturligt för dem. De är inte som vi.

Och när ekonomin blir sämre, så pass sämre att vi märker av den, då kommer vi i storstäder kräva att de i glesbygd solidariskt ska dela våra bördor. Bry sig om oss. Vi kommer ta ännu mer av deras service och deras ersättningar ifrån dem för att freda oss själva.

Hur länge kommer människor i glesbygd att rösta?

Hur lång tid tar det innan "vi" som är på "insidan" är färre än "de" som är "på utsidan"? 

24 kommentarer:

  1. Vi som bor i landsorten är vana att klara oss själva och vi hjälps åt i mindre eller större grupper. Vårt behov av brysselbyråkrater, svenska riksdagshen och merparten myndighetspersoner är så ringa att det är försumbart.
    De flesta av oss har aldrig förstått att skaffa oss mkt stora skulder alltså är vi som grupp betraktat tämligen ynkliga räntebetalare och därmed en fara för bankverksamheter.
    Och som skattebetalare är vi oxå ynkliga vilket förmörkar tillvaron för den samlade överheten av politiker och byråkrater. Dom vill ju kunna spendera och visa godhet!

    Vi som varit med ett tag börjar undra om det finns en agenda för utplånandet av landsbygden. Inte beträffande björn o varg, där finns gott om pengaresurser och tjänstemannanit. Nej, det gäller oss som bor o lever men som kanske inte är den ideale kontrollerbara följsamme medborgaren.

    Dvärgbandmaskens Vänner

    SvaraRadera
  2. Bra inlägg!

    Skillnaderna mellan glesbygd och storstäder är så stora att det faktiskt påminner om apartheid, men inte vad gäller hudfärg, utan var du bor.

    SvaraRadera
  3. Vid trauma med blödning och vid nedkylning - alltså när kroppen riskerar skadas - drar kroppen bort blod från extremiteterna för att skydda hjärna och hjärta. Hur är det med samhällskroppen?

    /JG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant tanke. Där fick jag något att fundera på :-)

      Radera
  4. Statens service ersätts av lantisarnas egna initiativ och engagemang. Vi har en badstrand som aldrig är överbefolkad som sköts ideellt, vi har en isbana på vintern där barnen lär sig åka skridskor och spela hockey som sköts ideellt. Närmaste affär ligger visserligen en mil bort, men i gårdsbutikerna runtomkring finns till allra största delen del livsmedel man behöver. Mat producerad och förädlad av människor som du kan se i ögonen och ändå en bråkdel av det pris som oligopolen vill ha för betydligt sämre produkter. Behöver du laga bilen så finns det alltid någon i närheten som gör det snabbt och smidigt utan en tanke på de hutlösa belopp som verkstäderna begär. Bara för att nämna några exempel.

    Dock så får man försöka hantera sin längtan till asfalt, betong och de horder av ytliga, stressade, egocentriska, modefixerade, dryga, högmodiga, lyckade, olyckliga varelser som populerar städerna. Jag är inte det minsta fördomsfull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om nu vi lantisar ersätter statens service med egna lösningar, när kommer vi då att sluta betala skatt?

      Radera
    2. Jag tror tyvärr att vi kommer få se en omvänd utveckling. I takt med att alla meningslösa verksamheter tynar bort så kommer stadsborna upptäcka vilka behov de i verkligheten har, energi för transporter och värme samt mat är sådana exempel. Inget av detta finns i städerna, men de har däremot demokratin och våldsmonopolet i ryggen. Lantisarna kommer i allt större utsträckning att arbeta med att tillfredsställa dessa nödvändiga behov och som vanligt kommer de få behålla väldigt lite själva eftersom de har föga att sätta emot de utsugande centralmakterna.

      Det går bara att spekulera om framtiden men mycket talar väl för att den starka utsugarpolitik som idag förs på en global nivå kommer att bli mer lokal. Alla i Sverige idag har en levnadsstandard i paritet med graden av utsugning av naturresurser och billig arbetskraft från fattigare länder. Lantisarna och de svenska naturresurserna kommer att tvingas in i den gruppen och det har redan börjat.

