måndag 21 januari 2013

Vårt behov av sagor



                                               Illustration av Sven Nordqvist ur  "Tänk själv-
                                               inspirationsbok för unga filosofer"


           " Jag har ingen konkret föreställning att fästa rädslan i. Inga inre bilder av hur det 
            kommer att bli."
    Åsa Beckman, "Min klimatångest har blivit svårhanterlig" , DN 130120 
"Hur mycket är vi kapabla att förstå och var befinner vi oss på en stege? Är vi som en myra som ska lära sig tala franska eller är vi som en apa som ska lära sig spela bingo?"
            "Universum och verkligheten", Filosofiska rummet, P1 130120
  
   "Potatisplockarna" skulptur i Laholm 
                                                      
Få av oss förstår sammanhang genom att bara titta på en ekvation. Fler förstår om de får se ett diagram. Ytterligare några förstår bättre genom metaforer, sagor eller berättelser. Det är genom lek vi alla en gång i tiden har utvecklat vår förståelse av hur världen är beskaffad. Genom sagor och upprepning och utforskande.

Att prata om framtiden är som att vara med i en lek. Man kan bara leka om den andre förstår hur man leker. Den andre ska helst också ge sig in i leken genom att komma med egna bidrag.
Men hur ser våra framtidsberättelser ut? Det här är några som jag har mött på sista tiden:

"Människan kommer utplåna sig själv. Men det är helt okej för mig. Jag gillar inte människor"
Det här hör jag från unga människor. Lite som en omvänd L'Orealreklam: "Because we´re worth it".
-Men inte vill du väl bara lägga dig ner och dö?
-Jo, vi förtjänar inte att överleva.
-Men efter tre dagar utan mat vill du kanske ändå ha lite?
- Nej, jag tänker inte kämpa.

En annan variant: "Det blir nog en kul kultur precis innan allt faller. Då blir det party. Det ser jag fram emot. Mer hedonism, typ" 
- Kommer du vara en av de rika som har råd att festa?
-Ja, det hoppas jag verkligen. Något annat vill jag inte tänka på! 

Det verkar som om våra bilder av framtiden tenderar att antingen ta fäste i en subkultur vi redan läst om eller sett, som  "Berlin på tjugotalet", eller i en Hollywoodactionrulle, som "The Day after Tomorrow", eller i ett romantiserande av historien, som "Alla vi barn i Bullerbyn". Några nämner med skräck i rösten "Vägen" av Cormac McCarthy, andra ser sig mer som en Raskens i vardande. Inte så få är hi-tech-orienterade. Vi kommer alla ha elbilar och världen kommer vara otroligt välorganiserad och genomtänkt. 

Många önskar sig hjältar. Få tänker sig en framtid med eget hårt arbete. 

Mitt problem är inte brist på bilder. Jag har många. Olika för olika dagar. Vilken ska jag välja idag? En del tycker att mitt - och andras-  sätt att beskriva världen skapar en del av själva problemen, som "Daniel":
"There's nothing fundamentally wrong with people. Given a story to enact that puts them in accord with the world, they will live in accord with the world. But given a story to enact that puts them at odds with the world, as yours does, they will live at odds with the world."
            Daniels kommentar på min blogg, 130115

Är det så? Att de bilder vi upprepar sätter sig. Ju mer vi hör något, desto säkrare är det att just det kommer hända? Det tror jag inte. Men jag är säker på att vi, för att förstå mer behöver leka mer. Fantisera mer, och prata mer om våra fantasier. Vi sitter ju redan mitt i floden. Bilderna, sagorna, sångerna, diagrammen och utredningarna flyter förbi oss. De tar aldrig slut. 

Ge mig er bästa bild, er bästa historia, er bästa metafor. Fler åt alla!                                  

"Förståelse handlar till viss del om resignation. Man har hört något så många gånger att man till sist accepterar det av ren leda."
               Filosofiska rummet igen, P1 130120

                                                           "Just", Radiohead











47 kommentarer:

  1. Rational people will go quietly and meekly into a gas chamber if only you allow them to believe it’s a bathroom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en kraftfull bild. Fast...de som inte går tyst och fredligt in i gaskammaren skjuts väl redan utanför?

      Radera
  2. Vad är det första du tänker på när du hör ordet "världen"? Är det ekonomi, politik, affärer, vardagsrum och skolor? Eller är det talgoxar, apel, dagg, berg och skogsgläntor? När folk pratar om "domedagsprofeter" eller "världen kommer att gå under" så tycks det påfallande ofta handla om det första alternativet, alltså det vi kallar civilisation. Den bubbla som människan byggt åt sig själv ovanpå den verkliga världen.

    På samma vis är det med ordet "människor". Vissa tycker att begreppet är synonymt med "civiliserade människor", men alla är inte civiliserade. Det finns fortfarande naturfolk kvar som lever precis som de gjort i många tusentals år.

    Det som är dåligt för vår egna lilla värld är oftast bra för den naturliga världen. Civilisationen har alltid växt och växer fortfarande på biosfärens bekostnad och ett slut på civilisationen skulle därför gynna mänskligheten i allra högsta grad eftersom vi som bekant är mer beroende av biosfären än vad vi är av civilisationen.