      Radera
    3. Ungefär som förr då... fattiga lantisarna fick slavjobb i städerna som pigor, tvätterskor och hamnarbetare.

      Och detta synsätt gynnas naturligtvis av en ökande klyfta mellan lantisar och Stureplan.

      Det är lättare att utnyttja andra människor om man inte känner samhörighet eller gemenskap med den gruppen.

      Radera
  5. Tja, skulle jordbruk bli lönsamt, så kan man lätt lägga på en fastighetsskatt och eftersom en gård inte är flyttbar så kommer man inte undan skatten. Makthavarna kommer se till att det aldrig blir mer lönsamt med jordbruk än att man precis klarar sig på det.

    Naturhänsyn kommer alltid stå tillbaka om maten blir så dyr att politikerna riskerar att inte bli omvalda då det är enda intresset hos dagens broilerpolitiker.
    Även om det är glest med folk på landet så kan ett bondeuppror med leveransvägran bli ett viktigt och oumbärligt sätt att skydda naturen, men det kräver enighet och en mer miljövänlig inställning hos bönderna.
    Maten vi äter borde minst kosta dubbelt så mycket om den skulle varit framtagen rimligt miljövänligt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir inget bondeuppror eftersom alla främst är rädda om sitt eget skinn och om det ändå blir det så är det ganska lätt att slå ner eftersom staten sitter på ett oändligt teknologiskt övertag. Dessutom är demokratin en garant för att en majoritet alltid kommer kunna suga en minoritet. Framför allt så omvandlas kontinuerligt alla rebelliska antydningar på så vis att grupper i samhället ställs mot varandra istället för att utmana systemet och de gynnar därmed i slutändan systemet.

      Radera
  6. Jag tycker det är jättebra att man gör saker tillsammans. Ibland måste man göra det i en stat för det blir så krångligt på andra sätt. Jag älskar staten, åtminstone ibland!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker också att det är jättebra att göra saker tillsammans. Våra sociala gemenskaper har dock urholkats i samma takt som statens makt växt.

      Radera
  7. Ni fångar ganska bra landsbygdens troligtvis mörka framtid. Europas bönder har i princip alltid varit livegna, Sveriges aldrig.
    Nu är bestämmandet överlämnat till EU och en europeisk feodal framtid är att möta. Det var precis emot detta Engelbrekt och Gustaf Vasa och sedan mot honom Dacke, stred.

    Sjukan kommer nu närmast ifrån devisen "av var och en efter förmåga åt var och en efter behov". Problemet är att det inte är du själv som bestämmer din förmåga eller behov utan byråkrater och politiker i Kommunen, Landstinget, Riksdagen, EU.

    Stockholmare anser sig har mer behov av den gemensamma skattepotten än Bengtsforsbor, oavsett hur mycket de senare betalat i skatt igenom åren, och eftersom de är fler kommer de bestämma.

    För övrigt, en värre utsugningsmekanism än momsen får man leta efter, en fjärdedel av allt du handlar försvinner in till Stockholm. En fjärdedel av alla transaktioner, år ut och år in! Klart att Bengtsfors m.fl. är fattiga!

    SvaraRadera
    Svar
    1. En femtedel...

      Nu är jag ingen vän av Stockholm men övriga delar av landet får ju nånting för sin skatt. Jag tror det är olyckligt när man luras att ställa stad mot land då problemet, som jag ser det, snarare handlar om frälse och ofrälse, den politiska adeln och ett ekonomiskt system som gynnar dem som har.

      /JG

      Radera
    2. Det är fel att ställa stad mot land så tillvida att de flesta på landet lever som om de bodde i stan. Men det är också fel att prata om städer som något annat än utsugarcentra. De konsumerar enormt mycket ändliga råvaror men producerar ingenting av värde för biosfären.