    Jag tycker att den absolut bästa sagan som beskriver detta fenomen är Kejsarens nya kläder. Vi intalar oss själva och varandra att vår civilisation är kompatibel med den naturliga världen. Sanningen är dock att vi alla bara är nakna små människor som desperat upprätthåller en myt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. # Anonyn 12.27

      Civilisationens fall skulle bara innebära ett allas krig mot alla utan ände. Det skulle vara överjävligt både för naturen och för människorna. Försök fatta det id-ot!

      Radera
    2. Du har tittat för mycket på postapokalyptiska från Hollywood. Tänk själv istället. Vi kan för övrigt inte styra över kollapsen, det handlar bara om att göra det bästa av situationen.

      Radera
    3. Med allas krig mot alla avsåg jag att olika grupper hela tiden kommer ställas mot varandra. Plus att det kommer finnas åtskilligt med våld även inom grupperna. Folk är inte särskilt fredliga och i synnerhet inte om det inte finns något fungerande rättssystem.

      Det finns smärre möjligheter att undvika kollapsen, men det förutsätter att våra forskare och tekniker får lite ro att producera bättre energiteknik mm.

      Radera
    4. Jag skulle säga tvärtom att civilisationen uppmuntrar motsättningar mellan grupper. Det kanske inte är så tydligt för oss som tillhör en privilegierad elit, men de flesta gör tyvärr inte det. När industrisamhället är borta så kommer världen bli betydligt mindre, lokalsamhällen kommer att återfödas och alla incitament för att bråka om resurser för att hålla igång maskinen kommer att försvinna.

      Det är klart att det kommer bli väldigt otrevligt under en övergångsperiod, precis som det redan ÄR väldigt otrevligt för väldigt många människor idag. Men det är knappast något att vi kan göra åt idag. Festen är över och någon gång måste notan betalas. Om inte vi gör det så får det väl bli våra barn.

      Om du ser "bättre energiteknik" som lösningen på våra problem så måste du vara blind. Det är ju just tillgången till alldeles för mycket energi som är grunden till den här besvärliga situationen med för mycket människor och förstörda ekosystem. Vi klarar oss gott på muskelkraft.

      Radera
    5. Du tror att du har begripit saker va? Jag känner igen din eko-terrorist-retorik. Naturen har med människan öppnat pandoras box och den går inte att stänga igen. Försöker man stänga den så öppnar den sig strax igen. Allt kommer bara börja om igen och igen och igen. Men det är du uppenbarligen inte intelligent nog för att fatta. Det är idiotiskt att tro att historien inte kommer upprepa sig och att något blir bättre för att man kör en omstart. Det blir bara en ny vända Caligula, Hitler, Stalin, Hussein och bin Ladin. Lockande?

      Radera
    6. De monster du räknade upp ansåg själva att de gjorde något bra. Precis som våra ledare gör. Det betyder inte att det de gör ÄR bra. Tänk själv istället! Att maximera befolkningen och minimera ekosystemen är att medvetet skapa misär.

      Jag förstår inte vad du menar med att pandoras box inte går att stänga. Tror du att människan är odödlig? Du får acceptera att vi som inte tror det vill hitta lösningar. Omställningsrörelsen växer så det knakar. Vi förbereder oss för alla de utmaningar som man upptäcker om man bara öppnar ögonen.

      Radera
    7. Människan är ganska odödlig, ja. Så länge det finns djur som är större än råttor så kommer det finnas människor.

      Det är okej att försöka skapa sig sin egen lilla trygghet, men det är inte okej att anta att alla andra är lika oförmögna att finna framåtsyftande lösningar som man själv är.

      Väderkvarnar kan aldrig fungera, sa stollen och brände ner kvarn.

      Radera
  3. Jag gillar sagor!:) ...men se framtiden är svårare, hur det verkligen blir.

    SvaraRadera
  4. Vi kan inte alla leva i en fantasivärld även ifall den är på riktigt ett litet tag. Idag lever vi på lån från andra tider. Vad gäller ekonomi så lånar vi från framtiden. Energi lånar vi från det historiska och vad gäller ekologi så lånar vi från oss själva.

    Förstår inte varför en del blir aggressiva mot andra anonyma bara för att de inte delar samma verklighetsuppfattning. Det är antagligen en fas i uppvaknandet från fantasivärld...

    SvaraRadera
  5. Sannolikt minskar välståndet exponentiellt. När kollapsen kommer bryter centralmakt, kommunikationer, handel med mera samman och många försvinner i svält, sjukdomar och våld med ett allmänt kaos. När livet efter stabiliseras och man lär sig att använda resterna ökar nog välståndet. Men det kommer inte i närheten av vad det är idag.

    Efter kollapsen finns ingen utvinning av naturresurser av ekonomiska skäl. Naturresursernas täthet och produktiviteten i utvinningen blir för låg. Takten i fallet är så snabb att kollapsen kommer i mitten av århundradet och det kan man fastslå med en enkel extrapolering. Alla områden kollapsar inte samtidigt eftersom handeln upphör. Tyvärr ligger det här området ganska dåligt till inom livsmedel och bränslen.

    Efter en slags Peak Restkultur minskar nog välståndet långsamt. Något som kan störa detta är en slags politisk fundamentalistisk tanke. Men den måste vara väldigt radikal och ändå kan den inte ändra så mycket inom dessa fysiska realiteter. Klimatåtgärderna tycker många är radikala. Men effekten kan bli att de påskyndar kollapsen. Exempelvis ger en geologisk deponeringen av koldioxid en större kolförbrukning.

    För att utreda utvecklingen sakligt och empiriskt och se vilka möjligheter som finns så skulle man kunna isolera ett område typ en kommun i Norrlands inland och inte tillåta kommunikationer med omvärlden och låta dom starta med en riklig mängd av arter och rester. Problemet är att hitta frivilliga och i viss mån juridiken. De får bestämma allt själva. Hur länge klarar de sig? Gör de detta?

    För att det inte ska råda någon filosofisk torka i området och få det mer realistiskt i ett större sammanhang så kan man ge dom ett helt bibliotek med det bästa som går att uppbringa inom litteratur och annat. Men kanske de efter ett tag använder böckerna att torka sig med där bak eller som tändmaterial när de gör upp eld.

    SvaraRadera
  6. Framtiden skapas av oss själva tillsammans. Det går inte att säga säkert hur det blir. Jag har jobbat längst med tele, el och it. Hela tiden har mycket av arbetet gällt framtid. Var under 70-talet väldigt engagerad i att försöka stoppa kärnkraften. I tonåren läste jag mycket science fiction sedan är det mer om teknik och ekonomi. Blev förmögen när itbubblan kom men sålde inte allt i tid.


    Jag vet att utvecklingen för it fortsätter i hög hastighet. Enkelt är att säga att datorer blir snabbare och minnen större. Mindre bekant är att programutveckling fått ett genombrott när det gäller att ge en kraftigt förbättrad förmåga till att känna igen mönster. Möjligen är robothandel för aktier bekant. Mer viktigt är att det ger en snabb utveckling av självstyrande fordon. Inom 5-10 år är uppskattningen av när detta börjar komma starkt på vissa marknader.

    Nu kommer min syn på vad detta innebär. När de första helt på en marknad tillåtna självstyrande fordonen kommer blir snabbt robottaxi billigare att färdas med än egen bil. Robotlastbilar sänker transportkostnader kraftigt mot de med förare. För persontransport blir det därmed också vanligast med billig el för normala resor. Egen bil blir ovanligare. Mindre fordon kan, möjligen något senare, ta över mycket i jordbruk. Mekaniskt rensa bort oönskade växter eller plocka bär. Först kommer de givetvis som betydligt klyftigare gräsklippare i villaträdgårdar. Mycket arbete i affärer tas över av små robotfordon. Billigare hemtransporter av standardvaror än personligt affärsbesök kommer givetvis. De snabba förändringarna ger ökad arbetslöshet om det inte hanteras rätt.

    Ovanstående räcker inte för att stoppa klimatkaoset.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du är inne på ett viktigt ämne Nanotec. Har du läst denna essä av Sun Microsystems grundare Bill Joy?

      Why the future doesn't need us

      Radera
    2. Har läst den gamla essän nu. Prenumererade på Wired då år 2000 men måste missat att läsa det numret. Kände väl till tex Kurzweil , Drexler och Clarke. Tycker funderingarna lite nedkortade av Bill Joy väl tål att läsas nu. Tack Pelle.

      Vänliga hälsningar

      Nanote

      Radera
  7. Atomvinter eller ekokollaps spelar ingen roll. Det slutar i alla fall med orkeslösa undernärda människor som i desperation äter lite av lerna på de sista ruttnande rotfrukterna de får tag i. Sen härskar insekterna - det är också natur, men inte så vacker.

    SvaraRadera
  8. För utvinning av säg produkterna A, B, C, D och E åtgår en viss mängd av varje produkt och inget annat åtgår. När det alltså åtgår 20 procent av produkterna A, B, C, D och E för att få fram någon av produkterna blir överskottet noll.

    Alltså, om det åtgår 15 procent blir överskottet 25 procent, om det åtgår 10 procent blir överskottet 50 procent och om det åtgår 5 procent blir överskottet 75 procent. Från detta förstår man att det finns en makroekonomisk multiplikatoreffekt när produktiviteten faller.

    Under de sista cirka 12 åren har produktiviteten i naturresurserna utvinning fallit så att det i princip åtgår mer av A, B, C, D och E för att få fram A, B, C, D och E. Det är mer energi, material, arbete och kapital per ton inom allt. Än så länge är fallet litet och överskottet stort och det har mindre betydelse.

    Kollapsen kommer därför med en exponentiell effekt. Det är inte sannolikt utan närmast säkert. Tillväxten i sig har ingen större betydelse. Apparaten är komplex. När överskottet minskar och apparaten blir mer komplex så kollapsar den. Det här landet har uppskattningsvis 40 år kvar till kollapsen. Och den har ingen stabiliserande botten bortsett från vad resterna erbjuder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Urban - Du har en intressant teori här. Helt i linje med många andra, men jag har aldrig eller sällan sett någon uttala sig så tvärsäkert om tidperspektivet och det du kallar exponentiell effekt. Vore oerhört intressant om du hade några källor att redovisa? Eller är det dina egna uppskattningar? Vad bygger du dom på i så fall?