      Radera
    3. Det är inte staden som konsumerar, det är människorna. De skulle inte sluta konsumera för att de flyttade ut på landet.

      Radera
    4. Det var väl ungefär exakt det jag skrev 09:24?

      Däremot är städerna helt nödvändiga för att konsumtionskulturen överhuvudtaget ska kunna existera. Det är där som utvecklingen för att omvandla naturen till produkter startat och drivs på eftersom stadsborna är och alltid har varit beroende av den.

      Radera
    5. Näe, städer började som centrum för utbyte av varor, inte konsumtion. På den tiden nästan alla var lantisar åkte en del varor in i staden och skickades sedan ut på landsbygden igen.

      Nuförtiden kan man ju handla på internet utan att åka in till stan, i och för sig.

      Radera
    6. Konsumtion är detsamma som utbyte av varor. Att vi har blandat in pengar innebär bara att byteshandeln har underlättats.

      Radera
    7. Just precis.

      Förr i världen var det ganska enkelt att bestämma en plats där man kunde träffa andra och t ex byta en gris mot en säck potatis, något som båda tjänar på.

      Därefter byggde man t ex murar runt dessa platser osv osv, och så småningom blev det en stad.

      Min poäng är att utbytet av gris mot potatissäck lika gärna kunde skett i skogen - utan en stad. Staden driver alltså inte konsumtionen och det är människor som konsumerar oavsett om de bor i staden eller på landet.

      Att "omvandla naturen till produkter" har alltså skett på LANDET, inte i staden. Att man sedan fraktar dessa produkter till staden för att sälja eller byta dem är en annan femma.

      Att avveckla städer provade Pol Pot med välkänt resultat, för övrigt.

      Radera
    8. JG:
      "En femtedel... "
      Du är lurad!
      25% moms, är en fjärdedel, en fjärdedel av priset läggs på som moms. (Av totalsumman blir det en femtedel.) Det finns en anledning till att man inte får ange priset som det är, utan moms, för privatpersoner... Jämför med flygskatten som läggs på efter att du sett reklamen för det låga priset.
      Jämför även med att det är förbjudet att ange din lön som den är utan att först arbetsgivaravgiften är avdragen och angiven i annat fält.

      Du är lurad!

      Klart att övriga landet får något för sin skatt, men det är inte mycket i relation till mängden som skattas. (Mindre blir skatten i takt med att landet blir utsuget)

      De som bestämmer hur pengarna som kommer in i den gigantiska skattepotten bor i Stockholm, lobbyisterna bor i Stockolm. Stockholm bestämmer, Stockholm får väldigt mycket pengar. (exempel förbifart Stockholm, eller vad tokeriet heter)

      (Av var och en efter förmåga åt var och en efter behov.)

      Radera
  8. Känns som en hel del här överskattar plutokraternas förmåga att hålla nuvarande systemet flytande under kollapsfasen. Visst kommer de försöka i det längsta och allt mer brutalt. Men hur hålla en medel- eller övre medelklass av dagens omfattning nöjd nån längre tid ? Rätt stor skillnad mot när Gustav Vasa åt sig runt landet med sitt lilla patrask i div. tillfälligt uppvärmda, annars iskalla slott.
    Men varför teoretisera, vi har ju utmärkta skådeexempel i sydeuropa ?
    Fast den riktigt intressanta fasen får vi väl när kapitalet inte längre har nån safe haven kvar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror mycket väl att det kommer att gå att hålla nuvarande system flytande under kollapsfasen. Självklart kommer planeten en dag befrias från eländet men innan dess kan vi mycket få se en omfattande avdemokratiseringsprocess som har väl utvecklad teknologi och en passiv, feg och foglig befolkning som grogrund. Jag tror att du kommer bli förvånad över vilket helvete vi är kapabla att skapa i trängda situationer och individualistiska och antropocentriska ideologier i ryggen.

      Radera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera

Suck, vad jag är trött på spam. Nu får du visa att du är en riktig människa. Välkommen att kommentera! :-)