      Radera
  9. Jag tycker James Howard Kunstlers "World made by hand" ger en ganska realistisk "saga" om hur det amerikanska samhället ser ut efter gradvis förfall i några decennium. Ingen el, ingen stat, ingen bensin, långsamma kommunikationer. Allt görs för hand. Vissa små samhällen fungerar, andra inte.
    Det är såklart extremt, men inget som känns overkligt eller totalt osannolikt.
    För mig är nog detta worst-case-scenariot. Tror inte det blir så mycket värre, men det är illa nog. Och allt är inte dåligt i denna värld.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, det är väl en synnerligen amerikaniserad framtidsbild tycker jag. Alltid ska det finnas med någon sorts "outlaws"-gäng som terroriserar sina omgivningar. Oavsett om det är Mad Max, World made by hand, Pestens tid eller någon annan. Självklart kan sådant otyg dyka upp men historiskt sett upplever jag att de varit tämligen perifiera. Det är en ganska farlig verksamhet att inte sörja för sig själv utan alltid vara utelämnad åt att röva i främmande territorie. Dessutom tror jag inte att det är något som människor trivs med att göra. Kanske får detta element utrymme i alla post-kollaps berättelser för att öka spänningen? Det blir inte så mycket action om kollapsen bara leder till att folk börjar odla mat och hålla husdjur.

      Radera
    2. Därför gillar jag verkligen "mitt klimatkatastrofala liv" av Saci Lloyd. Visst, det är en ungdomsroman - och nä, vi kommer nog inte få se personliga koldioxidskonton, men detta att livet faktiskt fortsätter, med ungdomskärlek och vardagsproblem , mitt i katastrofen, det är bra skildrat. ( och där slog jag mitt personliga kommateringsrekord, tror jag :-))

      Radera
  10. När jag läste World made by hand så blev jag bara uppretad. Här fanns inga förklaringar. Inget närmare om hur situationen uppstod. Inte ens något om hur han själv klarade sig. Inga döda mer än i undantagsfall. Ingen svält. Var kläderna han bar kom från nämndes inte. Om en stäng gick sönder på den kära fiolen så nämndes inte hur det löstes. Och så vidare. Det var isolering från verkligheten ungefär som på en teater. Det här var verkligen en saga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ytlig fiction och de saker du nämner tycker jag är relativt kategoriska i denna typ av verk. Man lägger mer möda på en spännande story än på realism. Hur realistiska vi än försöker vara så kan ingen förutsäga hur utvecklingen kommer att se ut, även om vissa scenarion är mer troliga än andra.

      Jag skulle vilja tipsa om boken "Unlearn, Rewild" av Miles Olson. Filosofi och överlevnadskunskaper i en härlig blandning.

      Radera
    2. Tack för tipset. Låter intressant. Om man helt vill skippa romanformen och filosofin så kan man studera mer än hundra år gamla uppslagsböcker om jordbruk och annat. Kanske dags att kopiera till papper innan Internet försvinner. . .

      http://runeberg.org/jordbruk/

      Radera
    3. Jag har de här:http://www.bokborsen.se/Svenska-Andelsförlaget-Med-Oli/Den-Mindre-Jordbrukarens-Handbok-I-Fyra-Band-Med-/1942864

      Radera
  11. Det finns tre grundsagor:

    1. Världen fortsätter som vanligt, räddad av ny teknologi och vetenskap. "Tekniken räddar oss".
    2. Världen går mot ett långsamt sammanbrott där samhällen långsamt avvecklas. Lokala katastrofer förekommer. "1800-talet med Internet."
    3. Världen går mot ett snabbt sammanbrott, miljarder döda. "The Road".

    Men det kan hända mycket som ändrar premisserna totalt, en pandemi, en asteroid, en istid, WW3, zombieinvasion, etc., som är svårare att räkna på. Men det är där ekonomer, politiker och miljökämpar slutar och Science Fictionförfattare tar vid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Världen får snabbt ny redan känd teknologi, dyr först sedan billig, vetenskapliga nya rön görs och svarta svanar kommer. Troligen får vi en ekonomisk kris i närtid. Oljan blir lite senare tydligt svårt att få fram i efterfrågad mängd. Sakta tilltar klimatkaoset med mera koldioxid och metangas.

      I Sverige har vi tur med en hög andel el och den framställs inte av fossil olja, kol eller gas. Kanske går vi ekonomiskt efter en tids turbulens ner till 50-talets bnp om vi hjälpligt kan hantera någon sorts vettig verksamhet åt de många arbetslösa i en kraftig omställning av samhället. 56% av det kött vi åt 2011 kom från Sverige och om det är allt vi får hamnar vi långt över Asien och flera gånger över Afrika. Hälften av all mat kastas dessutom idag.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  12. Måste ju nämna Margareth Atwoods "Oryx & Crake" och "The year of the flood" här. Helt annat scenario än World made by hand - till en början. Teknikutvecklingen liksom klimatförändringarna skenar. Majoriteten lever i tredjevärlden-misär, minoriteten i enklaver som styrs av multinationella företag. Sen blir det global pandemi. Böckerna växlar mellan före och efter katastrofen. Världen innan katastrofen är inget vidare. Efter finns bara spillror. Så det är väl grundsaga 3 ovan men som utspelar sig om 100-150 år.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Atwoods böcker ligger här och väntar, men jag vågar liksom inte riktigt läsa dem just nu. Såg filmen "Beasts of the Southern wild" igår - den är lysande.

      Radera
    2. Bara det faktum att Atwood har lagt sina handlingar 100-200 år bort och fyllt dessa med politiska positioner tagna från dagens kulturella elit visar att hon är en stor drömmare, värre än Kunstler.

      Om det hade varit så, att efter år 2000 produktiviteten i naturresursernas utvinning bara hade fortsatt att förbättras med allt lägre kostnader och priser så hade det inte funnits någon finanskris. Ett fat olja hade inte kostat mycket mer än en Big Mac.

      Enligt min enkla forskning med sammanställning av offentliga uppgifter är fördyringstakten nu uppe i minst 5 procent om året, vilket ger en sjudubbling på 40 år. Ungefär så länge tar det att komma upp i en andel av BNP som systemet inte klarar.

      Finns det någon möjlighet att undgå kostnadsökningen? Att konsumera mindre och utvinna mindre är inte genomförbart i någon större omfattning. Men det vore intressant att studera hur en större grupp människor klarar sig i fullständig isolering typ som i ett experiment i Norrland ovan.

      Man kan alltså säga att kollapsens inledning redan har börjat. Naturresursutvinningen, industriproduktionen och jordbruksproduktionen kanske toppar år 2020. Tio år senare kommer nog mindre än hälften så mycket olja till det här landet och alunskiffern utvinns. Samtidigt förstår kanske folk att det är ungefär 20 år kvar tills landet upphör att existera och det blir något som liknar stenåldern med rester som lyx och för betydligt färre.

      Det svårt att se något som stör utvecklingen. Vissa länder kollapsar tidigare och andra senare. En grupp i ett område kanske utrotar det stora flertalet systematiskt. Etablerade filosofiska teorier kan ändras i grunden när folk inser läget. Inom kort kraschar pensionssystemet med pengarnas värde, men det har inte så stor betydelse. Även här skulle man kunna ligga före i tänkandet och dela ut några årslöner till alla på skattekontot att sätta sprätt på.

      Radera
    3. Teknikutvecklingen inom ett område ökar snabbt (skenar). I dagens Ny Teknik finns en kort artikel från 1988, bara 25 år sedan. Den handlar om det första museet med digitalt bildarkiv. 150000 foton flyttas över till optiska skivminnen. På några minuter ska man kunna hitta ett foto och på 15 minuter med ett standardmodem överföra det på telenätet. Med komprimering ska det gå på 30-90 sekunder och man slipper problemet med överfyllda minnen och höga telefonräkningar.

      Hela arkivet ryms nog idag i ett litet USB-minne.

      En annan artikel har rubriken: Talande bilar hade lindrat masskrock. Den illustreras med en bild på krocken på Tranarpsbron i Skåne.

      Ur artikeln: "... ett elektroniskt kommunikationssystem nu moget att införa på bred front från år 2015. 300 miljoner fordon i EU ska förses .... Information om exempelvis hastighet och position skickas mellan fordon, och vägoperatören sänder information om trafikläget, till exempel larmmeddelanden som stoppar masskrockar...Hur och när det införs är upp till varje EU-land...Merkostnaden beräknas bli under 1000 kronor... sannolikt att installeras även i befintliga fordon...mål att nå noll skadade i bilolyckor i Sverige 2020."

      Tre kommentar är:
      att det är snart IT börjar ge större påverkan på samhället på samma sätt som det tog ganska lång tid för el att få avgörande betydelse.
      Kommunikation mellan närliggande bilar sänker snabbt olyckor inom några år, men självstyrande fordon betyder mer.
      Konsumera mer digitalt och mindre antal atomer är tydligt på många områden.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    4. Om man kan ta fram billiga robotar som tar sig fram i hårt berg och ordnar allt långt där nere med en liten energiförbrukning så måste kanske produktivitetsfallet minskas. Att robotarna kan vända trenden och göra naturresurserna billigare måste ändå ses som långsökt.

      Robotar som arbetar endast inom överskottet, det som blir kvar efter utvinningen och som ska dra runt allt inklusive en allt mer komplex apparat, ändrar inget i grunden. Men visst kan det vara skönt att skicka en robot att handla. Man skulle till och med kunna få mer tid över till arbete och kunna handla mer.

      Radera
    5. 1990, ett år innan GSM lanserades hade jag en föredragning om det nya systemet på Televerket . Jag sa att GSM kommer att få små ficktelefoner och avbröts genast av en högre chef som sa: "Gosse jag har sett testbilen som kör fram och tillbaka mellan Farsta och Arlanda för att verifiera systemet och GSM tar upp mer än halva pickuppens lastutrymme. Det kommer aldrig att kunna krympas så mycket."

      I dag hanteras större industrilager av plockrobotar. Om ett antal år kan du låta en modernare variant välja grönsaker som du ser på skärmen hemma genom robotens ögon och får veta att allt luktar bra eller känns moget. Transporten hem kan ske med ett fordon som väger mindre än det du köper och därmed drar obetydligt med energi.

      För ganska exakt ett år sedan publicerade tidningen Arbetet en intervju med professor Kragic där hon bland annat berättar om en sjukhusrobot som KTH utvecklat. Personalen ska kunna be roboten att till exempel ”hämta rena sängkläder till rum 137 och medicin till rum 150” så de själva får mer tid över till patienterna.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    6. Det är en stor skillnad mellan att skicka iväg en robot för att handla varor i en affär och att skicka iväg en robot ner i underjorden för att hämta grejer. Om det gäller borrning till stora djup efter exempelvis olja så kan det vara svårt att få roboten att ”äta” sig ner. Om det gäller dagbrott så kan det vara svårt att konkurrera med grävmaskiner som väger tusentals ton om roboten bara jobbar med en spade. Om man sätter en robot att köra en gruvtruck så blir besparingarna inte så stora eftersom de redan kan vara automatiska och köras fjärrstyrt.

      Potentialen för robotar är alltså inom överskottet, som är stadigt minskande. En komplex apparat växer sig allt större och tar allt mer skatter på bekostnad av transfereringar, vilket görs till något positivt av politikerna och kallas satsningar. Överskottets minskning är dom inte intresserade av att ha några ideologier eller filosofier om. Därför kör dom rakt in i väggen.

      Radera
    7. Urban , jag gissar att du har lite dimmiga begrepp om robotar. Robotar med spadar är nog vanligast i serietidningar eller på film och knappast i vanliga livet.

      Vi har länge brukat stationära robotar ofta kallade industrirobot. De rörliga robotar som finns hos vanliga personer är mycket enkla i sin orientering i rummet. Första säkra rörliga för industrin är på väg ut i lite större skala. Det nya är att avancerade program för dem fått ett genombrott. Om vi tar ett problem av allt man arbetar med är att en självstyrande bil i hög fart håller på att kollidera med ett mötande fordon och åt sidan finns en barnvagn på trottoaren som är enda alternativet till front mot front. På millisekunder måste beslut tas. Ska passageraren dödas eller svårt skadas eller barnvagnen krossas? Innehåller barnvagnen ett barn eller tomburkar är avgörande? En värmekamera kan vara lösningen. Kameran kan ha känt av barnvagnen för en kort stund sedan innan olyckan var uppenbar. En förutsättning är att systemet kan känna igen alla tänkbara barnvagnar och inte tro att tex en leksak är en riktig barnvagn.

      Robotar för gruvverksamhet kommer säkert att ha högst olika storlek. Föreställer mig att de först kommer för dagbrott under havet. Har troligen fel för det finns säkert andra nischer. Kanske blir det att åka ner i en gruvgång för att försöka reparera en trasig gruvtruck och kunna fråga en expert första gången om hjälp med det nya problemet sedan vet den och dess kloner hur just det problemet löstes. Experten kan sitta i en annan världsdel.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    8. Det är väl ingen som missat teknikutvecklingens positiva sidor? Det är ju kostnaderna för denna teknikutveckling som vi allt som oftast inte vill se.

      Alla människor på den här planeten har idag industrikemikalier av varierande toxicitet i kroppen. Ett nyfött barn i Sverige har en coctail på kanske 200 kroppsfrämmande ämnen i kroppen och så fort hen börjar amma så fylls förrådet på ytterligare. Barncancer ökar för varje år. Astma och allergier ökar för varje år. Depression och allmän ohälsa kryper ner i åldrarna. Regnskogarna är helt borta inom några decennier. Matjordarna är förstörda globalt. Vattenreservoarerna är tömda. Vi bedöms förlora 200 arter från den här planeten varje dag.

      Utan teknologin hade alla dessa hot mot mänsklighetens överlevnad aldrig varit möjliga. Eller som Albert Einstein uttryckte sig:

      Our entire much-praised technological progress, and civilization generally, could be compared to an axe in the hand of a pathological criminal.

      Radera
    9. Mindre vattenreservoarer på djupet i torra områden gör inget eftersom energi för pumpning inte kommer att finnas. Sämre matjordar gör bara att befolkningens balansantal blir något mindre. Regnskogens storlek kommer nog tillbaka. När människan övergår till ett stenåldersliv med rester som lyx så renar sig nog biosfären snabbt av sig själv från det mesta av det ohälsosamma. Arterna har blivit färre och människan i sig har blivit sämre, vilket det är svårt att bedöma vidden av. Blir det en snabb biologisk konkurs? Intelligensen har i varje fall ökat av den snabba utvecklingen. Brutaliteten i återställningen och kraschlandningen blir mindre om den planeras.

      Radera
    10. Du har helt rätt Urban, men betänk att de som sjunger teknologins lov räknar med att vi kommer hålla pumparna igång för överskådlig framtid.

      Det är märkligt att det är så svårt att se så självklara samband. Teknologin ska ju vara tidsbesparande, varför är vi då mer stressade än någonsin nu när vi har som allra mest teknologi?

      Antropologerna pratar om naturfolken som helt i avsaknad av stress och deras teknologiska nivå är nära noll. De som själva levt i självhushållarsverige menar att stressen idag och då överhuvudtaget inte går att jämföra.

      Tänk alla moderna människor som lever i föreställningen att självhushållarna levde fruktansvärda liv missar det faktum att de levde i ett maka lunk med en känsla av sammanhang. Deras arbete var tungt men det upplevdes som meningsfullt. De var med från ax till limpa och arbetade för sig själva och sin familj.

      Jämför det med högteknologins tidearv där var och en bara är en specialiserad kugge i en maskin. Oron för att maskinen ska gå sönder är stark eftersom alla är helt beroende av maskinen.

      Vi konkurrerar hårt på arbetsmarknaden och den som inte orkar hålla högsta tempo hela tiden puttas ut över kanten. Många ser sin barnuppfostran som ett kall att förbereda dessa små individer för detta kalla samhälle där trygga små bygemenskaper ersatts av storföretag och myndigheter.

      Stressade människor är inte lyckliga människor.

      Radera
    11. 08:12, jag är ganska lycklig, men bekymrad över klimatförändringarna och den fossila energin. Försöker styra över utvecklingen mot flödande energi och energibesparing.

      Urban menar att vi når en sorts restsamhälle 2050 i Sverige, som sedan blir en ny stenålder. Han bygger det på vad jag förstår en uppfattning att all användning av alla mineraler och fossil energi, utom stenar som man lätt tar upp från marken, nådde en höjdpunkt i effektivitet ungefär år 2000. Han har rätt i att stål och en del andra metaller blivit dyrare sedan år 2000. Fossil energi har också stigit starkt i pris. Från det drar han slutsatsen att "allt" blivit mycket dyrare.

      Jag tror du förväxlar teknologin med hur samhället styrs. Vårt ekonomiska subventionerande av tex bostadslån har inget med teknologin att göra. Den arbetstid de flesta väljer beror nog mest med en längtan efter större inkomst för att kunna köpa mer. Finns ingen naturlag som säger att vi måste jobba tex 5 dagar i veckan.

      Vad menar du med självhushållare? Har någon levt i självhushållarsverige under de senaste säg 200 åren mer än under kanske några månaders skogsliv? Ge ett enda exempel. Tror du invånarna på säg 1300-talet tyckte det var trevligt att de flesta barnen dog tidigt?

      Du har helt rätt att arbetet är fel organiserat. Du har helt rätt att samhället är allt för kallt. Du har helt rätt att allt för stressade blir mindre lyckliga.

      Men även om vi får stora problem framåt, och det tror jag, kommer ny teknik under åtminstone de närmaste 20 åren. Sedan kanske en allt för svart svan gör att få får del av detta. Ska vi diskutera samhällets utveckling går det inte att låtsas som att ingen ny teknik införs och att nya vetenskapliga rön görs även om vi hamnar i en fruktansvärd depression.
      Vi ska vara glada att så mycket av vår el kommer från flödande energi i Sverige.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    12. Det fanns en hel del människor som levde självhushållande fortfarande i början av 1900-talet.

      Det är självklart inte trevligt att barn dör tidigt. Det är förmodligen en traumatisk upplevelse, om än något mindre traumatisk om man har förväntningar som är anpassade till verkligheten.

      Anledningen till hög barnadödligheten känner vi alla till och det är en del av det naturliga urvalet som upprätthåller en arts långsiktiga överlevnadsmöjligheter.

      Döden är aldrig trevlig, men jag vet inte om jag vill leva i ett samhälle där inga människor dör överhuvudtaget. Då tror jag att det är bättre att acceptera döden som en naturlig del av livet och finna ro i andligheten.

      Hur samhället styrs och teknologins utveckling är inte separat från varandra. Teknologins utveckling kräver en viss typ av samhälle. Utan hög specialiseringsgrad där varje individ har låg grad av autonomi så skulle högteknologin vara helt omöjlig.

      Radera
    13. Produktiviteten mätt i energi, material, arbete och kapital per utvunnet ton toppade ungefär år 2000. Avvikelserna inom olika ämnen och geografiska områden är bara några år, vilket beror på utbytbarhet och handel. Tiden är därför samma för järn i Kiruna som för något annat ämne på andra sidan jordklotet. Ibland kan ett tekniskt genombrott typ fracking göra ett hack i produktivitetskurvan (statistik saknas) och till och med flytta en topp i någon område. Maskinen har hela tiden små störningar. Men i stort så maler den på bra och käkar upp allt.

      Toppen i utvunnen mängd kommer uppskattningsvis år 2020. Ungefär samtidigt toppar industri- och jordbruksproduktionen. Vissa anser att utvinningen av den rena oljan redan har toppat. Andra ämnen toppar senare. Hur olika saker vägs för ett genomsnitt har mindre betydelse. Mängden som finns ”kvar” är en ren teoretisk siffra och har ingen betydelse. Det är produktiviteten och ekonomin som styr hur länge något och även allt kan utvinnas.

      Makthavarna har sina teorier om diverse mängder, som historiskt och systematiskt har överskattats, exempelvis mängden kol i IPCC:s tokiga datorsimuleringar. Mängderna används sedan till att fantisera ihop en utveckling där ny teknik och högre pris på ett ämne gör att mängden aldrig sinar. För dessa människor är jorden platt. De har en närmast religiös övertygelse. Produktivitet och ekonomi är de inte det minsta intresserade av.

      Vid en viss tidpunkt minskar handeln till en bråkdel av att transporter blir dyrare och områden som har överskott på viktiga saker för kortsiktig överlevnad typ bränslen och livsmedel behåller dessa. Då divergerar utvecklingen. Vissa länder kollapsar fortare än de annars hade gjort och andra långsammare. Det här landet får nog ett förhållandevis snabbt fall. En internationell politiskt störning kan efter en försvagning göra att det helt slås ut, eftersom någon förberedelse för stenålderns återkomst inte finns.

      Radera
    14. Tvivlar på att någon i Sverige så sent som år 1900 stadigt levde självhushållande. Måste betyda utan tillförsel av ens en kniv från samhället.

      Det ligger utanför rimlig framtidssyn att vi skulle kunna nå ett samhälle där ingen människa dör. Däremot är det fullt tänkbart att halvera dödsfall i tex cancer och hjärtinfarkt inom 10 år. Finns en del intressanta rön om återställande av demenssjukdomar också. Med självstyrande bilar blir bilolyckor dramatiskt färre och jag menar att även antalet blir mindre. Idag är självstyrande bilar mycket dyra men beräknas av utvecklarna komma brett om 5-10 år på vissa marknader. Den höga kostnaden beror främst på låg produktion av mätutrustning, medan datorerna är billiga nog redan och programmen som styr kostar att tillverka men är kostnadsmässigt inte prismässigt "gratis".

      Teknologisk utveckling kräver ett samhälle - ja. Att alla samhällsmedlemmar måste vara högt specialiserade får du nog bevisa. Att några måste vara högt specialiserade är ganska klart för mig. Jag tycker att du ska få vara så autonom som du vill, med några få undantag. Viktigast är att du måste tillåta dina barn medicinsk vård och rimlig skolutbildning. Ser tom en nytta för samhället att du är autonom. Du blir en försäkring för livet efter extrema händelser. Avigsidor med tillverkning och användning av många moderna ting tycker jag är viktigt att ta upp, men själv har jag tillfälligt (sedan några årtionden) specialiserat mig på el, it och energifrågor i övrigt. Högteknologi kräver inte en ständig ökning av mätvärdet BNP , men en viss mängd välutbildade individer inom varje område för att fungera.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
    15. Jag tror att du grovt underskattar komplexitetsgraden som krävs för att tillverka exempelvis en dator. Titta på denna:

      https://www.youtube.com/watch?v=IYO3tOqDISE

      Specialisering har inget med hög utbildningsnivå att göra. Även en städerska eller en industriarbetare är synnerligen specialiserad.

      För att tillverka maskiner så krävs ett samhälle som fungerar som en maskin och då måste medborgarna agera som kugghjul.

      Om jag har helt fel angående varför människor upplever sig så maktlösa, inrutade och otillfredsställda - vad är då orsaken? Man försöker desperat dämpa ångesten med konsumtion av prylar, underhållning, mat, piller, alkohol eller gud vet vad. Men det är inte vad vi gör av vår fritid som är problemet utan vad vi gör med all vår ofria tid.

      Jag träffar väldigt sällan människor som hellre arbetar än är lediga. Antropologiska studier av olika naturfolk visar att inte ser sitt arbete som ett arbete överhuvudtaget. Det vi gör på vår fritid (naturupplevelser, jakt, plocka bär osv.) är sådant de gör som sitt arbete!

      Miljontals år av evolution har skapat en människa som är anpassad för ett visst sorts liv. Att försöka omvandla denna människan till asfaltsläggare, elektriker, förskolelärare eller industriarbetare har visat sig ge grava bieffekter.

      Du kan inte stoppa in en apa i ett bisamhälle och förvänta dig att de ska trivas.

      Radera
    16. 16:40 kan du inte kalla dig för något? Håller med dig att en städerska också blir specialiserad men i någon mån kan jag också städa som amatör och stora delar av huset har jag moderniserat inklusive el, vatten och avlopp. Det tar mer tid för mig än för en specialist men har varit trevligt att göra. Avråder andra från att göra samma sak av försäkringsskäl. Har ännu inte försökt operera någon människa, anser mig för mycket amatör där.

      För att utveckla ett samhälle krävs en bättre metafor än att människor ska agera som kugghjul. Kugghjul passar mer för ett stationärt samhälle.

      Kan tänka mig att jag har fått grava bieffekter och är störd på något vis för jag känner ingen ångest. Däremot ser jag stora risker i dagens samhälle. En del trender går rätt medan andra som beroendet av fossil energi ännu inte brutits av nedåt.

      Datorer är både enkla som princip och synnerlig högteknologiska i de flesta komponenter de består av. De blir allt snabbare och får mer kapacitet i cpu och minnen samtidigt som de kräver mindre el och råvaror. Även programmen blir ibland bättre. För att konstruera en enkel dator från komponenter som finns att köpa krävs inte så stor specialisering. För att tillverka dagens komponenter krävs mycket specialisering.

      Vänliga hälsningar

      Nanotec

      Radera
  13. Den viktigaste sagan att känna till idag är civilisationssagan. Den går ut på att människan är skapad för att leva civiliserat och att civilisationen är en högre stående form av kultur. I denna ideologi, som det nog får kallas, så tillhör planeten människan och inte tvärtom. När den sagan inte längre berättas så kommer vi kunna leva i naturen igen istället för att leva på den som arroganta exploatörer.

    SvaraRadera
  14. "What you hold in your mind, you will hold in your hand."
    Saga och grundläggande metafysik. True story.

    SvaraRadera

Suck, vad jag är trött på spam. Nu får du visa att du är en riktig människa. Välkommen att kommentera! :-)